Tanken att det slang/rör/tråd glida undan har flera svagheter:
- Det är motstridigt mot önskan att slangar och rör ska vara fastgjorda så säkert att t ex inte skarvar delar på sig.
- Numera används ofta spikpistoler. Rörelse-trögheten gör att en slang inte hinner "reagera" innan den är genomspikad. Ska den ha en chans att glida undan på tänkt sätt måste det handspikas.
- Det är motstridigt mot önskan att slangar och rör ska vara fastgjorda så säkert att t ex inte skarvar delar på sig.
- Numera används ofta spikpistoler. Rörelse-trögheten gör att en slang inte hinner "reagera" innan den är genomspikad. Ska den ha en chans att glida undan på tänkt sätt måste det handspikas.
M MagHam skrev:
I en 95 vägg borde det ju tex då vara rimligt att lägga rören 2cm in, eftersom reglar måste borras igenom så försvagas de ju mindre än om de jackas ur...
menar att sitter slangen minst 20mm in och skivor sätts med skruv som inte går igenom så löses ju mycket. Efter det gäller det ju att undvika spik som går längre in än 45mm så klarar det ju sig alltidE elmont skrev:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 076 inlägg
Ja, den tumregeln gäller inte längre. Det är formellt fel att säkra 1.5 mm² med 10 A i detta fall.B Boan skrev:
Med dagens dvärgbrytare hamnar man dock på gränsen som gör att det i praktiken inte har någon betydelse. Kablarna kommer inte att smälta, utan livslängden kommer att sänkas med några år. Så för "vanliga" grupper i bostäder för allmänt bruk är det ingen fara. För grupper som matar värmeapparater och som normalt ligger högt i belastning bör man kanske tänka sig för.
"Vi" kör väl för det mesta (i bästa fall) med tabellerade värden. Det finns ju även elektriker som inte ens gör det (inte ens vet om dom) och bara kör med tumregler.B Boan skrev:
Och tabellen A1 är den som gäller för FK i rör i isolerad vägg (A2 gäller för kabel i rör i isolerad vägg).
Och den dimensioneringen ger en rätt god marginal för 10A till 1,5mm2 med sina 14,5A. 1,5mm2 funkar alltså även till en 13A automat, medan en 10A diazed (porslinssäkring) kräver en belastningsförmåga på 13A, så marginalen är skillnaden mellan 13A och 14,5A.
Men vad står det om tabell A1 då?
Ja såhär lyder det:
Förläggningssätt A1, typ nr 1 i tabell 52A.3 (isolerad ledare i rör i en värmeisolerad vägg) och A2 typ nr 2 i tabell 52A.3 (flerledarkabel i rör i en värmeisolerad vägg).
Väggen består av ett yttre väderbeständigt skikt, värmeisolering samt ett inre skikt av trä eller träliknande material med en värmeledningsförmåga av minst 10 W/m2 · K. Röret är fast monterat intill, men inte nödvändigtvis i kontakt med, det inre skiktet. Värmen från kabeln antas endast ledas bort genom det inre skiktet. Röret kan vara av metall eller plast.
Så här ser vi att röret måste vara monterat intill, men inte i kontakt med väggytan. Vad betyder det då? 1mm, eller 20mm ?
Och väggytan kan vara trä ... Hur tjockt ...? Råspont 22mm?
Jag brukar tänka mig att det kan vara några mm in i isoleringen, ja kanske upp till 20mm.
Om det är korsreglad stomme så klamrar man ju som regel rören på denna korsregling, så då är det ju en 45x45 i trä i kontakt med väggytan, som kommer leda bort rätt bra med värme. Sen kan man ju också undvika att isolera just mellan slangen och väggytan där elen går.
Och jag har ju gjort en mätning en gång i tiden, och här var röret omgivet av minst 120mm mineralull åt alla håll.
https://www.byggahus.se/forum/threads/vaermeutveckling-i-vp-roer-isolerad-vaegg-del-2.60013/
Och detta tar jag som intäkt för att jag kan kosta på mig att sätta röret upp till 20mm in bakom isoleringen.
Men märk väl, gäller det ständigt fullbelastade ledare, alltså 24/7, så har man ju även ett rör som är en 55-75°C i väggen, jämt. Hur kul är det?
Så rådet att fundera på att överdimensionera lite ifall det ska höga strömmar dygnet runt, är inte så dumt.
Detta är inte bra, det låter som något farligt kan ske!Mikael_L skrev:
"Vi" kör väl för det mesta (i bästa fall) med tabellerade värden. Det finns ju även elektriker som inte ens gör det (inte ens vet om dom) och bara kör med tumregler.
Och tabellen A1 är den som gäller för FK i rör i isolerad vägg (A2 gäller för kabel i rör i isolerad vägg).
Och den dimensioneringen ger en rätt god marginal för 10A till 1,5mm2 med sina 14,5A. 1,5mm2 funkar alltså även till en 13A automat, medan en 10A diazed (porslinssäkring) kräver en belastningsförmåga på 13A, så marginalen är skillnaden mellan 13A och 14,5A.
Men vad står det om tabell A1 då?
Ja såhär lyder det:
Förläggningssätt A1, typ nr 1 i tabell 52A.3 (isolerad ledare i rör i en värmeisolerad vägg) och A2 typ nr 2 i tabell 52A.3 (flerledarkabel i rör i en värmeisolerad vägg).
Väggen består av ett yttre väderbeständigt skikt, värmeisolering samt ett inre skikt av trä eller träliknande material med en värmeledningsförmåga av minst 10 W/m2 · K. Röret är fast monterat intill, men inte nödvändigtvis i kontakt med, det inre skiktet. Värmen från kabeln antas endast ledas bort genom det inre skiktet. Röret kan vara av metall eller plast.
Så här ser vi att röret måste vara monterat intill, men inte i kontakt med väggytan. Vad betyder det då? 1mm, eller 20mm ?
Och väggytan kan vara trä ... Hur tjockt ...? Råspont 22mm?
Jag brukar tänka mig att det kan vara några mm in i isoleringen, ja kanske upp till 20mm.
Om det är korsreglad stomme så klamrar man ju som regel rören på denna korsregling, så då är det ju en 45x45 i trä i kontakt med väggytan, som kommer leda bort rätt bra med värme. Sen kan man ju också undvika att isolera just mellan slangen och väggytan där elen går.
Och jag har ju gjort en mätning en gång i tiden, och här var röret omgivet av minst 120mm mineralull åt alla håll.
[länk]
Och detta tar jag som intäkt för att jag kan kosta på mig att sätta röret upp till 20mm in bakom isoleringen.
Men märk väl, gäller det ständigt fullbelastade ledare, alltså 24/7, så har man ju även ett rör som är en 55-75°C i väggen, jämt. Hur kul är det?
Så rådet att fundera på att överdimensionera lite ifall det ska höga strömmar dygnet runt, är inte så dumt.
Hur kan vi säkerställa att ingen penetrerat vårat rör?
Kamera, tolk, kanske man kan dra i en grövre dragtråd som man skickar signal på och sedan mäter mot skruvarna i väggen eller mikroOhmmäta före/efter, kanske kan man kolla rörens täthet men skruven tätar så det blir svårt att se något.
Det finns faktiskt en risk att en skruv indragen ett rör allvarligt kan skada någon ledare. Detta kan ske både före och efter.
Kom med förslag.