Temperaturen spelar ingen roll, utom att det är odrägligt att jobba i kyla med kalla mtrl.B bopakoster skrev:
Luftfuktigheten, och framförallt fuktkvoten i golvbrädorna, är det väsentliga. Är brädorna för fuktiga torkar de isär för mkt.
Det är nog den lämpligaste metoden. Bågarna måste passa in i ramen. Om sedan både ram och bågar skevar spelar mindre roll.B bopakoster skrev:
Vanligt linoljekitt härdar inte igenom i första taget. Vet inte hur lång tid det tar, men gissar på ett eller flera år, men det fixerar glas och båge mer och mer under tiden.
Av praktiska skäl har jag målat kitt både dagen efter och ett år efter. Det spelar inte så stor roll vilket vad jag noterat. Det enda som är när man målar innan det är hårt på ytan är att måla försiktigt eftersom kittet är formbart och gärna dras med av penseln. Lite trickigt med linoljefärg som ska målas tunt. Det går alltid att känna lite på kittet med torr pensel innan man sätter igång så man vet var gränserna går någorlunda.
Maj juni är väl normalt lämpliga att måla utomhus i.
Innertaket isolerar jag underifrån, det är för lågt i tak för att göra det uppifrån..överst ett lager vindpapper bild1, lite svårt att få det spänt närmast väggarna, fäster det underifrån med tunna 5x20mm trälister, bild 2
Sedan tre korsande lager cc600mm isolering i tjocklekar 145, 95 och 45mm, det understa är elinstallationslager.Bild 3
Bild1.
Bild 2.
Bild 3.
Sedan tre korsande lager cc600mm isolering i tjocklekar 145, 95 och 45mm, det understa är elinstallationslager.Bild 3
Bild1.
Redigerat:
Om jag lägger brädgolvet 28x120mm furu direkt efter att jag brutit plastfolien de är förpackade i nu på hösten/vintern, är fuktkvoten tillräckligt låg då?Oldboy skrev:
Jag vill gärna få dit golvbjälklagsisolering och tätt mot vinddrag underifrån men vill helst slippa lägga nytt tillfälligt golv/arbetslager, det jag har nu ska bli trossbottenbrädor...
Så här blev det, lastfördelarn är 45x220mm i tvärsnitt.B bopakoster skrev:
Två tillfälliga stöttor
Balk på plats
Närbild på balk, här syns skarven mellan etapp1 och 2s resp. takstolar
Redigerat:
Två tillfälliga stöttor skrev jag utan bild i inlägg 440 ovan. Annat kom emellan så tidsgränsen (60 min) för redigering passerades.
Den vänstra stöttar två takstolsspetsar, den högra håller mot innertak som hänger i stolsunderarm. Kanske onödigt men hellre mera stöd än för lite!
Här är bilden:
Den vänstra stöttar två takstolsspetsar, den högra håller mot innertak som hänger i stolsunderarm. Kanske onödigt men hellre mera stöd än för lite!
Här är bilden:
Det tror jag. Beror lite på vilken fuktkvot de har i paketen, men har för mig att det finns ngn branchstandard/rekommendation som brukar följas. Som också naturligtvis förutsätter att plastförpackningen är hel...B bopakoster skrev:
Är bräderna för torra finns istället risken att de sväller så väggarna trycks ut om inte tillräcklig luftspalt finns mot väggarna. Gäller de väggar som brädorna går längs med. Det finns väl en orsak till att rekommendationen är att låta brädorna acklimatisera sig i det rum de ska ligga i ca 14 dgr med öppen förpackning...
Tyvärr kan jag inte sätta några siffor på det hela.
Moderna golv och moderna metoder är inte optimala i byggnader som inte hålls konstant torra och permanentuppvärmda fullt ut. Det omsorgsfullt utvalda virket förr, utvalt på rot för det specifika ändamål som det skulle användas till, var ändamålsenligt och baserat på månghundraårig erfarenhet. Golvplank t ex valdes av senvuxen, mogen, gran eller fur. Sådant virke rör sig inte alls lika mkt som dagens frodvuxna. Moget virke betyder gammalt, dvs stammen består mest av den hårda täta kärnan och endast ett tunt yttre lager är splintved. Sådant virke avverkas inte i dagens skogsbruk av två anledningar. Den ena är att det inte blir lönsamt, (om man inte kan få betalt ett högre pris för högre kvalitet). Det andra är tydligen att om man låter skogen stå för länge så finns det en stor risk att den blir bedömd som gammelskog innan den hinner avverkas och då får den inte avverkas. Följaktligen avverkas skogen innan den är mogen, (som virke).
Antar att du tänkt spika dolt i spånten? Annars hade du kunnat lägga in golvet löst och spika fast det till vår/sommar. Om det spikas synligt uppifrån, som förr, så bör klippspik vara det bästa iom att den är konisk och inte sätter sig lika hårt fast som vanlig trådspik. Det har betydelse den dag golvet ev behöver tas upp, och man vill kunna ha en chans att återanvända det. Jag tycker inte att det stör med synlig spik i ett bräd/plankgolv. Särskilt inte i lite enklare utrymmen, kanske med lite rustikare stil på den mesta inredningen.
Vid närmare eftertanke så bör det gå att fästa det dolt senare också. Allt som behövs är att en av de yttersta golvbrädorna, (den från spikhållet sas), görs upptagbar.
Tack för ditt uttömmande svar!
Jag har själv tänkt på att lägga det löst och skruva fast det i spånten senare, så som jag fäste brädorna i etapp 1 delen, alternativt skaffa annat trossbottenmaterial och ha kvar arbetsplattformen tills vidare men det blir ju en extrakostnad för det sättet..
Klippspik, intressant ämne för mig eftersom jag jobbat i ett stål o valsverk där man hade haft klippspikstillverkning förr. Det är kanske en utopi att hitta sådana nuförtiden?
Nej då, klippspik finns.
Googla på det så kan du få mer utförlig info, om du tycker det verkar vara ett intressant alternativ. Är inte helt billigt jämfört med vanlig trådspik, men det är ju inte bra skruv heller.
Å andra sidan är det nog lite billigare än handsmidd spik...
Googla på det så kan du få mer utförlig info, om du tycker det verkar vara ett intressant alternativ. Är inte helt billigt jämfört med vanlig trådspik, men det är ju inte bra skruv heller.
Å andra sidan är det nog lite billigare än handsmidd spik...
Tack, intressant ämne!
Jag använder med dessa specialskruvar, som har 2 olika gängor vilket gör att brädan garanterat kläms fast utan glapp i regeln (och gör att brädorna kan demonteras utan att förstöras)
Redigerat:
Inga golvbrädor hemma ännu.
Jag drar elrör, flexslang. Ledningarna dras i tak o väggar, inte golven.
Fick en skiss av elektrikern för en tid sedan tillsammans med 100m slang och dosor, bilden visar etapp 2 rummen.
Inte så lätt att förstå för en bergsman, men imorgon hälsar han på igen för att ge mig mer klammer och kopplingsdosor. Då ska vi nog kunna reda ut några av mina frågetecken! Ni som förstår tecknen kanske har också några frågor eller kommentarer?
Jag drar elrör, flexslang. Ledningarna dras i tak o väggar, inte golven.
Fick en skiss av elektrikern för en tid sedan tillsammans med 100m slang och dosor, bilden visar etapp 2 rummen.
https://www.yhhalmstad.se/Homepage/...6/h/2e5c1b941f4de7ccf3c460054db58650/SYMBOLER
Omfattande symbollista, så du får leta lite, men alla korrekta elsymboler bör finnas med.
Omfattande symbollista, så du får leta lite, men alla korrekta elsymboler bör finnas med.
Tack Oldboy, den länken lägger jag i brahakatalogen! Jag har fått lite hjälp att tolka skissen av min dotters sambo, som är fd elektriker...(Han hade lite besvär att förstå en ledning som går ut från huset, men det är dörren in till huset)
Jag har funderingar kring uppvärmning av gårdshuset. Lägger in dessa här men borde kanske leta rätt på en mera passande ämnesgrupp, vilken i så fall?
Hej!
Jag behöver ordna uppvärmning till mitt gårdshus, som jag renoverar (skiss nedan). Uppvärmning till +22° eller underhållsvärme +8°C. Jag har några elradiatorer endast för nödvärme..
Huset är på 43m2, ett planfördelat på
-allrum+ kök 29 m2
-2 sovrrum 6 och 4m2
-badrum 4m2
Vad kan man tänka sig för kostnader material+arbete för dessa alternativ?
Alternativ 1
LL-pump
-Värmepumpens innerdel över altandörren blåser från gavelväggen genom allrummet mot köket,
-Värme/luftförflyttare blåser in varmluft under taket till de övriga tre rummen med retur genom luftspringa under dörrarna.
-Värmepumpens ytterdel placeras vid högra sidan under gavelväggen, det blir en altan där som V-pumpen ev. kan placeras under om den får plats….typ 8dm höjd?
Alternativ 2:
en värmekulvert från bostadshusets BV-pump, avstånd 15m högra bortre hörnet närmsta hörn på bostadshuset där BVpumpen står.
I så fall kanske via värmeväxlare till frostskyddad värmebärare…och 5-6 radiatorer.
Alternativ 3
LV värmepump med frostskyddade radiatorer, placering av ytterdelen bakom badrummet, nära till VVberedare.
Hej!
Jag behöver ordna uppvärmning till mitt gårdshus, som jag renoverar (skiss nedan). Uppvärmning till +22° eller underhållsvärme +8°C. Jag har några elradiatorer endast för nödvärme..
Huset är på 43m2, ett planfördelat på
-allrum+ kök 29 m2
-2 sovrrum 6 och 4m2
-badrum 4m2
Vad kan man tänka sig för kostnader material+arbete för dessa alternativ?
Alternativ 1
LL-pump
-Värmepumpens innerdel över altandörren blåser från gavelväggen genom allrummet mot köket,
-Värme/luftförflyttare blåser in varmluft under taket till de övriga tre rummen med retur genom luftspringa under dörrarna.
-Värmepumpens ytterdel placeras vid högra sidan under gavelväggen, det blir en altan där som V-pumpen ev. kan placeras under om den får plats….typ 8dm höjd?
Alternativ 2:
en värmekulvert från bostadshusets BV-pump, avstånd 15m högra bortre hörnet närmsta hörn på bostadshuset där BVpumpen står.
I så fall kanske via värmeväxlare till frostskyddad värmebärare…och 5-6 radiatorer.
Alternativ 3
LV värmepump med frostskyddade radiatorer, placering av ytterdelen bakom badrummet, nära till VVberedare.
Skulle helt klart köra LLV. Tittar du på installationskostnad och drift så kommer det vara oslagbart
En flaggskeppsmodell kostar idag 20.000 ink installation och ger "gratis" värme när det är över 7 grader ute.
LLVP avfuktar dessutom. Vilket för mig är en helt vinnande del när det är en byggnad som ibland är outnyttjad.
Du har så litet gårdshus att du lätt värmer den ytan om innerdörrar står öppna
En flaggskeppsmodell kostar idag 20.000 ink installation och ger "gratis" värme när det är över 7 grader ute.
LLVP avfuktar dessutom. Vilket för mig är en helt vinnande del när det är en byggnad som ibland är outnyttjad.
Du har så litet gårdshus att du lätt värmer den ytan om innerdörrar står öppna