Masonit?
Varför då?
 
Oldboy Oldboy skrev:
Masonit?
Varför då?
Bra fråga, Bygghandeln föreslog det som distans material för att få till luftcirkulation mellan spikläkt och vindpappret. Anledning till det är att fasadbädorna saknar 2 spår på baksidan, det hade dom 2015, då jag byggde till bostadshuset.
Min fråga var om jag skulle sätta den även på vertikal reglarna kring fönster o dörrar, där ska ju drevas dvs inte ventileras....
 
Aha, då är jag med.

Vid fönstren ska det vara tätt.

Luften bakom panelen kan ju röra sig fritt i hela väggen.
Om det finns spalter runt fönstren så ser jag det som en distinkt risk att slagregn blåser/pressas in bakom panelen vid dessa springor runt fönstren. Det är inte önskvärt.
 
  • Gilla
Hannes81 och 1 till
  • Laddar…
Hur ordnar jag avvattningen bäst från dessa två takdelar?
Jag vill ha allt vatten från taken att hamna vid lägsta punkten på marken vilket är åt höger på bilden, närmast bergskanten som fotot är taget från. Dvs inget ska hamna under husgrunden...
Nybyggt hus med två takdelar i behov av avvattningssystem, fotograferat nära en bergskant.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Jag har tänkt mig att sätta hängrännor längs nederkant av taken och förbinda de med två innerhörn och två ytterhörn med rännor som följer taklutningen (6°) och sätta ett stuprör i hörnet närmast kameran..
Men är lite tveksam, det finns nog bättre sätt?
 
Redigerat:
Den lösning du föreslår är den bästa jag kan komma på också enl nuvarande utförande.
Ett lite snyggare/smidigare alt vore väl en ståndränna på bortre delen av stora taket så att det vattnet sölade direkt ut på lilla taket. Då skulle det endast behövas en hängränna på lilla taket.
Dock kräver det ett riktigt falsat och tätt plåttak vilket inte finns, och sannolikt inte är ett rimligt alt.
Med berget där så syns gissningsvis inte rännarrangemanget så mkt iaf?
 
  • Gilla
bopakoster
  • Laddar…
Oldboy Oldboy skrev:
Den lösning du föreslår är den bästa jag kan komma på också enl nuvarande utförande.
Ett lite snyggare/smidigare alt vore väl en ståndränna på bortre delen av stora taket så att det vattnet sölade direkt ut på lilla taket. Då skulle det endast behövas en hängränna på lilla taket.
Dock kräver det ett riktigt falsat och tätt plåttak vilket inte finns, och sannolikt inte är ett rimligt alt.
Med berget där så syns gissningsvis inte rännarrangemanget så mkt iaf?
Tack Oldboy, du har rätt i att en ränna längs lilla takets baksida inte syns. Däremot på "framsidan"
Av estetiska skäl så kan jag ju sätta ett till stuprör i hörnet istället för en lutande hängränna på vindskivan.
 
Nästa fundering.
Vart ska regnvattnet ta vägen när det tagit sig ner från taket...?
till ett dike utanför tomtgränsen...eller:
Gårdshuset har en trekammarbrunn för avloppsvatten som inte behövs längre, kan man använda den som "stenkista", den har ett tilloppsrör och borde ju ha ett frånloppsrör som infiltrerar marken nedströms?
 
Borde kunna fungera, men du bör nog ta reda på var den mynnar.
Är det infiltration så finns kanske risken att den inte kan svälja allt regnvatten vid mkt regn.
 
  • Gilla
bopakoster
  • Laddar…
Jag börjar bli klar med utsidans tak o väggklädsel..snart dags att börja med insidans golv, väggar och tak.

I vilken ordning brukar man göra det, jag förstår att det inte spelar så stor roll nu men jag tänker på ev.framtida justeringar.... ?
Tak-vägg-golv eller golv-vägg-tak eller vägg-tak-golv/vägg/golv/tak ??
Schematisk illustration av rum med tak, väggar och golv för att diskutera monteringsordning.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Kan tänka mig att det kan bero på praktiska orsaker såsom att det är lättare att ha ett riktigt golv att gå på när man jobbar, eller att man vill få igen taket för att isolera etc.

Har själv funderat på detta. Enda gången det har betydelse är väl om man av ngn anledning behöver riva hela eller delar av tak/vägg/golv. Då är det trist att behöva förstöra andra ytskikt pga att brädor/skivor ligger inbyggda bakom det sist ditsatta skiktet.
Golv känns som det som det är mest sannolikt kommer att behöva åtgärdas i framtiden. Annars är det väl om man får ngn fuktskada.

Kan man låta bli att få skikten överlappande/inlåsande i övergångarna tak/vägg/golv så blir kommande reparationer inte onödigt omfattande. Dock ger det luftspalter i övergångarna som beror på hur tjocka skikten är. Det största problemet i moderna byggmetoder är att stommen är byggd av så klent virke/små dimensioner så det finns inget att spika/skruva i om skikten inte dras ända ut.
 
  • Gilla
bopakoster
  • Laddar…
Tack för dina synpunkter @Oldboy! Om det inte vore för det där med klena dimensioner i regelverket
så skulle man kanske kunna lägga en läkt i golv/vägg o vägg/takskarven som har dimension lika med golv.vägg takmaterial?
 
Medan dessa funderingar om i vilken ordning man ska klä insidans väggar, tak o golv surrar i huvet så har jag kompletterat hängrännan på bortre övertaket med en lutande ränna längs vindskivebrädan på den undre taket. och satt in en ståndplåt som för över en del av övre takets vatten till det undre taket.

Satt in vinklad plåt mellan övre och undre taken.
Har även fått med skumpllasttätningar att sätta in under plåtarna där, hur viktiga är dom?

Detaljbild av ett hus med ett övre och ett undre brunt tak, visar hängrännor och anslutningsplåtar mellan taken.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Takdetaljer med röd lutande ränna som kopplar samman övre och undre tak, med fokus på vattenavrinning.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Två nivåer av takplåt med en lutande plåt som leder vatten mellan övre och undre delar på ett byggprojekt.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
saiter
  • Laddar…
B bopakoster skrev:
Har även fått med skumpllasttätningar att sätta in under plåtarna där, hur viktiga är dom?
Tror de har ett dubbelt syfte.
1) Att hindra att vatten trycks upp in i taket av kraftig vind.
2) Att hindra insekter och fåglar att ta sig in under taket.

1 är särskilt viktig vid flacka taklutningar och på blåsiga ställen. Så det kriteriet är väl synnerligen gällande för detta projekt.

Jag satte tätband endast på ena sidan på nocken när vi la nytt plåttak på logen. På den mest/normalt vindutsatta västsidan. Svarta plåttak genererar enorma mängder hetluft varje ggn solen tittar fram ngn minut, så ville att det skulle vara kvar en viss möjlighet till ventilering av taket/luftspalten.

B bopakoster skrev:
Om det inte vore för det där med klena dimensioner i regelverket
så skulle man kanske kunna lägga en läkt i golv/vägg o vägg/takskarven som har dimension lika med golv.vägg takmaterial?
Ja, det borde fungera om:
a) Det finns kvar spik/skruvmån för skivor/brädor.
b) Vindskyddet är intakt.

Om b)/vindskydd av stommens isolering och/eller ångbroms/ångspärr inte säkrar mot att vinden/drag kan tränga igenom i övergångarna mellan golv/vägg/tak så behövs drevning.
Kan också vara bra att tänka på att det ska vara vindtätt i många år, även efter att gnagare försökt ta sig in år efter år efter år.
 
Bingo! tack för två svar samtidigt Oldboy!
1) Jag har satt in tätbanden i plåttakens skarvveck nu. Till det övre taket, ny plåt TP20 fanns profilanpassad tätband, men den nedre gamla profilplåten fick en flexibel tätning dvs en mjuk skumplastrensa som kläms ihop så den fyller profilåsarna. Jag har ingen tätning i nock och fot, bra för ventilationen..
2) det får bli väggskivor (spåntade brädor och renoveringsgips) först därefter golv o tak..
 
  • Gilla
Oldboy
  • Laddar…
Jag vill ha mina fönster i liv med fasaden, salningen gör jag helst bara på insidan...
Men hur monterar man dropp- o fönsterblecken då?
-Det nedre i ett spår i karmen. Finns det något annat sätt?
-Det övre ska väl sitta ovanför fodret och under fasadbrädorna eller hur?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.