Hej!

Nu följer säkert BU-rop på forumet, men OK.

Idag såg jag skillnaden mellan en inkomstjagande snickare och en seriös amatör.

Den förre, om det är en man, ritar och sågar från materialets framsida med sin handcirkelsåg. Den senare för över ritsen till materialets baksida och sågar. I förra fallet blir framsidan frasig, i det senare blir den skarp, och ger en snyggare fog.

Noterat av per
 
jag är inte säker på vart du vill komma med bu rop? (skeptisk till att nån kommer med det)

men skall det vara en synlig fog så var det synnerligen korkat... är den osynlig så var den tidsbesparande

men VILKEN hantverkare jobbar vitt på en söndag? ::)
 
Hej TiGGre!

Jag svarar Dig gärna och hoppas att det kommer fler inlägg i tråden.

Med BU-rop menar jag att inte alla gillar trådstarten.

Handlar naturligtvis om synlig fog.

Jobbar vitt...  knappast någon. Men även om det är svart så bör det väl finnas ett stort mått av yrkesstolthet. Det av en yrkesman utförda arbetet bör väl hålla samma kvalitet oavsett när det blit utfört.

Så upplever jag det.

per

 
pernitta skrev:
Idag såg jag skillnaden mellan en inkomstjagande snickare och en seriös amatör.
Och vad avslöjade att han var en snickare? Det låter inte som en snickare, i alla fall inte om det var en förutsättning att snittet skulle bli snyggt.

Kanske var det en Polsk "snickare"..?
 
Yrkessnickaren kanske var van vid att använda sin TS55:a som han har på jobbet?
Själv sågar jag som seriös amatör gladeligen från "finsidan" med min TS55:a

Naturligtvis blir det splitterfritt!

((Skulle inte du (Pernitta) ha hjälp med att plana ett bryne? Glömt bort?))
 
Jag känner igen mig litegrann i det du skriver Pernitta. Men min erfarenhet är snarast att där jag som amatör har varit överdrivet noggrann, tagit god tid på mig och fått ett helt snitt som är exakt, vinkelrätt, lödrätt eller vad det nu kan vara, så har proffs-snickaren inte varit fullt så noggrann, och inte uppnått samma exakthet - men att det i slutänden inte syntes någon skillnad på slutresultatet, trots att om man kontrollerat m vattenpass eller så, så skulle det som amatörer gjort vara mer exakt.

Min poäng: snickare vet oftare än amatörer när man kan ta genvägar utan att det syns på slutresultatet.

//daniel
 
Hej!

Under tiden Ni läser kan Ni ha följande bild i åtanke

pic00085vs1.jpg

Den visar kapad grundmålad vindskiva, snitt i båda ändar med samma kvalitet.

Frihandssågning med Hitachi utförd av svensk snickare. Och han är säkert inte sämre skolad än de flesta andra.

per




 
Med risk för att "såga" några *ler* så är min erfarenhet att de som utbildas till byggnadssnickare helt enkelt inte får den maskinvanan som man skulle kunna önska. På en regelstomme, gjutform mm så spelar det liksom ingen roll hur mycket snittet har fransat sig medans på en möbel kan man inte acceptera det.

Det är två skilda typer av utbildningar och arbeten helt enkelt, sen beror det ju även på vad de jobbar mest med också och var intressena finns. Ordet "snickare" är liksom rätt brett.

/Kent
 
pernitta skrev:
Hej!

Under tiden Ni läser kan Ni ha följande bild i åtanke

...bild var här...

Den visar kapad grundmålad vindskiva, snitt i båda ändar med samma kvalitet.

Frihandssågning med Hitachi utförd av svensk snickare. Och han är säkert inte sämre skolad än de flesta andra.

per
Nämen vänta nu Per, med första inlägget så antog jag att det var något som *kräver* fritt från skägg, dvs lister eller något som har med möbler eller inredning att göra... Du pratar alltså om en vindskiva som skall sitta ett antal meter upp och dessutom är den gerade delen vid nocken, dvs ingen kommer att notera skägget. Inse att plankan självt inte är hyvlad. Jag skulle gjort samma sak själv på mitt hus. Möjligtvis skulle jag dragit bort värsta skägget med fingrarna.

Mitt hus är klätt med grovsågad gran, dvs stickigt. Ett avslut på en planka som är korrekt som vore huset en möbel skulle bara sticka ut eller synas för bra.

Håller med Snickarboden om att det är helt olika utbildningar för byggnadssnickare och möbelsnickare.

Något jag lärt mig under åren som husägare och amatörfinsnickare är att man måste lära sig var man skall lägga energin och precisionen. Var man skall vara noggrann och var det inte är så noga.

Jag håller inte med det du säger om inkomstjagande snickare och glad amatör, det är helt olika saker. En glad amatör kan skaffa det senaste i verktygsväg och lattja och såga allt till högsta precision bara pengar och/eller tid finns. Som yrkesarbetande finsnickare eller byggssnickare så måste man väga prestanda mot kostnad och den tid det tar samt lära sig var man inte behöver vara så noga. Med *noga* menar jag att en finsnickare som gör en byrå till mig i björk knappast skall använda en baksida i massiv björk, då tar man björkplywood; det är ju ingen som skall se baksidan; björkplywood är precis lika bra men billigare och går snabbare att fixa till en baksida av; massiv björk skall stavlimmas för att bli formstabilt. En byggnadssnickare som kommer till mig och skall sätta reglar förväntas göra det stabilt och rakt och bra, inte skäggfritt. Då fungerar den *vanliga* cirkeln eller byggsågen utmärkt...

Man måste sätta det förväntade resultatet i relation till vad som byggs,, eller hur?

/Stefan
 
Varken såg eller läste att det var en vindskivebräda *skäms* den ser förresten jäkligt bred och tunn ut men det är väl fotovinkeln som luras gissar jag.
Håller med Stefan dvs geschwindt om att det kanske inte krävs 100% passning i geringen däruppe, däremot så brukar man dra väck skägget med en kniv, om inte annat är det enklare att måla det sen. Latex är bra ibland men man kanske inte skall köpa det lådvis *S*

Sen är det ett litet aber till, folk skall nog helst aldrig se jobbet innan det är färdigt. Självklart "fuskar" man lite ibland men om det inte äventyrar hållfastheten och aldrig kommer att synas eller märkas så vad spelar det för roll då? Däremot gillar jag inte som en del gör att de lämnar glipor på 13 mm då de går mellan vägg/snedtak och tror att målaren skall spackla det *suck* De tycker tydligen att det är för jobbigt att snedskära gipsen, samma idioter brukar inte heller fasa kanter :( sånt är inte det minsta proffsigt.

En kul grej är att jag alltid använder mått i millimeter, det gör oftast inte alla andra *S* det blir ofta rätt tydligt i kök sen när de fortsätter med sina centimetrar *ler lite* Det är en "viss" skillnad på 1232 mm och "lite över 132" *S*
Det förstnämna är som man mäter i ett snickeri och ger 0,5 mm tolerans medans det andra ger ungefär 5 mm tolerans, en blyertspenna ger ofta 1 mm tolerans och om man sen kladdar lite så är det lätt 4-5 mm...

Självfallet kan man inte mäta t ex en grundutsättning i millimeter, då lär man ha att göra minst sagt, en centimeter hit eller dit spelar inte nån större roll på de avstånden på 5-10 meter.

Ledsen om jag är övertydlig för en del här men jag gissar att någon läsare kanske kan ha lite nytta av ovanstående och då tråden ju handlar om noggrannhet så tror jag att det kan vara lite matnyttigt.

Ett annat exempel på noggrannhet är att jag aldrig fick en lärling att fatta meningen med att då man spikar fasad först fästa och sen slå med snörslån för att få spikarna på samma höjd. Sen fattade han aldrig vitsen med djupinställningen heller så de landade ofta "rätt" djupt. Det är ett typexempel på när latexfog inte skall användas. Sådant är ren jävla lathet, slarv och lite andra svordomar och inget annat.

Lika korkat är det att inte dra med snörslån var takstolarna är när man kör på ackord med spikpickan på råsponten, här förstår jag att en del kunder undrar rejält när de tittar upp och frågar varför det ser ut som om en fakir skall sova i deras tak.

/Kent
 
Hej!

Jag är nog alltför petig och drar ingen skarp gräns mellan grov- och finsnickeri. Tycker man om att snickra, och har gjort det i en massa år, så "njuter" man när arbetet blir snyggt och rätt.

Förstår naturligtvis, att en yrkesgrovsnickare arbetar under andra villkor.

Vindskiva: 195 x 22 mm.

Tack för svar och synpunkter.

per
 
Handhållna cirkelsågar är inga precisionsinstrument. Om snittet skall bli bra krävs noggrann styrning (så att inte klingan/sågen börjar vibrera) stadig jämn matning, rätt inställt sågdjup och framför allt en vass klinga. Det är mitt sista val om jag skulle kapa en vindskiva. Förstaval är en sticksåg med nytt brett blad. Bladbyte går på 30 sekunder och du kan stå kvar på stegen. Andraval är en bra handsåg, t.ex. en belagd Sandvik. Tredjeval är en liten bågsåg med friskt blad. Cirkelsågen använder jag bara till skivsågning efter riktbräda.
 
star_daddy skrev:
Cirkelsågen använder jag bara till skivsågning efter riktbräda.
Att du tycker att en handhållen cirkelsåg inte är ett precisions instrument kan jag förstå, men att istället ta en sticksåg?!.....
 
Snickarboden skrev:
Varken såg eller läste att det var en vindskivebräda *skäms* den ser förresten jäkligt bred och tunn ut men det är väl fotovinkeln som luras gissar jag.
pernitta skrev:
Vindskiva: 195 x 22 mm.

Tack för svar och synpunkter.

per
Inte jäkligt bred eller tunn men jäkligt tjock och smal. 195 x 22 mm :surprised:
 
*S* Jo, ja tjockleken skall komma först egentligen, Vet faktiskt inte ens varför jag själv vänder på det rätt ofta, möjligen pga av att jag först mäter bredden och sen tjockleken och så blir det så. På gamla hus kan man ju inte heller ge sig fan på att det är ett standardmått heller och ja jag mäter bredd och sen tjocklek, det är naturligt för mig och det skrivs ofta upp så.

Kan i och för sig ha att göra med att man med maskinhyvel ibland liksom struntar i tjockleken inom rimliga gränser så att man kollar vilka plank/brädor som kan passa på just bredden först, olika sätt att tänka och jobba tror jag.

/Kent
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.