Du beskriver hur många som bygger väljer lösningar som enligt dig är sämre och/eller dyrare än hur expertisen skulle göra. Och eftersom det enda exempel du kommit med hittills gällde just fönster så var det det bästa jag kunde komma på. Men du är välkommen att komma med fler exempel.F Freddan#1 skrev:
Åter till ruta noll: På vilket sätt ska din bok förhålla sig till funktionalismen?F Freddan#1 skrev:
Och du tar upp lösningar där utseende, känsla och status har stor betydelse.
Om det istället var en objektiv jämförelse mellan två olika metoder som ger samma eller liknande resultat tror jag du skulle få fler att applådera. Eller diskutera kring ren teknik. Och dessutom med förståelsen att viss teknik passar bättre för vissa estetiska val.
Vad är bäst och till vad, ekonomi-hållbarhet-utseende...
Gjutet eller murat? Plaströr eller koppar? Torx eller stjärnskruv. OSB eller plyfa? Bergvärme eller luftvärmepump?
Men mest tror jag debatten kommer av att du, TS; Freddan1, har rätt mycket besserwisserstil. Behöver en besserwisser ha fel? Näe, en besserwisser kan ju faktiskt vara mycket kompetent, MEN anser att de val denne själv gjort är bättre än andras val, även om andra gjort precis lika bra val men utifrån en annat perspektiv. Jag tror du är kunnig inom det du sysslar med, som väl enligt egen utsago är nåt inom bygg eller besiktningsbranschen... Men du tycks ha svårt att acceptera att andra ser världen på ett annat sätt som kan vara lika rätt utifrån de förutsättnignarna och vad de vill uppnå.
Men återigen, jag roas av denna tråden, så keep em coming!
Debatt är alltid kul...
Om det istället var en objektiv jämförelse mellan två olika metoder som ger samma eller liknande resultat tror jag du skulle få fler att applådera. Eller diskutera kring ren teknik. Och dessutom med förståelsen att viss teknik passar bättre för vissa estetiska val.
Vad är bäst och till vad, ekonomi-hållbarhet-utseende...
Gjutet eller murat? Plaströr eller koppar? Torx eller stjärnskruv. OSB eller plyfa? Bergvärme eller luftvärmepump?
Men mest tror jag debatten kommer av att du, TS; Freddan1, har rätt mycket besserwisserstil. Behöver en besserwisser ha fel? Näe, en besserwisser kan ju faktiskt vara mycket kompetent, MEN anser att de val denne själv gjort är bättre än andras val, även om andra gjort precis lika bra val men utifrån en annat perspektiv. Jag tror du är kunnig inom det du sysslar med, som väl enligt egen utsago är nåt inom bygg eller besiktningsbranschen... Men du tycks ha svårt att acceptera att andra ser världen på ett annat sätt som kan vara lika rätt utifrån de förutsättnignarna och vad de vill uppnå.
Men återigen, jag roas av denna tråden, så keep em coming!
Debatt är alltid kul... ”Ger ofta mer underhåll, högre driftkostnader, omoderna och dyrare lösningar, högre byggkostnader och absolut sämre försäljningspriser och ett äldre intryck av husen.”
Kan du ge exempel på mer underhåll, högre driftskostnader osv. Vad är ditt perspektiv? Privata bostäder eller flerbostadshus osv? Känns inte helt underbyggt. Absolut sämre försäljningspriser, vad baseras det på? Min uppfattning är tvärtom där.
Kan du ge exempel på mer underhåll, högre driftskostnader osv. Vad är ditt perspektiv? Privata bostäder eller flerbostadshus osv? Känns inte helt underbyggt. Absolut sämre försäljningspriser, vad baseras det på? Min uppfattning är tvärtom där.
Håller helt med, att generalisera så där säger inget. Det finns de som river fina väl underhållna hus för att läget avgör och man vill ha något helt annat.nikasp skrev:
Och det fina "rätt byggda och renoverade" kan bli svårsålt jämfört med det "felaktigt byggda och renoverade" grannhuset om köparen vill göra sina egna förändringar.
Det klassiga när man ska sälja saker, det är inte vad jag tycker är rätt pris som säljer utan vad köpare anser sig vilja betala.
https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/kth-forskare-har-uppfunnit-genomskinligt-tra-1.638511Workingclasshero skrev:
Niklas, din uppfattning stödjs av statistiken... Äldre hus är dyrare!
http://www.boupplysningen.se/nyare-hus-mer-prisvarda-stockholm
Tyvärr hittar jag ingen liknande statistik för villor, där har jag bara mina egna erfarenheter att gå på som bara gäller några få områden och bara är min känsla, och inte något statistiskt.
Med det Fredda1 syftar på är kanske snarare ett nybyggt hus i sekelskiftesstil, blir det billigare eller dyrare än motsvarande hus byggt i nyfunkisstil? Vad är då "modernt" - för mycket av uttrycken som "moderna" hus får är ju ca 80 år gamla. Men, ju mindre ort, desto färre köpare och större anledning att bygga något som inte sticker ut för att få det lättsålt. Och även i storstad tror jag att ett hus sekelskiftesstil mitt i ett område med "moderna" hus inte kommer betala sig, då köpare ofta först hittar ett område med hus som attraherar dem och sen väljer ett hus i området. Likaså ett väldigt påkostat hus i ett sämre område eller ett budgethus på en dyr tomt ger sannolikt sämre lönsamhet.
För egen del - nybyggt i sekelskiftesstil kräver mer än bara drag av sekelskifte - det kräver att man fullföljer detaljer, husets volymer, proportioner, takhöjd osv. Jag har sett några få hus här på forumet som byggts nya i gammal stil som verkligen gjorts bra. Likaså tillbyggnader i gammal stil. Men de flesta "kataloghus" i sekelskiftesstil tycker jag personligen kan vara snygga men går inte att jämföra med ett "äkta" sekelskifteshus.
I stadsmiljö och flerbostadshus tycker jag däremot att man gott kan bygga fasader och fönstersättning i sekelskiftesstil, speciellt där omkringliggande hus är äldre, det smälter bättre in och ger en större variation än många ganska monotona hus. Då tar jag bara hänsyn till det yttre uttrycket, inte hur lägenheterna disponeras invändigt - där kan de mycket väl vara i "modern stil", vad det nu är...
Flera frågar efter konkreta exempel. På semester nu med kass internet. Det tar även en del tid att skriva ned exempel. Hinner nog senare.A Avemo skrev:
Men en stor och kanske den viktigaste skillnaden mellan dagens villor från cirka 20-25 år tillbaka och mer i en del fall är att Daltons lag följs bättre och man gör konkreta beräkningar i kombination med de ökade kraven på isolering.
Det är viktigt att följa och beräkna enligt Daltons lag när man skall konstruera väggar, golv och tak. Varm luft innehåller mer fukt än kall luft och vid övergången från varm till kall luft i t.ex. väggar säger Daltons lag att den högre absoluta luftfuktigheten i den varma luften kan kondensera mot en kallare yta. Därför är det viktigt att det finns luftspalter i väggar, golv och tak så att kondens kan ventileras bort. Inte bara att det finns luftspalter och ventilation, utan att det är korrekta beräkningar gjorda. Är luftspalterna för stora kan det gå åt mer värmeenergi. Använder man inte Daltons lag eller slarvar med den när man bygger ett hus kan det bli fukt på ställen där det inte skall finnas fukt.Fukt kan göra att det börjar mögla.
På äldre hus tog man ofta alldeles för stor höjd för ovan problem och eller tvärtom byggde man för tätt.
En del 70-tals villor i funkisstil har jag sett beräkningar till ritningen enligt Daltons lag, men det är ovanligt.
Men på stora lägenhetshus har man sedan länge ofta varit noga med Daltons lag. T.ex. ett studiebesök som jag gjorde i stadsdelen Nya Masthugget i Göteborg från slutet av 60-talet. Dessa fastigheter är ett skolexempel på hur Daltons lag har tillämpats. Dock är isoleringen enligt 60-talsstandard. Men det är en annan fråga.
Vid ombyggen, tillbyggen av villor och hemmasnickare beräknas inte kontruktionerna enligt Daltons lag speciellt ofta, vilket ofta ger problem med antingen fukt eller för stor värmeförbrukning. T.ex. om man bygger till ett förråd mot fasaden.
Även idag finns det nya villor som det inte finns de beräkningarna för. Men många husfabrikanter sedan i alla fall sedan slutet av 90-talet är noga med dessa beräkningar, är min bedömning.
Det räcker inte att bara använda indexen för själva byggmaterialen som en del gör istället för att beräkna. Hela husets volym behöver vara med i beräkningarna. Även om man har en kompletterande braskassett är det viktigt att höjd för den eftersom det ofta blir varmare i huset av den än normalt. Varmare luft har högre absolut fuktighet.
Ett problem med för mycket trä som väggmaterial i ett hus är att alla träd är olika och har olika densitet och olika fria volymer av luft. Det är säkrare att bygga med modernare material. Reglar och stommar i trä har givetvis ingen betydelse.
Det mesta har med att göra med att vi isolerar mer än förr.
Men bygger man ett hus i klassisk äldre stil med äldre typer av material behöver man försäkra sig om att det är korrekta beräkningar gjorda enligt Daltons lag. Men vem kollar det? Typ ingen?
Byggfirman säger: Vi rekommenderar... Men på vilken grund rekommenderar ni det? Vi har gjort så i 20 år! Men ni kanske har gjort fel i 20 år? Att man gjort något i 20 år säger ingenting egentligen. Var finns era beräkningar?
Mycket att tänka på.
Redigerat:
Bonuspoäng för att visa varför den absoluta luftfuktigheten stiger för att jag eldar i samma kamin.
Nu har jag läst det långa inlägget igen och jag blir bara mer och mer frågande...
Skulle du, Freddan#1, kunna tänka dig att förklara hur Daltons lag är applicerbar på konstruktion av väggar, golv och tak? Den Daltons lag jag känner handlar om gasers partialtryck. Finns det en annan? Jag kan inte se hur det skulle vara direkt applicerbart på byggnadskonstruktion. Vilka beräkningar är det du tänker dig man ska göra med avseende på luftspalters dimensioner och hur relaterar dessa till partialtrycket av vattenånga (som jag gissar att du far efter)? Du säger att lägenheter i gbg är skolexempel på hur Daltons lag har tillämpats så då kanske du kan förklara exakt vad man gjorde där?
Skulle du, Freddan#1, kunna tänka dig att förklara hur Daltons lag är applicerbar på konstruktion av väggar, golv och tak? Den Daltons lag jag känner handlar om gasers partialtryck. Finns det en annan? Jag kan inte se hur det skulle vara direkt applicerbart på byggnadskonstruktion. Vilka beräkningar är det du tänker dig man ska göra med avseende på luftspalters dimensioner och hur relaterar dessa till partialtrycket av vattenånga (som jag gissar att du far efter)? Du säger att lägenheter i gbg är skolexempel på hur Daltons lag har tillämpats så då kanske du kan förklara exakt vad man gjorde där?
I början av tråden handlade det om att bygga nya hus med gammalt utseende eller möjligtvis gamla tekniker. Det var lite oklart vilket. Nu handlar det om att bygga nya hus med felkonstruerade väggar som riskerar att mögla. Det är onekligen en mer relevant fråga. Och där kan väl svaret inte gärna vara annat än att folk antingen saknar nödvändig kompetens eller chansar med att ta genvägar.
Jag själv kan bara tyda beräkningarna, men inte göra dem själv.useless skrev:
Daggpunkten är när luften kyls ned så att den relativa fuktigheten når 100% Luften ger då kondens på ytor-- Lite enkelt uttryckt. Går att förklara det mer komplicerat och korrektare.
Problemet om man eldar för varmt blir att luftens absoluta fuktighet (inte relativ fuktighet) stiger. Luften innehåller då mer vatten med andra ord. Vattnet kan då kondensera på ytor där det inte skall kondensera. Slutar man elda på kvällen och temperaturen sjunker en del i huset på natten minskar luften absoluta fukthalt och det extra vattnet måste ta vägen någonstans. Antingen ut genom ventilationen eller så kondenserar det på någon yta där det inte skall kondenseras på.
Alltså denna tråd bara fylls med rappakalja och outbildat struntprat. Daltons lag. Man behöver inte göra några beräkningar för att förstå hur ett äldre hus ska tilläggsisoleras. Det räcker med en grundläggande förståelse kring vardagsfysik så är man hemma.
trådskaparen fortsätter att hitta på egna problem som inte finns och därtill märkligt motiverade lösningar till dessa problem. Varför slutar du inte bara?
trådskaparen fortsätter att hitta på egna problem som inte finns och därtill märkligt motiverade lösningar till dessa problem. Varför slutar du inte bara?
Här kommer ett försök till seriöst svar:
Arkitekter och husritare i stort (tex jag själv) har alltid tittat i backspegeln på olika äldre stilar.
Ända bak till antiken och kanske ännu äldre.
Olika länder, folk och kulturer har olika stilar och resonerar olika kring vad som är viktigt. Lägg till att Sverige av många anses vara det mest post-materiella landet av alla. Värden utanför eller över det som ansågs vara närmast ouppnåerligt för 100år sedan betyder inte lika mycket idag.
Byggandet i Sverige har i stort de senaste 60-80åren gått mer och mer ut på att förenkla det estetiska uttrycket på byggnader.
Den så kallade modernismen är i princip allmänrådande på många arkitektkontor.
Mycket glas, betong och "sterila" hus har byggts på senare år. Skönhet och vackra fasader ser man allt mindre av.
Det är först i backspegeln man ser hur blev blev, och det är lätt att bli efterklok.
En del gillar denna glas, plåt och betongstil. Alla tycker inte som jag och många andra. En del föredrar hus som set exklusiva/dyra ut och utstrålar status, eller som har en "häftig" arkitektur som tar plats och sticker ut.
Medan en del kikat på det stora byggnadsbestånd som vi har i Sverige och har där hittat sin favorit.
Är det då fel att bygga ett hus med en design som man gillar? Som man tycker är vacker?
Själv tillhör jag de som älskar hur husen i många fall såg ut 1910-1930, "20-tals" stil.
Jag har byggt ett hus som till och med byggare i branschen har svårt att se att det är byggt 2018-2020.
Allt det estetiska och inredning, planlösning är 20-tal. Fast med relativt modernt badrum.
Däremot har huset modern isolering, uppfyller dagens energikrav, krav på ventilation (FTX) och allt annat.
Och vi både stortrivs i det och tycker att det är det vackraste huset i hela området, många "hejarop" och glada kommentarer har vi fått. "åhh vilket fint hus ni bygger" etc.
Inte det vanliga är jag ganska säker på.
Arkitekter och husritare i stort (tex jag själv) har alltid tittat i backspegeln på olika äldre stilar.
Ända bak till antiken och kanske ännu äldre.
Olika länder, folk och kulturer har olika stilar och resonerar olika kring vad som är viktigt. Lägg till att Sverige av många anses vara det mest post-materiella landet av alla. Värden utanför eller över det som ansågs vara närmast ouppnåerligt för 100år sedan betyder inte lika mycket idag.
Byggandet i Sverige har i stort de senaste 60-80åren gått mer och mer ut på att förenkla det estetiska uttrycket på byggnader.
Den så kallade modernismen är i princip allmänrådande på många arkitektkontor.
Mycket glas, betong och "sterila" hus har byggts på senare år. Skönhet och vackra fasader ser man allt mindre av.
Det är först i backspegeln man ser hur blev blev, och det är lätt att bli efterklok.
En del gillar denna glas, plåt och betongstil. Alla tycker inte som jag och många andra. En del föredrar hus som set exklusiva/dyra ut och utstrålar status, eller som har en "häftig" arkitektur som tar plats och sticker ut.
Medan en del kikat på det stora byggnadsbestånd som vi har i Sverige och har där hittat sin favorit.
Är det då fel att bygga ett hus med en design som man gillar? Som man tycker är vacker?
Själv tillhör jag de som älskar hur husen i många fall såg ut 1910-1930, "20-tals" stil.
Jag har byggt ett hus som till och med byggare i branschen har svårt att se att det är byggt 2018-2020.
Allt det estetiska och inredning, planlösning är 20-tal. Fast med relativt modernt badrum.
Däremot har huset modern isolering, uppfyller dagens energikrav, krav på ventilation (FTX) och allt annat.
Och vi både stortrivs i det och tycker att det är det vackraste huset i hela området, många "hejarop" och glada kommentarer har vi fått. "åhh vilket fint hus ni bygger" etc.
Inte det vanliga är jag ganska säker på.