Bergvärme - hur mycket bör elförbrukningen gå ner?

[Tomture61]

Nu har jag inte följt tråden hela vägen ner, men som ni skriver att fungerar den som den skall??
Hur stor yta värmer ni upp?
vad är det för VP?
27 000 Kwh/år låter lite mycket

Kan jämföra med mitt gamla hus(byggt 1935) som hade en uppvärmning på 12 000 Kwh/år uppvärmd yta 218m²
Mitt nya(byggt 1968) ca 9000 kwh uppvärmd yta 275m² med en kall krypgrund.

Nu har jag inte följt tråden hela vägen ner, men som ni skriver att fungerar den som den skall??
Hur stor yta värmer ni upp?
vad är det för VP?
27 000 Kwh/år låter lite mycket

Kan jämföra med mitt gamla hus(byggt 1935) som hade en uppvärmning på 12 000 Kwh/år uppvärmd yta 218m²
Mitt nya(byggt 1968) ca 9000 kwh uppvärmd yta 275m² med en kall krypgrund.

Det vi inte vet är när huset är byggt eller om det är tilläggsisolerat, vilken VP som fanns före BVP .
Det vi vet är att huset är på 245 kvm med 4 st innevånare , bor i Stockholmstrakten
Bubbelpoolen kan stå på 7-24
Attefallshus finns med VVB + uppvärmning.
Ventilationen med återvinning försvann iom bytet till BVP .
Men mekanisk ventilation finns idag (troligen utan återvinning)
Tyvärr verkar TS inte vara allt för ivrig över sin fråga han skapat dock .

 

[Carlberit]

Värmer 130 m2 ca 23 grader plus källare 65 m2 ca 20 grader. Södra Lappland. Tidigare fjärrvärme ca. 29-32 000 kw /år. Nu thermia diplomat inverter. Borrhål totalt 250 meter varav 35 met foderföretag. samma temperaturer och förbrukningen är nu mellan ca. 8500 kw till ca. 9600kw. Jag har separat elmätare på VP.n.

 

[Ovation]

Fixar det kungen! Och tala om varför det skulle vara osannolikt? Du får vänta på temp från Jan21 (-17 -20 grader) lägga till i efterhand en månad senare. Elpannan tyvärr såld men kan ta kort på LVP och BVP. Tillägg att jag även värmer garaget mer nu.

Jävlar vilken bra förändring. Det där är inte dåligt alls om alla värden är likadana

 

[Andreas_Hansson]

Man får lite magsår avsatt läsa en del kommentarer här i tråden.

Håller med.
JAG SPARADE 40000kWh när jag bytte till bergvärme.. HöHö
Det måste vara nått fel på din..
Noll tanke verksamhet

 

[källe]

Ni som har gått över till bergvärme, från något system baserat på el, hur månge kW/h har er elförbrukning gått ner på helår?

Vi har vattenburen golvvärme i hela huset, och bytte för snart 2 år sedan från värmepump som gick på el, med återvinning av värme från luft - till bergvärmepump. Vårt hus är 245 m2 boyta, Stockholmsområdet, och innan bytet hade vi ca 30 000 kW/h i årsförbrukning. Efter bytet ser det ut som vi har ca 27 000 kW/h - och vi hade nog förväntat en större reduktion? Dock lade vi till ett attefallshus på tomten ett par månader efter bytet till bergvärme. Det adderar ett komplett kök och en tvättmaskin (dessa används mycket sporadiskt), samt varmvattenberedare, handdukstork och luft/luft värmepump (dessa står kontinuerligt på).

Kan det vara så att ca 3000 kW/h ”netto” reduktion är vad vi kan förvänta oss? Kan säga att vi är 4 personer varav 2 tonåringar, så tvättmaskinen går OFTA, vi har utomhus bubbelpool, och gillar att ha varmt och skönt i huset. På sommaren kör vi en portabel a/c en del. Men så var det också innan bytet. Är det kanske så att vår elförbrukning UTÖVER uppvärmning, alltid har utgjort större delen av totala elkostnaden?

Eller bör vi misstänka att bergvärmepumpen inte fungerar som den skall, och drar en massa el?

hur djupt har ni borrat?

 

[Gillar att bygga]

Hej alla trådföljare!
Jag har just läst tråden från början till slut och reflekterar över att begreppsförvirring och oklarheter visar sig i många inlägg ovan, samt att så många inlägg skrivs utan att skribenten har bemödat sig om att läsa igenom det som har skrivits tidigare.
TS har fått många exempel på besparingar som tyvärr inte hjälper mycket då annan väsentlig information saknas, t.ex. husets isoleringsstandard, geografiskt läge, dygnsmedeltemperatur under mätperioden, avdrag för hushållsel, inomhustemperatur mm. mm.

Här kommer lite relevant information som kan vara bra att känna till i denna tråd:

1. Alla värmepumpar fungerar enligt samma princip (och samma princip som kylanläggningar), nämligen att värme hämtas från ett medium och överförs till ett annat. För att åstadkomma detta behövs bland annat en kompressor och en motor som driver kompressorn. I de allra flesta värmepumpar är det en elmotor som driver kompressorn, man kan alltså säga att värmepumpar drivs av el.
2. En bergvärmepump (BVP) hämtar värme från djupa borrade hål i marken genom att en vätska cirkulerar mellan borrhålet och BVP.
3. En frånluftvärmepump (FLVP) hämtar värme från den inomhusluft som ventileras ut i huvudsak) från våtrum och kök.
4. Luft/luft värmepumpen (LLVP) och luft/vatten (LVVP) värmepumpen hämtar värme från utomhusluften. Den ena distribuerar värmen i form av varm luft och den andra i form av varmt vatten.
5. Effekt (W, kW etc.) är ett mått på det arbete som utförs momentant, alltså hur ”jobbigt” det är att driva något just i det ögonblick man mäter effekten.
6. Alla värmepumpar har en märkeffekt (det som står på märkskylten), för villor den kan ofta ligga i intervallet mellan någon kW och upp till c:a 5-6 kW. Observera att märkeffekten är en maxeffekt, under drift kan den verkligt förbrukade effekten variera kraftigt beroende på t.ex. temperaturen i värmekällan och den utgående temperaturen från VP. En värmepump kan alltså dra lägre effekt än vad märkskylten anger.
7. Energi är det vi betalar för och som anges på våra energiräkningar (både för el-produktion och el-distribution), den anges oftast i kWh (kilowattimmar). I Stockholm brukar 1 kWh kosta ungefär mellan 1,50 kr och -2,25 kr beroende på årstid, el-avtal samt leverantör.
8. Energi är effekt multiplicerat med tid, alltså produkten av arbete och tid. Ett enkelt exempel är en elektrisk handuksvärmare på 100 W som är inkopplad konstant. Den kommer att förbruka 0,100 kW under 744 timmar när en månad har gått (31 dagar), vilket ger förbrukningen 74,4 kWh. Kostnaden för en månads inkoppling hamnar då i intervallet mellan 111 kr och 167 kr.
9. Någon nämnde att värmen i frånluften inte tas tillvara efter att TS bytt en FLVP till en ny BVP, och att detta skulle vara en källa till dålig verkningsgrad. Så är inte fallet eftersom BVP’ns värmefaktor (verkningsgrad) beror av värmekällans temperatur, alltså det som kommer från borrhålet. Det har inget att göra med temperaturen på utgående ventilationsluft (frånluften). Dock finns det en separat möjlighet att utvinna denna värmeenergi för ytterligare energieffektivitet.

TS nämner att installatören kompenserade den uteblivna mekaniska (forcerade) frånluftventilationen från den gamla FLVP med 2 fläktar. Här bör TS kolla så att det inte förekommer en onödigt stor luftomsättning. Om så är fallet kommer det in för mycket kall utomhusluft som behöver värmas upp och därför kan kosta onödigt mycket extra energi i uppvärmning.

Med hjälp av alla goda inlägg i denna tråd kan TS se att han sannolikt sparar 5000-7000 kWh på värmepumpsbytet. Inlägg nummer 15 är ett bra exempel på hur man bör räkna fram besparingen vid byte av värmeanläggning.

För att komma närmare sanningen behöver TS estimera i detalj hur många kWh det nya Attefallshuset förbrukar under ett år. Intrimning av värmeanläggningen har nämnts, vilket bör göras, samt kontroll och injustering av de nya ventilationsfläktarna. Genom att styra ner dom i hastighet (förutsatt av tillräcklig grundventilation erhålles) så kan luftomsättningen minskas och den energi som fläktarna drar kommer också att minska (kom ihåg att de är på 24/7).

 

[Tomture61]

Hej alla trådföljare!
Jag har just läst tråden från början till slut och reflekterar över att begreppsförvirring och oklarheter visar sig i många inlägg ovan, samt att så många inlägg skrivs utan att skribenten har bemödat sig om att läsa igenom det som har skrivits tidigare.
TS har fått många exempel på besparingar som tyvärr inte hjälper mycket då annan väsentlig information saknas, t.ex. husets isoleringsstandard, geografiskt läge, dygnsmedeltemperatur under mätperioden, avdrag för hushållsel, inomhustemperatur mm. mm.

Här kommer lite relevant information som kan vara bra att känna till i denna tråd:

1. Alla värmepumpar fungerar enligt samma princip (och samma princip som kylanläggningar), nämligen att värme hämtas från ett medium och överförs till ett annat. För att åstadkomma detta behövs bland annat en kompressor och en motor som driver kompressorn. I de allra flesta värmepumpar är det en elmotor som driver kompressorn, man kan alltså säga att värmepumpar drivs av el.
2. En bergvärmepump (BVP) hämtar värme från djupa borrade hål i marken genom att en vätska cirkulerar mellan borrhålet och BVP.
3. En frånluftvärmepump (FLVP) hämtar värme från den inomhusluft som ventileras ut i huvudsak) från våtrum och kök.
4. Luft/luft värmepumpen (LLVP) och luft/vatten (LVVP) värmepumpen hämtar värme från utomhusluften. Den ena distribuerar värmen i form av varm luft och den andra i form av varmt vatten.
5. Effekt (W, kW etc.) är ett mått på det arbete som utförs momentant, alltså hur ”jobbigt” det är att driva något just i det ögonblick man mäter effekten.
6. Alla värmepumpar har en märkeffekt (det som står på märkskylten), för villor den kan ofta ligga i intervallet mellan någon kW och upp till c:a 5-6 kW. Observera att märkeffekten är en maxeffekt, under drift kan den verkligt förbrukade effekten variera kraftigt beroende på t.ex. temperaturen i värmekällan och den utgående temperaturen från VP. En värmepump kan alltså dra lägre effekt än vad märkskylten anger.
7. Energi är det vi betalar för och som anges på våra energiräkningar (både för el-produktion och el-distribution), den anges oftast i kWh (kilowattimmar). I Stockholm brukar 1 kWh kosta ungefär mellan 1,50 kr och -2,25 kr beroende på årstid, el-avtal samt leverantör.
8. Energi är effekt multiplicerat med tid, alltså produkten av arbete och tid. Ett enkelt exempel är en elektrisk handuksvärmare på 100 W som är inkopplad konstant. Den kommer att förbruka 0,100 kW under 744 timmar när en månad har gått (31 dagar), vilket ger förbrukningen 74,4 kWh. Kostnaden för en månads inkoppling hamnar då i intervallet mellan 111 kr och 167 kr.
9. Någon nämnde att värmen i frånluften inte tas tillvara efter att TS bytt en FLVP till en ny BVP, och att detta skulle vara en källa till dålig verkningsgrad. Så är inte fallet eftersom BVP’ns värmefaktor (verkningsgrad) beror av värmekällans temperatur, alltså det som kommer från borrhålet. Det har inget att göra med temperaturen på utgående ventilationsluft (frånluften). Dock finns det en separat möjlighet att utvinna denna värmeenergi för ytterligare energieffektivitet.

TS nämner att installatören kompenserade den uteblivna mekaniska (forcerade) frånluftventilationen från den gamla FLVP med 2 fläktar. Här bör TS kolla så att det inte förekommer en onödigt stor luftomsättning. Om så är fallet kommer det in för mycket kall utomhusluft som behöver värmas upp och därför kan kosta onödigt mycket extra energi i uppvärmning.

Med hjälp av alla goda inlägg i denna tråd kan TS se att han sannolikt sparar 5000-7000 kWh på värmepumpsbytet. Inlägg nummer 15 är ett bra exempel på hur man bör räkna fram besparingen vid byte av värmeanläggning.

För att komma närmare sanningen behöver TS estimera i detalj hur många kWh det nya Attefallshuset förbrukar under ett år. Intrimning av värmeanläggningen har nämnts, vilket bör göras, samt kontroll och injustering av de nya ventilationsfläktarna. Genom att styra ner dom i hastighet (förutsatt av tillräcklig grundventilation erhålles) så kan luftomsättningen minskas och den energi som fläktarna drar kommer också att minska (kom ihåg att de är på 24/7).

Har en fråga ang ditt påstående att det inte går att återvinna frånluften när man har en BVP .
(påstående 9)

Hur fungerar en FTX anläggning ang ventilation i huset som har en BVP ?

Finns BVP tillverkare som säljer påbyggnadsenheter som återvinner energin i frånluften .
Vet inte varför du vill separera denna funktion !
Plus det märks på elmätaren om frånluften återvinns eller ej i ett hus på 245 kvm .

 

[octa]

Ni som har gått över till bergvärme, från något system baserat på el, hur månge kW/h har er elförbrukning gått ner på helår?

Vi har vattenburen golvvärme i hela huset, och bytte för snart 2 år sedan från värmepump som gick på el, med återvinning av värme från luft - till bergvärmepump. Vårt hus är 245 m2 boyta, Stockholmsområdet, och innan bytet hade vi ca 30 000 kW/h i årsförbrukning. Efter bytet ser det ut som vi har ca 27 000 kW/h - och vi hade nog förväntat en större reduktion? Dock lade vi till ett attefallshus på tomten ett par månader efter bytet till bergvärme. Det adderar ett komplett kök och en tvättmaskin (dessa används mycket sporadiskt), samt varmvattenberedare, handdukstork och luft/luft värmepump (dessa står kontinuerligt på).

Kan det vara så att ca 3000 kW/h ”netto” reduktion är vad vi kan förvänta oss? Kan säga att vi är 4 personer varav 2 tonåringar, så tvättmaskinen går OFTA, vi har utomhus bubbelpool, och gillar att ha varmt och skönt i huset. På sommaren kör vi en portabel a/c en del. Men så var det också innan bytet. Är det kanske så att vår elförbrukning UTÖVER uppvärmning, alltid har utgjort större delen av totala elkostnaden?

Eller bör vi misstänka att bergvärmepumpen inte fungerar som den skall, och drar en massa el?

Ni som har gått över till bergvärme, från något system baserat på el, hur månge kW/h har er elförbrukning gått ner på helår?

Vi har vattenburen golvvärme i hela huset, och bytte för snart 2 år sedan från värmepump som gick på el, med återvinning av värme från luft - till bergvärmepump. Vårt hus är 245 m2 boyta, Stockholmsområdet, och innan bytet hade vi ca 30 000 kW/h i årsförbrukning. Efter bytet ser det ut som vi har ca 27 000 kW/h - och vi hade nog förväntat en större reduktion? Dock lade vi till ett attefallshus på tomten ett par månader efter bytet till bergvärme. Det adderar ett komplett kök och en tvättmaskin (dessa används mycket sporadiskt), samt varmvattenberedare, handdukstork och luft/luft värmepump (dessa står kontinuerligt på).

Kan det vara så att ca 3000 kW/h ”netto” reduktion är vad vi kan förvänta oss? Kan säga att vi är 4 personer varav 2 tonåringar, så tvättmaskinen går OFTA, vi har utomhus bubbelpool, och gillar att ha varmt och skönt i huset. På sommaren kör vi en portabel a/c en del. Men så var det också innan bytet. Är det kanske så att vår elförbrukning UTÖVER uppvärmning, alltid har utgjort större delen av totala elkostnaden?

Eller bör vi misstänka att bergvärmepumpen inte fungerar som den skall, och drar en massa el?

Vattenburen värme med el hade vi 33000kw per år, borrade bergvärme 2009 efter det låg vi på 13-14000 kW, två vuxna två barn. I Norrbotten.

 

[wendtan]

Jag har ett stenhus i Skåne(byggt 2010) med 322 kvadratmeter platta. Bergvärmepump med återvinning frånluft. Värmer huset till ca 22,5 grader. Använder mellan 4000-6000 kWh om året i uppvärmning(dvs hushållselen tillkommer) 4 personer i hushållet.

 

[Bo A]

Vi har ett 30 tals hus (=lite isolering), på ca 220 kvm plus 100 kvm delvis uppvärmd källare. Vi bytte från direktel (takvärme) till bergvärme för ca 8 år sedan. Vår förbrukning gick från 48 000 kWh till ca 18 000 kWh. Då hade vi redan vattenburen värme i en del av källaren och en vattenradiator i tamburen, som förstärkning.

Det var bekvämt, för jag kunde hänga på nya vattenradiatorer på elpannan vi ändå hade alteftersom när vi renoverade. Och bytte till bergvärme när konverteringen var nästan klar.

Men om man redan har luftvärmepump, så blir inte besparingen så dramatisk, bergvärme är lite mer effektiv, över året. Men skillnaden är inte jättestor.

Stämmer på pricken med våra siffror också. Huset byggt 1970 med två plan á 137kvm plus delvis uppvärmt garage 40kvm. Gick från elpanna till bergvärme (220m borrhål). Har enrörssystem vilket enligt ett av företagen vi begärde offert ifrån inte skulle fungera. Har fungerat utmärkt i 18 år nu ;-)

 

[Gillar att bygga]

Har en fråga ang ditt påstående att det inte går att återvinna frånluften när man har en BVP .
(påstående 9)

Hur fungerar en FTX anläggning ang ventilation i huset som har en BVP ?

Finns BVP tillverkare som säljer påbyggnadsenheter som återvinner energin i frånluften .
Vet inte varför du vill separera denna funktion !
Plus det märks på elmätaren om frånluften återvinns eller ej i ett hus på 245 kvm .

Hej Tomture61,
Min kommentar skrevs utifrån den situation som TS befinner sig i, alltså en BVP anläggning utan FTX eller frånluftåtervinning.

Som du ser i punkt 9 så påpekar jag att det går att återvinna värmeenergin i frånluften även med en "vanlig" BVP, och som du skriver så finns det bergvärmepumpar som kan återvinna värmeenergin i frånluften också. Ett FTX aggregat kan alternativt användas till detta, dock med en lägre grad av värmeåtervinning.

 

[Papphammar666]

Har ej läst allt men min resa från direkt el 140+70 m2 16° och 33.000kw/h med luft luft på max och massa brödrostar (elradiator) duschvatten som alltid var slut till

bergvärme 22°inne temp duschvatten obegränsat och snitt 11.000kw/h tot

 

[Roger J]

Har ett hus byggt -61 på 140m2 med 138m2 källare och 36m2 fristående garage. Alltså 314m2 total yta.
60000kw/h med elpanna och med gamla berg pumpen på 8.5 kw gick det ner till 27000.
Bytte -19 till en varvtalsstyrd nibe 16kw och nu går det 16800 kw/h med allt.
I Kalix

 

[Nailman]

Gick från 40.000 kW/h till 14.000 kW/h
240 kvm i dalarna

Men inte från värmepump till värmepump väl...

 

[Tomture61]

Jag funderar på solceller. Värt att komma ihåg är att man producerar el. Så även hushållselen kan man producera. Det gäller och göra rätt kalkyl. Min uppfattning efter ha läst på är att att väldigt många räknar fel. Solceller är enligt min uppfattning helt överlägset. Det enda problemet är vintern eller rättare sagt moln. Detta är dock ett relativt
Stort problem. Men dagen kommer när du kan få ut tillräckligt hög effekt även under vintern. Jag skriver med om detta i egen tråd. Men de solceller jag sätter upp producerar 17 000 kWh per år. Så ....du ser vart vi är på väg

Håll dig till din tråd (ang dina solceller) eller ge förslag om bergvärme och hur man optimerar BVP installationer .
Börjar tro att du har ett företag som säljer solceller snart !