Eller gör du som jag, utför det jag "vet" att jag har kompetens för (jo, något finns det väl i utbildningen som fortfarande är tillämpbart även om man fått ta till sig lite nytt inom LED-tekniken)
Alla större arbeten har jag haft en mindre elfirma som fått utföra, har inte haft tid att engagera mig.
Alla större arbeten har jag haft en mindre elfirma som fått utföra, har inte haft tid att engagera mig.
Jodå. https://lawline.se/answers/far-man-aga-en-bil-om-man-inte-har-korkortC claesborjesson skrev:
Spontat skulle jag säga att du har rätt, med vissa reservationer. Jag kan inte se vad som skulle blivit bättre de senaste 50 åren i behandlingen av stora interna brännskador. Möjligen skulle man kunna tänka sig transplantation av t.ex. skadade organ (ffa lever, lungor, kanske hjärta) men det är inget jag direkt hört om. Sannolikt är dessa skador också få till numerären så det blir en väldigt marginell effekt.lars_stefan_axelsson skrev:
Njae, de har de fortfarande inte skulle jag säga. Sjukdomarna indelas trots allt i två större grupper; de obotliga och de självläkande. Vi har blivit bättre på att hålla folk vid liv längre, men om man har så stora interna brännskador att ens liv är hotat, då har man inga bra odds. Det har man aldrig haft, och de har inte avsevärt förbättrats.
Eller vad säger du @tommib?
Jag har dock jobbat inatt och nu varit vaken i snart 24 timmar så jag återkommer kanske när jag har sovit lite och kan vara lite mer koherent i mina tankar.
För övrigt försökte jag hålla mig från att skriva i den här tråden men tji fick jag...
Det var någon i en annan tråd som föreslog ökat BMI.tommib skrev:
Kan även vara medicinska hinder till att man inte kan eller har svårt att jobba som elektriker.Grizzlybjörnen123 skrev:
Tex om man har påsdialys och kör dagvarianten (liknar njurarna mest) så kan man inte vara ute och ränna hos folk eller till olika företag, utan man måste ha tillgång till ett rent utrymme två gånger per arbetsdag (om man jobbar åtta timmar), (jag är inte där än men det lär komma).
Jag är utbildad elektriker (via Lernia) & har jobbat som det i nästan ett år, men jobbar idag som underhållstekniker inom det område jag utbildade mig först. Vi bor på landsbygden så jag vet ungefär vilka jobb jag skulle kunnat hamna på om jag hade fortsatt att jobba som elektriker, alla ställen hade inte varit bra för min hälsa.
Denna rapport från Elsäkerhetsverket 2019 visar tydligt statistiken gällande elolycksfsall. När det gäller ”lekmän” alltså inte elyrkesmän är troligen mörkertalet stort eftersom det inte finns krav på att rapportera in olyckorna. Eftersom att elyrkesmän dagligen arbetar med el är det kanske inte så konstigt att de är överrepresenterade i statistiken, olyckor uppkommer oftast genom oaktsamhet eller bristande kommunikation och missförstånd.
https://www.elsakerhetsverket.se/gl...sfallsrapporter/elolycksfallsrapport-2019.pdf
https://www.elsakerhetsverket.se/gl...sfallsrapporter/elolycksfallsrapport-2019.pdf
Redigerat:
Problemet är att utbildningen inte ens står i rimligt proportion till vad den genomsnittlige elektrikern gör i sitt dagliga arbete. Majoriteten av landets elektriker saknar nämligen egen auktorisation och har alltså inte den utbildningen. De klarar sig bra ändå.
Så jag tycker hela debatten om hemmafixare haltar betänkligt. Att säga: "Du får inte sätta upp ett nytt eluttag, koppla in en fast ansluten tvättmaskin, byta en elcentral eller tråda om en gruppledning för du har ingen behörighet" är visserligen sant men förstår man systemet inser man att i praktiken fungerar det inte så.
Ingen av dessa arbetsuppgifter kräver i verkligheten att den som utför arbetet är kvalificerad för egen auktorisation. Att sätta ett nytt uttag eller göra en fast anslutning av en tvättmaskin är något en lärling får göra under uppsikt på sin första vecka och självständigt inom några månader. Att tråda om en gruppledning och byta en normal villacentral är något lärlingen med lätthet klarar av långt innan året är slut.
Ändå blir det alltid så att när ESV och andra myndigheter diskuterar hemmafixande så ställs hemmafixaren mot den auktoriserade elinstallatören när det skall jämföras. Argumentet är att utan auktorisation är det helt otänkbart att över huvudet taget få göra något. Sen att den jämförelsen är orimlig, och att man jämför äpplen och päron, framkommer aldrig. I ett installationsföretag får vem som helst utföra vilken installation som helst så länge de har tillräckliga kunskaper. Detta är företagets ansvar att bedömma och det ger stor flexibilitet. Hela systemet bygger alltså i praktiken på ett gigantiskt undantag ifrån auktorisationskravet och i realiteten är kraven alltså betydligt lägre på den som skall utföra arbeten motsvarande hemmafixandet.
Så jag skulle vilja se en mer ärlig debatt från ESV där man erkänner att hemmafixandet i de flesta fall ligger på en betydligt längre nivå än vad som krävs för auktorisation. Gör de det så är det inte längre möjligt att avfärda lättnader i regelverket med argument om att vanligt folk inte rimligtvis kan nå upp till den nivån.
Konspirationsteorier om mörkertal leder ingenstans. Logik och fakta är jobbigt när de inte stödjer den egna åsikten. Fakta är att oavsett hur stor mörkertalet är så får det inga relevanta konsekvenser för samhället. Den logiska slutsatsen är att det därmed inte är ett relevant problem. Svårare än så är det inte. Mörkertalet för folk som sparkar i och bryter en tå utan att söka vård är troligtvis rätt stort. Mörkertalet för folk som slinter med kniven och skär sig i handen utan att söka vård är troligtvis rätt stort. Folk som torrkokar en kastrull utan att huset brinner ned eller att brandkår/försäkringsbolag blandas in är troligtvis rätt stort. Folk som halkar på gatan och skadar sig utan att söka vård är troligtvis stort. Men i samtliga fall är konsekvenserna små och från samhällets perspektiv helt irrelevanta. Samma sak med mindre elolyckor.Kludden33 skrev:
Redigerat:
Håller med om att tråden började mycket bra. Tyvär har den glidigt mot denna förhatliga diskutionen om behörighet.P ProLeif skrev:
Tillbaka till tråden nu tack.
Tror att det är svårt att avläsa något alls av dessa siffror de senaste årtionden då fallen är för få för att få en vettig statistik. Men visst finns risken att allt fler avancerade inbyggda dimmers och div puckar ev kommer att öka på antal bränder men att tydligt peka på dessa kommer troligen att vara svårt då huset redan har brunnit ner. Om branden då har uppstått för att någon utan kunskap har kopplat in den dåligt eller om produkten va dåligt utformad kommer va än svårare att bedöma och föra statistik över.
Det är märkligt att det alltid ska komma flera helt irrelevanta jämförelser till andra saker just när det diskuteras kring elfrågor. Mörkertal kring brutna tår står knappast i proportion till elolyckor. Det krävs liksom inte någon utbildning för att promenera. Kikar man i statistiken längre bakåt i tiden var olyckor med dödlig utgång betydligt högre, det är troligt att det till stor del berodde på okunskap. Vilket tydligt indikerar att utbildning krävs.O Steamboy skrev:
Visst de flesta elyrkesmän innehar inte en egen auktorisation, det är inte heller rimligt att kräva det. Däremot ska samtliga ingå i företagets egenkontrollprogram som en auktoriserad elinstallatör är ansvarig över. De flesta elyrkesmän uppfyller ändå kraven för auktorisation B efter två år i yrket vilket ändå visar att de har erfarenhet och utbildning inom ämnet.
Lärlingstid har man inte som industrielektriker, på industrin som inte går under SEK Installationsavtalet, har man full lön direkt.
Lärlingstid är 1600 timmar (c:a 1 år) arbetsuppgifterna dokumenteras i en bok, sedan kan man få ut ett ECY-certifikat. Detta certifikat ger dig dock bara rätt att anställas av ett EIO-företag. ECY-elektriker sysslar till XX% (99% ?) bara med husinstallation.
Inom industrin har man inte lärlingssystem. Där brukar man i stället se till att elektrikerna tar ut en Behörighet (idag auktorisation), denna tar man ut hos Elsäkerhetsverket (ELSV). Den kräver 2 års praktik för B-auktorisation (begränsad) och 4 år för A-auktorisation (allmän-full).
Utbildningen som krävs för A eller B är lite olika, de flesta gymnasieskolors elprogram utbildar bara till B-nivå, men några få (dock fler och fler) ger även den extra teori som behövs för full A-auktorisation.
Praktiken bestämmer ifall man får ut en AL (får bara jobba upp till 1000 volt), eller A (jobba med alla spänningar).
För att få jobba med el på sin fritid krävs auktorisation från ELSV (A,AL,B). Har man som 80% av alla elektriker "bara" ECY-certifikat får man inte jobba med el på sin fritid.
Jämförelserna är i de flesta fall sannerligen relevanta, läs gärna #140. (Att jämföra med att promenera är förvisso knappast relevant.)
Det är väl ingen här som anser att utbildning inte krävs? De flesta här anser nog för övrigt att det är kunskap som är det centrala.
Varför inte det?
Kanske inte i dess nuvarande form men en personlig auktorisation i någon form tycker jag är en självklarhet - det fungerar ju inom många andra områden där det krävs särskilda färdigheter.
Skulle vilja säga att utbildning och praktik avgöra vilken auktorisation man kan få.C claesborjesson skrev:
Kunskaps- och färdighetskrav för begränsad auktorisation (B)
Kunskaps- och färdighetskraven omfattar kunskapsområdena praktisk ellära och
elkraftteknik.
Den sökande ska ha utfört praktiska laborationer och ska ha följande kunskaper och
färdigheter.
3.1 Kunskapsområde praktisk ellära
Den sökande ska ha följande kunskaper och färdigheter.
1 Veta hur likströmskretsar och enfasväxelströmskretsar fungerar.
2 Veta hur trefasväxelströmskretsar fungerar och vilka skillnader som finns
mellan TN-C-, TN-S-, TT- och IT-system.
3 Veta vilken funktion skyddsjordsledaren har i en gruppledning.
4 Veta vilka skyddsapparater som kan finnas i en gruppledning och hur dessa
fungerar.
3.2 Kunskapsområde elkraftteknik
Den sökande ska ha följande kunskaper och färdigheter.
1 Kunna utföra uppsättning och flyttning av ljusarmaturer, elkopplare och uttag
med tillhörande kablar i befintlig gruppledning.
2 Kunna utföra fast anslutning och losskoppling av elektrisk utrustning med
tillhörande don samt förläggning och anslutning av kablar som tillhör donen.
3 Kunna läsa ritningar och elscheman.
4 Kunna tillämpa gällande regler och standarder för elinstallationsarbeten som får
utföras med begränsad auktorisation (B).
5 Kunna mäta spänning, ström och resistans samt utföra isolationsmätning.
6 Kunna utföra kontroll före ibruktagning.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 847 inlägg
Och på den gamla (goda?) tiden så fanns det iaf en extra ingång för oss med civ.ing-examen. Det räckte med ett års praktik om man gått elkrafttekniskt program vid tre av våra högskolor. Men den togs bort (det var helt enkelt inte längre så att man hade tid att låta civ.ing. gå och praktisera ett år).C claesborjesson skrev:
MEN som det påpekats så skulle det ju nu handa om olyckor. Jag har inte referensen till hands, men jag har läst mig till att det stora problemet på 30-40-talet var just klass-0 mög. Folk avled i stor mängd pga dåliga armaturer osv.
Man införde skyddsjordning, men dels så fanns det inte så många jordade uttag att sätta in dem i, och dels så föll ofta jorden ifrån (kontaktstället rostade m.m.). Eftersom detta är ett tyst fel, så upptäcktes det inte förrän det var för sent.
I och med femtio-sextio-talet så kom dock plasten på bred front, och med den dubbelisoleringen "på köpet" s.a.s Först när jordade apparater var i stort sett utrotade i hem-miljö (utanför köket, där man haft krav på jordade uttag länge) så kom då elsäkerhetsverket till skott och skrotade ut "isolerad miljö" som koncept iom införandet av kravet på skyddsjordade uttag överallt. På nittiotalet. Då hade dessutom JFBn börjat göra sitt intåg, vilket ytterligare höjde säkerheten.
Redigerat: