Nu är det varken TS eller grannen som är dom första som bor i dessa bostäder.T Tuffsan skrev:
Det är ingen av dom som har byggt förrådet.
Förrådet stod i tomtgränsen redan när TS köpte bostaden, å det var ett tag innan TS anlade rabatten.
Så om TS vill odla grönsaker på tomten å inte vill ha tryckt virke nära odlingen så skulle TS ha kollat upp den biten INNAN TS köpte bostaden.
Det är inte grannen som förgiftar TS rabatt, utan det är TS själv eftersom det är TS själv som anlade rabatten intill tryckt virke.
HejU-n-i-k skrev:
Ett tekniskt problem som bör kunna lösas i samförstånd med grannen. Grannsämja är något mycket viktigt. Jag har själv på eget initiativ - utan att grannen klagade - tagit upp detta en gång. Jag flyttade min rabatt lite in på tomten och lade impregnerade stockar i tomtgränsen med 10 cm luftspalt till grannens vägg. Rosenspaljen fick hänga kvar på grannensvägg vilket han inte hade något emot men gjord så att den kunde fällas ned om väggen behövde målas i framtiden.Det tokiga arrangemanget från början hade tidigare ägare gjort.
Björn Dahlroth
Och hur vet du att dräneringen var bristfällig innanTS anlade sin rabatt? Det vet du lika lite som jag vet att brf har underhållit dräneringen perfekt.... Grannen borde ha tagit kontakt med styrelsen o frågat hur det är bestämt om dränering runt byggnader istället för att kontakta TSKashmirsocialist skrev:
Exakt! Hela grejen är dumheter och paragrafrytteri! Grus o sand är inte fuktfritt, nämligen.
Hej Igen
Jag förstår inte varför du inte Kan ta en BILD med din Mobil så att vi får se detta elände...Är det så svårt ? Då har vi mycket lättare att bedöma
Helt rätt. Det vet jag inte. Men jag har under mitt yrkesliv aldrig sett en 60-talskåk där det dränerande materialet, om det är grus/makadam, inte har satts igen och slutat fungera åtminstone delvis. Här talar vi möjligen om dränsand och det är definitivt inte fuktfritt, inte i början och framförallt inte efter 55-60 år.R rasse123 skrev:
Grannens agerande är alltså inte bara kontraproduktivt utan tyder också på att han inte har någon koll på äldre konstruktioner.
Det absolut vanligaste under folkhemsperioden var att man strök kallasfalt på grunden som då kunde stå emot vatten. Sedan återfyllde med befintliga massor eller matjord blandad med sand. Det vatten som inte kunde sväljas leddes bort via tegelrör. Det är först på senare år som man har börjat skapa gigantiska dräneringsdiken fulla av makadam och lita på att dagvattensystemet ska transportera bort allt regnvatten från grunden.
Och nu diskuterar vi inte ens ett hus utan ett FÖRRÅD som är byggt på tryckta golvstockar.
Aldrig i livet att jag hade lagt ner en massa jobb på att tillgodose någon paragrafryttare. Min mark, mitt val. Passar det inte kan han flytta förrådet. Han kan hota hur mycket han vill med rättsliga åtgärder, han kommer ingenstans med det. Ignorera bara.
En samfällighet har inget med hur du planterar dina växter.
Paragrafryttarna är ni som säger att TS har all rätt att göra vad hen vill och att granen får flytta förrådet. Det är RADHUS vi pratar om! Det är byggt så från början! Som granne får man visa respekt och inte anlägga en rabatt mot grannens grund. Så är det bara.danniee skrev:
I detta fall handlar den inte om nån dränering, utan om luft till brädan, stocken, syllen eller vad det nu är.
Jag hade för grannsämjans skull, och vetskapen om att jag gjort fel, grävt ur nån dm, satt ett kantband, och fyllt med grus.
Om grannen sen tjatat vidare om 30-40 cm enligt byggstandard el liknande, så hade han fått gjort det för döva öron.
Jag hade för grannsämjans skull, och vetskapen om att jag gjort fel, grävt ur nån dm, satt ett kantband, och fyllt med grus.
Om grannen sen tjatat vidare om 30-40 cm enligt byggstandard el liknande, så hade han fått gjort det för döva öron.
Svara nej. Grannsämjan blir inte bättre av att du börjar jamsa. Det blir bara nya krav. Har man byggt boden med trä mot jord för 60 år sedan så är det väl dags för en renovering. Det är ett konstruktionsfel inte ett rabattfel
Det är ju som sagt inte ovanligt att radhus eller andra hus för den delen byggdes på det viset under 60-70 tal.
Och om trä-syllen redan har överlevt 60 år med direktkontakt med både sand/grus och en rabatt har rabatten uppenbarligen inte lett till någon större skada än så länge.
Även om det troligtvis var kreosot eller något lika effektivt medel i dem från början så har nog den tekniska livslängden för dem liggande direkt på marken närma sig sitt slut. Har letat, men hittar bara fastställd teknisk livslängd när den är nedgrävd som stolpe eller i väldränerad banvall och den anses vara 35 år.
Så, förutom de övriga argumenten som är angivna ovan så kan man ju också fastslå att denna rabatt som uppenbarligen funnits där en längre tid kanske inte har främjat grannens syll's hållbarhet, men absolut inte att den förstört grannens egendom.
Så om grannen är ett as och vill köra den juridiska vägen så har han med största sannolikhet inget att hämta,
Men, det är sannolikt dags för de flesta i området att byta sin syll under 20-talet.
Hur ser det ut vid TS förråd, dvs vid nästa granne?
Är det samma eller bättre förhållanden och hur ser TS syll ut jämfört med "grannen's"?
Eventuellt kan det ju vara en bra tidpunkt att göra en lite större upphandling och låta en firma få åtgärda ett helt gäng och då kan man ju passa på och lägga en platon-matta oavsett vilket nytt material man väljer.
Och om trä-syllen redan har överlevt 60 år med direktkontakt med både sand/grus och en rabatt har rabatten uppenbarligen inte lett till någon större skada än så länge.
Även om det troligtvis var kreosot eller något lika effektivt medel i dem från början så har nog den tekniska livslängden för dem liggande direkt på marken närma sig sitt slut. Har letat, men hittar bara fastställd teknisk livslängd när den är nedgrävd som stolpe eller i väldränerad banvall och den anses vara 35 år.
Så, förutom de övriga argumenten som är angivna ovan så kan man ju också fastslå att denna rabatt som uppenbarligen funnits där en längre tid kanske inte har främjat grannens syll's hållbarhet, men absolut inte att den förstört grannens egendom.
Så om grannen är ett as och vill köra den juridiska vägen så har han med största sannolikhet inget att hämta,
Men, det är sannolikt dags för de flesta i området att byta sin syll under 20-talet.
Hur ser det ut vid TS förråd, dvs vid nästa granne?
Är det samma eller bättre förhållanden och hur ser TS syll ut jämfört med "grannen's"?
Eventuellt kan det ju vara en bra tidpunkt att göra en lite större upphandling och låta en firma få åtgärda ett helt gäng och då kan man ju passa på och lägga en platon-matta oavsett vilket nytt material man väljer.
Man kan ju undra hur många deltagare i den här tråden som bott i radhus eller kedjehus med byggnad direkt mot tomtgräns och potentiell rabatt?
Det är nog dags för ett litet citat som kan få många att tänka på det där med reciprocitet.
"Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem."
Så alla ni som vill att grannen ska anlägga en rabatt direkt mot er husgrund eller skotta saltmättad snö mot er bils kaross, kan ju fortsätta hävda er "rätt".
Vi andra försöker att agera medmänskligt ansvarsfullt.
Det är nog dags för ett litet citat som kan få många att tänka på det där med reciprocitet.
"Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem."
Så alla ni som vill att grannen ska anlägga en rabatt direkt mot er husgrund eller skotta saltmättad snö mot er bils kaross, kan ju fortsätta hävda er "rätt".
Vi andra försöker att agera medmänskligt ansvarsfullt.
Det är väl "byggt så från början" om man köper en villa också. Ett radhus är lika mycket äganderätt som villa är. TS måste inte göra någonting.Grannen kan ju försöka hota med rättsliga åtgärder, men det finns inte en chans i helvetet att han kommer någonstans med det.Anna_H skrev:
Om en ny granne kom till mig och rabblade en massa paragrafer och krävde av mig att flytta min rabatt skulle jag aldrig i livet backa en tum. Vad blir nästa krav? Och nästa? Nä, det skulle krävas minst en flaska fin whisky och en jävla massa smörande från grannen innan jag ens skulle överväga det
