Någon som har erfarenhet av bergvärmepump och enrörssystem?
Idag eldar vi med ved mot accumulatortankar och har så gjort sedan år 2000. Det har fungerat klockrent under alla år men pannan börjar bli till åren och vi funderar på att byta till något annat.
I höstas hade vi en entreprenör här som tittade på våra förutsättningar för bergvärmepump. Enligt honom skulle det kunna bli problem med värme kalla dagar då vi har ett enrörssystem som gärna arbetar med lite högre temperaturer som fastbränslepannor ger. Men han sa heller inte att det inte skulle fungera.
Nu undrar jag om det finns någon annan här på forumet som har erfarenhet av en bergvärme pump och samtidigt har ett enrörssystem som kan dela med sig av sina erfarenheter.
I höstas hade vi en entreprenör här som tittade på våra förutsättningar för bergvärmepump. Enligt honom skulle det kunna bli problem med värme kalla dagar då vi har ett enrörssystem som gärna arbetar med lite högre temperaturer som fastbränslepannor ger. Men han sa heller inte att det inte skulle fungera.
Nu undrar jag om det finns någon annan här på forumet som har erfarenhet av en bergvärme pump och samtidigt har ett enrörssystem som kan dela med sig av sina erfarenheter.
Har ingen personlig erfarenhet, men det jag vet att värmepump och enrörsystem fungerar med lägre temperaturer om man trimmar in systemet rätt, och eventuellt byter ut de sista radiatorerna i slingan mot större modell för att kompensera för den lägre temperaturen. Iom att radiatorer i ett enrörsystem i princip är seriekopplade så blir vattnet kallare och kallare för varje radiator vattnet passerar. Hoppas att detta var till någon hjälp 
Jag har enkrets och bergvärme. Det funkar helt okej, inte för kallt iaf. Men ganska svårt att trimma in.
Vi bytte dock ut en del element på nedervåningen mot vattenburen golvvärme i samma veva som pumpen installerades. Vi har även en extra tank för att få upp volymen.
Vi bytte dock ut en del element på nedervåningen mot vattenburen golvvärme i samma veva som pumpen installerades. Vi har även en extra tank för att få upp volymen.
Vi har satt in massor med värmepumpar på ettrörsystem å vi har ingen kund som inye är nöjd vad vi vet. Men då har vi rekommenderat ett ukv kärl med exstern cirkpump på vissa ställen då det varit ex. långa slingor och eller bytt vissa element till större som har mer vatten i sig
När är huset byggt? Om det är 60-tal, 70-tal eller början av 80-tal kan det vara dimensionerat som högtemperatursystem 80°/60° som var vanligt då. Värmepumpar arbetar inte med så höga temperaturer men numera kan de klara 60° med kompressorn och 70° som en elpanna med el-patronen. Om huset är byggt senare än mitten på 80-talet bör värmesystemet vara 55°/45° och fungera bra med värmepump.
Har jordvärme och ettrörssystem, huset byggt -79 och haft jordvärme sen start.
Bytte gamla Thermian mot en IVT för typ 10år sen.
100+40kvm enplanshus ca 11.000Kwh /år totalt i elförbrukning (värme och hushållsel)
Enda "problemet" jag har är att det är som kallast inne vid 0 och runt 24 när det är -25 ute men det är nog mer ägaren än pannan som det felet beror på...
Bytte gamla Thermian mot en IVT för typ 10år sen.
100+40kvm enplanshus ca 11.000Kwh /år totalt i elförbrukning (värme och hushållsel)
Enda "problemet" jag har är att det är som kallast inne vid 0 och runt 24 när det är -25 ute men det är nog mer ägaren än pannan som det felet beror på...
Huset är ett Hultfredshus på ett plan utan källare och byggt 1964J Josth skrev:
Ok. Har ni någon termometer på utgående framledningsrör till radiatorerna och kan följa värmetemperaturen vid olika utetemperaturer? Man vill försöka få fram vilken temperatur som behövs i rören för att hålla 20-21° när det är som kallast på vintern vid DVUT. Den dimensionerande vinterutetemperaturen går att se i Boverkets tabell för alla större tätorter.
Det är inte optimalt, men det går i de flesta fall att få det att fungera hyggligt, man får ställa in sig på mer injustering, kanske något elementbyte, och kanske någon extra cirk.pump om det är olika långa slingor. Vet du om by-passen sitter i radiatorkopplet eller under golvet? Har du justerbara radiatorkoppel så ökar chansen att det blir bra. Har du bara en termostatventil på radiatorn och två rör ner i golvet så är by-passen under golvet, och då blir det svårare att justera in.
Vi bor i Örebro så det har inte varit kallare ute än -1 ännu så länge men jag tänkte elda på pannan och sedan öppna shunten till max och se vad temperaturen på utgående rör samt inkommande rör har. Tänker jag fel nu?J Josth skrev:
Bara av rent utbildningsyfte, vad jag fick lära mig av en rörmokar-lärare var att om det inte finns något synligt koppel utan bara två rör ner så kan det omöjligt vara enrörsystem? Har han lärt ut fel?P Plutus skrev:
Finns äldre ettrörs med by-pass nere i golvbjälklaget på stamröret. Bara två separata rör upp då.
Örebro har DVUT -18,1° så då är frågan vilken framledningstemperatur som behövs för att hålla 20-21° inne då? Finns det någon shuntautomatik eller är det manuell shunt? Det är bara korta perioder det blir så kallt statistiskt så det gör inget om el-patronen körs för fullt då men det är ju bra om kompressorn i värmepumpen klarar värmen ner till t.ex. -10°.
Örebro har DVUT -18,1° så då är frågan vilken framledningstemperatur som behövs för att hålla 20-21° inne då? Finns det någon shuntautomatik eller är det manuell shunt? Det är bara korta perioder det blir så kallt statistiskt så det gör inget om el-patronen körs för fullt då men det är ju bra om kompressorn i värmepumpen klarar värmen ner till t.ex. -10°.
Har ju en shuntautomatik.J Josth skrev:
Då kan man börja föra lite statistik med papper och penna. Vad är utetemperatur, innetemperatur och framledningstemperatur vid t.ex. +5°, ±0°, -5° och -10° ute så kan man extrapolera fram värmekurvan tillräckligt bra.
Har bergvärme och enrörssystem. Inte optimalt då det från början är ett högtempsystem, men har funkat ok än så länge (har bara provat förra vintern och denna vilka varit milda)
Det jag gjort är att installera strypningar på returerna från de två värmeslingorna (en uppe och en nere i källaren) för att balansera värmeflödet.
Vi har en nibe med styrd cirkulationspump och den har givit oss susningar i rörsystemen efter bytet från den tidigare värmepumpen, men blev bättre efter montering av slangar på returerna.
Det jag gjort är att installera strypningar på returerna från de två värmeslingorna (en uppe och en nere i källaren) för att balansera värmeflödet.
Vi har en nibe med styrd cirkulationspump och den har givit oss susningar i rörsystemen efter bytet från den tidigare värmepumpen, men blev bättre efter montering av slangar på returerna.