Jag har börjat följa smått fantastiska "Bourbon Moth Woodworking" på Youtube.

https://www.youtube.com/c/Bourbonmothdecor

Han använder sig emellanåt av något som kallas "Dado stack". Det verkar bestå av tre klingor som man sätter i bordssågen för att få 6mm (1/4") breda spår/snitt direkt.

Någon som känner till den svenska termen?
Går det med "vilka tre klingor som helst" eller ska man ha något speciellt?
Jag har en Makita 2704. Behöver man något speciellt utöver klingorna eller är det bara att skruva dit två till, på befintlig setup? Har inte tittat efter och är inte hemma förrän tisdag.
 
C Chentin skrev:
Jag har börjat följa smått fantastiska "Bourbon Moth Woodworking" på Youtube.

[länk]

Han använder sig emellanåt av något som kallas "Dado stack". Det verkar bestå av tre klingor som man sätter i bordssågen för att få 6mm (1/4") breda spår/snitt direkt.

Någon som känner till den svenska termen?
Går det med "vilka tre klingor som helst" eller ska man ha något speciellt?
Jag har en Makita 2704. Behöver man något speciellt utöver klingorna eller är det bara att skruva dit två till, på befintlig setup? Har inte tittat efter och är inte hemma förrän tisdag.
Dadoklingor är en svår fråga. Jag nöjer mig med att svara att jag använder notklinga istället :)
 
  • Gilla
Pysslarn
  • Laddar…
Frustrator Frustrator skrev:
Dadoklingor är en svår fråga. Jag nöjer mig med att svara att jag använder notklinga istället :)
Berätta mer! :thinking::)
 
Du kan söka på forumet och kommer nog att finna att dado inte är att rekommendera, rent av olämpligt.
Den lille sågen är väl tveksamt om den skulle orka med en dado.
Jag gör spår genom att såga flera spår.
Är en massa pyssel att justera in en dado också, måste ta loss paketet vrida lite, skruva tillbaka prova tills det blir rätt.

dado gör inte heller plan botten om man ska göra breda spår.

överhands fräs och vertikalfräs är gjorda för bla göra spår.

protte
 
  • Gilla
Chentin
  • Laddar…
Amerikanerna har i stort sett stannat på 1910-talet då det gäller sättet att använda bordscirkelsågar. Att ta modell av dem är som att bita sig fast vid att man måste ha nävertak på huset eller måste ha stänksmord motor på traktornoch vägra att ta till sig att världen har gått framåt.

Dadokringor har sina goda sidor och de går att anvnda säkert men det förutsätter en kraftig bordscirkelsåg med extragrov och extralång klingaxel så man får fast den tunga klingan på ett säkert sätt. Det förutsätter en kraftig trefasmotor med sjärn-triangel start så startströmmen när den tunga klingan skall accellereras inte ger spänningsfall och det förutsätter en extrakraftig kligbroms så man får stopp på den tunga klingan. Slutigen förutsätter det ett klngskydd på arm.
Få bordscirkelsågar uppfyller de kraven. Griggio lär tillverka någon modell som gör det men få hobbysnickare har sådana grejor.
 
  • Gilla
Fotografen
  • Laddar…
T
Det jag skriver ska du inte ta för sanning men det är den uppfattning jag fått efter att ha läst på och glott på snickarvideos alldeles för mycket i brist på egen verkstadstid :)

När det gäller dado stacks så verkar det vara så att man inom EU har förbjudit användande av det yrkesmässigt (åtminstone i mindre maskiner) på grund av den stora skaderisken. Privat finns nog inget förbud men det gör att det blir svårt att hitta någon såg som du får på en dado stack på (de är för korta om jag förstått saken rätt) samt att det inte finns någon marknad för dessa på europeiska marknaden. Det finns men är dyrt.
De flesta maskintillverkare av bordssågar har 30 mm diameter på axeln mot 5/8 tum i USA så det är inte så lätt att köpa en därifrån heller och som heimlaga skriver så kräver det en stark motor för att hantera klingans/stackens tyngd samt att såga breda spår.
Det som Frustrator rekommenderar med en notklinga anses vara säkrare och finns tillgängliga på den här sidan "pölen" men de är rätt dyra.

En dado stack har ju två yttre, skärande klingor och mellanliggande skivor som ska "slå ur" det som ska bort, vilket, som prototypen skriver, resulterar i att botten på spåret inte blir så plant som man kan önska.

Surfar man runt lite och ser diverse klipp på "tuben" så kan man ibland se, ffa jänkare, som bara tar några vanliga sågklingor med tunna mellanlägg (av gummi så de inte slirar) och monterar med lite förskjutna hårdmetallskär då det är billigare än att köpa en riktig dado stack. Oftast då med 2-3 klingor som ger spår på 6-8 mm.
Sen kör de ett eller flera varv i sågen för att uppnå den bredd de vill ha.

Det här verkar vara lite vanskligt i mina ögon och skulle definitivt föredra en notklinga i 4 eller 6 mm och sen köra flera gånger om man vill ha bredare spår och inte vill köra fräs.
 
  • Gilla
Chentin
  • Laddar…
T Testarn skrev:
Det jag skriver ska du inte ta för sanning men det är den uppfattning jag fått efter att ha läst på och glott på snickarvideos alldeles för mycket i brist på egen verkstadstid :)

När det gäller dado stacks så verkar det vara så att man inom EU har förbjudit användande av det yrkesmässigt (åtminstone i mindre maskiner) på grund av den stora skaderisken. Privat finns nog inget förbud men det gör att det blir svårt att hitta någon såg som du får på en dado stack på (de är för korta om jag förstått saken rätt) samt att det inte finns någon marknad för dessa på europeiska marknaden. Det finns men är dyrt.
De flesta maskintillverkare av bordssågar har 30 mm diameter på axeln mot 5/8 tum i USA så det är inte så lätt att köpa en därifrån heller och som heimlaga skriver så kräver det en stark motor för att hantera klingans/stackens tyngd samt att såga breda spår.
Det som Frustrator rekommenderar med en notklinga anses vara säkrare och finns tillgängliga på den här sidan "pölen" men de är rätt dyra.

En dado stack har ju två yttre, skärande klingor och mellanliggande skivor som ska "slå ur" det som ska bort, vilket, som prototypen skriver, resulterar i att botten på spåret inte blir så plant som man kan önska.

Surfar man runt lite och ser diverse klipp på "tuben" så kan man ibland se, ffa jänkare, som bara tar några vanliga sågklingor med tunna mellanlägg (av gummi så de inte slirar) och monterar med lite förskjutna hårdmetallskär då det är billigare än att köpa en riktig dado stack. Oftast då med 2-3 klingor som ger spår på 6-8 mm.
Sen kör de ett eller flera varv i sågen för att uppnå den bredd de vill ha.

Det här verkar vara lite vanskligt i mina ögon och skulle definitivt föredra en notklinga i 4 eller 6 mm och sen köra flera gånger om man vill ha bredare spår och inte vill köra fräs.
Notklingor är faktiskt inte så dyrt, en dadostack kostar mer. Men oftast billigare att köra med fräsen..
 
Tack för uttömmande svar.
Jag förlitar mig till fräsen tillsvidare tror jag.
 
  • Gilla
laseryxa
  • Laddar…
Ovan skrivs om / blandas ihop om / två olika varianter av de som jenkarna kallar Dado-stack.

En variant är justerbar - genom att vrida två halvor medan någon spärr hålls inne varieras bredden.

Den andra varianten justeras genom att ha olika (tjocka) mellanläggsbrickor mellan flera sågklingor.
Som det skrivits ovan har man då två bestämda ytterskivor, som skär ut respektive hörn av spåret, och, beroende på önskad bredd, olika många mellanskivor, vars uppgift är att hyvla loss trä som redan kapats på båda sidor. Skivorna placeras så att tänderna inte är mitt för varandra, så vid smala spår kommer klingan att ha tänder som jobbar bakom varandra. Det är inte ovanligt att mellanskivorna bara har 2 tänder / varv.

Det verkar väldigt vanligt att använda Dado-klingor som har mindre diameter än sågens maximala kapacitet, exempelvis 8" (200 mm) klingor i en såg där "den vanliga" klingan är 10" (250 mm). Detta givetvis för att kompensera för tyngden av flera klingor. Om man tittar på äldre texter från USA används detta flitigt i med våra ögon väldigt motorsvaga sågar, och man verkar ha varit nöjda med resultatet - antagligen för att en hobbysnickare kan acceptera att vissa moment görs långsammare. Om om man bygger en möbel är tiden för själva sågningen i maskinen väldigt liten i förhållande till allt funderande, mätning, plockning och inställning. Med låg matningshastighet blir det också mindre av "räfflor" i snittytan även vid få tänder / varv på klingan.

Man verkar använda relativt mycket spår i amerikanskt finsnickeri, och länge har framför allt "gör det självare" varit begränsade till både pengar och plats - en separat fräs kostade ju länge ungefär lika mycket som en såg, behövde ställas upp och tar ungefär lika mycket plats som en planhyvel, och behöver (vassa) fräsar.

Idag när vi köper plast-maskiner på OK för motsvarande lönen av 2 timmars jobb tack vare storskalig fabriksproduktion och att vi importerar dem från länder i fjärran östern där arbetarna belönas med en extra skål ris på lördagar före veckans lektimme så är läget ett annat. Dessutom är handöverfräsar idag hanterbara verktyg, kan köras på styrskenor med god noggrannhet och sedan läggas undan på en hylla något som även gör platsen hanterbar.

Även idag verkar det dock finnas en del människor som argumenterar för att EN maskin med kvalitet och stabilitet faktiskt är betydligt bättre än 5 flimsiga plastmaskiner där allt är "nästan rakt och nästan stabilt". De strävar ofta efter att köpa 60-talsmaskiner av dödsbon/änkor, putsa upp, smörja och eventuellt byta något lager för att sedan få mycket stabila resultat. Maskiner med stommar av gjutjärn som inte vibrerar, med linjaler som håller sig raka och skalor som är justerbara etc etc. Dåtidens "klena" motorer kommer i samma paket, men det verkar man inte klaga på.

Däremot kommer dessvärre 60-talets syn på skydd och säkerhet med i samma paket. Man ser ibland filmer på Youtobe där folk på fullt allvar kör både bänksågar och radialarmsågar (där hela klingan roterar över arbetsstycket) helt utan klingskydd, och några bromsar är det rakt inte tal om... Den delen av rörelsen har jag mycket svårt för. Lite kul är det i en del manualer från 70-talet där maskiner som tillverkades för olika marknader har olika varianter av just klingskydd: Standard, Export och Scandinavian i stigande ordning. De två första verkar i mina ögon vara väl simpla, men givetvis är nr 3 också den klumpigaste.

I vilket fall: lycka till med snickeriet, och var rädd om fingrarna - gäller alla typer av skärande maskiner utom möjligen hålslag...
 
  • Gilla
jonko och 3 till
  • Laddar…
S Soltorp40 skrev:
Dåtidens "klena" motorer kommer i samma paket, men det verkar man inte klaga på.
Jag hör till gjutjärnsfalangen och skulle nog säga att av folk här är vi nog de mest om och kring oss med skydden.
Klena motorer håller jag inte med om, starkare än på mina plastleksaker :)
 
De gamla motortillverkarna tog ofta i litet i överkant med dimensioneringen så att en 3kW Hägglund eller Strömberg eller Brooks motor från 60-talet kanske kan ge närmare 4 kW under några sekunder utan att skadas. Nutidens kinamotortillverkare överdimensionerar märkningen på motsvarande vis så att en 3kW motor som orkar ge 4 kW under några sekunder märks med 4kW eller rentav 4,5 så det säkert skall räcka.
Tar man med den faktorn i beräkningen så är de flesta gamla maskinerna inte så hemskt motorsvaga.

Undantaget är vissa amerikanska maskiner som på sin tid såldes som mer eller mindre hobbymaskiner i sitt hemland. De kan ha rent patetiskt små motorer som strängt taget inte duger till någonting. Delta Unisaw förekommer till exempel med hur små motorer som helst men de där amerikanska småmaskinerna är extremt ovanliga här i Norden. Jag tror att den bakomliggande orsaken var det underdimensionerade amerikanska elnätet som ju på den tiden var ännu värre än det är i dag.
Fast här i Norden förekommer faktiskt en bordscirkelsåg med på tok för liten motor och den är engelsk. Wadkin Bursgreen hade en lågbudgetversion av sin 10"AGS som de hade utrustat med en alldeles på tok för liten motor.
 
Jag jämför gärna "hobbymaskiner" - Byggahus är i mina ögon en lista för hobbysiter! (Jag är själv inte snickare heller...).

Se gärna den har filmen på Youtube, efter knappa 9 minuter av underhåll (bytre av kullager i motorn) så visar han användning av sågen med en Dado-stack.

Sågen är en Radialarmsåg DeWalt typ MBF (Tillverkad 1955-57). Sågen sägs vara lämpad för 8" klinga, men 9" går att klämma dit. Motorn är enfasig på 3/4" HP, dvs 550W.

Avgör själv om den verkar seg, och oduglig. Stacken ser i mina ögon ut att ligga "åt det tyngre hållet".

Den här typen av sågar såldes i mycket stora mängder i USA från 1948-1968, därefter något avtagande.
De första 10 åren anses vara "bäst". DeWalt själv uppfann radialarmsågen på 1920-talet, tillverkade den för "proffsbruk" ett antal år, den användes bla av USA:s militär under kriget. (Även en lättviktsmodell i magnesium för luftlandsättning!) Gör-det-själv - modellen ("Power-Shop") kom -48.

När bassarna kom hem efter kriget startade en stor "gör-det-själv" - boom i USA. De som kom hem behövde ett hus, och därefter behövde inreda huset. Huset köptes ofta färdigsågat som byggsats, men mycket möbler tillverkades allteftersom det behövdes fler sängar och skåp i familjerna.
 
S Soltorp40 skrev:
Jag jämför gärna "hobbymaskiner" - Byggahus är i mina ögon en lista för hobbysiter! (Jag är själv inte snickare heller...).

Se gärna den har filmen på Youtube, efter knappa 9 minuter av underhåll (bytre av kullager i motorn) så visar han användning av sågen med en Dado-stack.

Sågen är en Radialarmsåg DeWalt typ MBF (Tillverkad 1955-57). Sågen sägs vara lämpad för 8" klinga, men 9" går att klämma dit. Motorn är enfasig på 3/4" HP, dvs 550W.

Avgör själv om den verkar seg, och oduglig. Stacken ser i mina ögon ut att ligga "åt det tyngre hållet".

Den här typen av sågar såldes i mycket stora mängder i USA från 1948-1968, därefter något avtagande.
De första 10 åren anses vara "bäst". DeWalt själv uppfann radialarmsågen på 1920-talet, tillverkade den för "proffsbruk" ett antal år, den användes bla av USA:s militär under kriget. (Även en lättviktsmodell i magnesium för luftlandsättning!) Gör-det-själv - modellen ("Power-Shop") kom -48.

När bassarna kom hem efter kriget startade en stor "gör-det-själv" - boom i USA. De som kom hem behövde ett hus, och därefter behövde inreda huset. Huset köptes ofta färdigsågat som byggsats, men mycket möbler tillverkades allteftersom det behövdes fler sängar och skåp i familjerna.
Ja,Jo, fast vi diskuterar väl ändå bordsågar här och inte radialarmssågar, de är ändå relativt ovanliga i Sverige ;)
 
Sedan är det ju litet missriktat att jämföra gamla amerikanska hobbymaskiner som nästan inte förekommer i Europa med nya hobbymaskiner som förekommer här.
Visst vi kan jämföra till exempel australiensiska träslag med varandra men vad är poängen om de inte finns att få för pengar i Europa.
Då är det bättre att jämföra det som finns på vår nordiska begagnatmarknad nämligen gamla maskiner byggda för proffs eller halvtidsproffs med nya maskiner. Här fanns det väldigt liten marknad för rena hobbymaskiner före 1980 ungefär.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.