Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 444 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 444 inlägg
Fast min hänvisning till ett lagrum regleras inte av BBR och frågan gäller inte ett bygglov.L Le Luik skrev:
Men jag tror du har rätt i alla fall gällande mitt förslag. Beständigheten som jag föreslog som lagrum regleras istället i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). Och läser man den nämns inget om att ta hänsyn vid beständigheten på den nya byggnaden avseende underhåll av andra byggnader. Det är nog inget relevant lagrum.
Du har helt rätt och det var därför jag inte nämnde BBR. EKS reglerar den första punkten av de tekniska egenskapskraven. Boverket har konstaterat att beslut utan lagstöd ökar ute i kommunerna och det är egentligen obegripligt med tanke på hur mycket vägledning det finns. En kommun får inte heller ställa särkrav, dvs ha hårdare regler än vad som står i lagen. Lite elakt formulerat kan man säga att antingen är många bygglovshandläggare/byggnadsinspektörer faktaresistenta eller så skiter de i att följa lagen, utan beslutar lite som de tycker. Och jag anser att det är ett stort problem, för de som drabbas är den enskilda medborgaren, som oftast har väldigt lite kunskap om vad kommunen egentligen kan och får begära av dem. Många av kraven innebär ofta extra kostnader, bekymmer och svårigheter att uppfylla, alldeles i onödan.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 444 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 444 inlägg
Jag tror bygglagstiftningen har blivit för komplex över åren så det krävs en hög juridisk kompetens hos varje kommuns byggnadsnämnd för att ha lagliga och rättssäkra processer. Samtidigt kämpar många kommuner med att hitta rätt personal som klarar av att jobbet (och dessutom har man ofta ett bagage av fast anställda felrekryteringar).L Le Luik skrev:
Boverket har konstaterat att beslut utan lagstöd ökar ute i kommunerna och det är egentligen obegripligt med tanke på hur mycket vägledning det finns. En kommun får inte heller ställa särkrav, dvs ha hårdare regler än vad som står i lagen. Lite elakt formulerat kan man säga att antingen är många bygglovshandläggare/byggnadsinspektörer faktaresistenta eller så skiter de i att följa lagen, utan beslutar lite som de tycker. Och jag anser att det är ett stort problem, för de som drabbas är den enskilda medborgaren, som oftast har väldigt lite kunskap om vad kommunen egentligen kan och får begära av dem. Många av kraven innebär ofta extra kostnader, bekymmer och svårigheter att uppfylla, alldeles i onödan.
Men jag är ännu inte helt övertygad om att en attefallsbyggnad kan ställas på eget avloppsrör och elservis utan gnissel med kommunen vid bygganmälan.
Jag håller med om komplexiteten, men det där med avlopp och ledningar? Jag tror att kommunen kan gnissla så mycket de vill, men att inskränkningar i en given byggrätt är inte en småsak. Det ligger ett ekonomiskt värde i en byggrätt och det är principiellt viktigt. Däremot så tar sig ofta kommuner sig friheter med villaägare, jämför om det var en av byggjättarna som Skanska eller HSB eller dylikt som de försökte tala om för att "visst, enligt detaljplanen får du bygga där, men jag kräver ändå att att du ska kolla var ledningarna går och sedan flytta på var du tänkte lägga byggnaden". Det skulle ta hus i ... Det är därför man gör en detaljplan överhuvudtaget. Då ska frågor som rör infrastrukturen lösas och där det av något skäl inte får byggas, där ska det prickas. Kommunen vet var avloppen går, de har själva bestämt var de kommer in från gatan och det gjorde de i samband med att området exploaterades. Med en detaljplan. Och om de gett byggrätt över avloppet, tough luck. Det är kört för kommunens del att försöka kräva något i efterhand.
Bisak: bygganmälan finns inte längre. Det försvann 2 maj 2011 när ÄPBL blev PBL. Det heter bara anmälan numera. Och du har helt rätt om personalbristen, även om den minskat betydligt. Istället har problemet blivit att de är nyutexaminerade, oerfarna och vill ta till både hängslen och livrem i sin rädsla att missa något. Och då går de över sina befogenheter.
Bisak: bygganmälan finns inte längre. Det försvann 2 maj 2011 när ÄPBL blev PBL. Det heter bara anmälan numera. Och du har helt rätt om personalbristen, även om den minskat betydligt. Istället har problemet blivit att de är nyutexaminerade, oerfarna och vill ta till både hängslen och livrem i sin rädsla att missa något. Och då går de över sina befogenheter.
Tack för alla svar hittills! Har en fråga angående "tekniska egenskaper". Är verkligen begäran om att rita in ledningar och redovisa framtida grävarbeten för elkabel och avloppsledning tekniska egenskaper av carporten?L Le Luik skrev:
Jag vill inte gå i klinch med kommunen utan försöker redovisa faktiskt läge så gått det går.
Problemet är främst "Redovisa om och hur framtida grävarbeten ska kunna utföras."
Om det behövs kan man väl riva carporten i värsta fall. Det är ju inte en gjuten bottenplatta utan endast en plintrad vi pratar om. Det går att gräva i carporten.
Fråga: Går det att gräva "under" en plint eller kanske växla av den på något sätt?
(Observera: Jag har redan gjort grunden klar och satt plintar. Kommer inte gräva ny ”kulvert” eller schakta någonting om inte avloppet går sönder).
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 444 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 444 inlägg
Och det gjorde ingen lyckligare för det...L Le Luik skrev:
Min fråga gäller alltså hur jag ska besvara kommunen förfrågan.
Ni behöver inte komma med tips om att schakta och lägga kulvert etc. Infarten är klar och lagda ledningar ligger och plintarnas position är bestämda.
Se bild:
Här syns de fyra plintarna utmed husfasaden. Avloppet kommer från vänster utmed husfasaden, svänger vänster och fortsätter ut till gatan längst bort. (Man ser även fjärrvärmelådan på husfasaden som är bortanför kommande carporten och därmed ej ett problem.)
Situationsplanen med avloppsledning (blå) inritad.
Hur ska jag planera framtida grävarbeten för att reparera avloppsledningen...??
Ni behöver inte komma med tips om att schakta och lägga kulvert etc. Infarten är klar och lagda ledningar ligger och plintarnas position är bestämda.
Se bild:
Här syns de fyra plintarna utmed husfasaden. Avloppet kommer från vänster utmed husfasaden, svänger vänster och fortsätter ut till gatan längst bort. (Man ser även fjärrvärmelådan på husfasaden som är bortanför kommande carporten och därmed ej ett problem.)
Situationsplanen med avloppsledning (blå) inritad.
Hur ska jag planera framtida grävarbeten för att reparera avloppsledningen...??
Framförallt rita in ledningens verkliga läge. Skulle det vara så att ledningen går sönder så finns det schaktfria metoder för renovering som exempelvis relining med glasfiber- eller polyersterstrumpa. Det ger ett nytt rör innuti det gamla som är lika starkt som ett nytt plaströr. Det enda man inte kan råda bot på med en sådan metod är sättningar, det kräver omläggning av ledningen. I värsta fall går det att slå ner stålspont i backen så att det går att gräva där, men det kommer inte bli billigt...
Ring handläggaren och fråga. Berätta hur du tänkt.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 444 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 444 inlägg
Även om många idag är rädda för att gräva för hand så går det utmärkt. Det är bara svårt att hitta ett par ynglingar som är beredda att göra det på den professionella anläggningsmarknaden. Men att något inte längre är vanligt gör det inte omöjligt.
Hej,
Som TS vill jag meddela att nu har jag fått fått startbesked på min anmälan!!
Där framgår bland annat:
1. Byggnadsåtgärden får påbörjas enligt 10 kap. 23 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL.
2. Byggnadsåtgärden får utföras enligt 9 kap. 4 a §, PBL. Tillkommande byggnadsarea är 28,1 m².
3. Kontrollansvarig krävs inte enligt 10 kap. 10 § PBL och 7 kap. 5 § plan och byggförordningen (2011:338), PBF.
4. Utstakning enligt 10 kap. 24 § 3 och 26 § PBL ska ske. Se Information till dig som byggherre.
5. Färdigställandeskydd är inte nödvändigt i detta ärende enligt 2 § 2 stycket lag (2014:227) om färdigställandeskydd, FSS.
6. Den totala avgiften är 4540 kronor. Faktura skickas separat. Avgifterna i taxan har antagits av kommunfullmäktige. Avgiften i beslutet är fastställd enligt beräkningsmetoder i den antagna taxan.
Är det något i ovanstående som innebär något problem? Utstakning sker enligt tidigare bild ()
Jag hade hoppats bygga detta för under femtusen kronor, men med avgiften så blir det minst det dubbla. Fantastiskt korkat att den största utgiften blir administration! Det spelar ingen roll om jag bygger ett bostadshus eller en carport på åtta stolpar med bärlina, lite reglar och spont. Samma pris eller..?
Nu ska vi se om jag kan få dimensionerna att hålla också. Kan bli nästa fråga....
/ Johan
Som TS vill jag meddela att nu har jag fått fått startbesked på min anmälan!!
Där framgår bland annat:
1. Byggnadsåtgärden får påbörjas enligt 10 kap. 23 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL.
2. Byggnadsåtgärden får utföras enligt 9 kap. 4 a §, PBL. Tillkommande byggnadsarea är 28,1 m².
3. Kontrollansvarig krävs inte enligt 10 kap. 10 § PBL och 7 kap. 5 § plan och byggförordningen (2011:338), PBF.
4. Utstakning enligt 10 kap. 24 § 3 och 26 § PBL ska ske. Se Information till dig som byggherre.
5. Färdigställandeskydd är inte nödvändigt i detta ärende enligt 2 § 2 stycket lag (2014:227) om färdigställandeskydd, FSS.
6. Den totala avgiften är 4540 kronor.
Faktura skickas separat. Avgifterna i taxan har antagits av kommunfullmäktige. Avgiften i beslutet är fastställd enligt beräkningsmetoder i den antagna taxan.Är det något i ovanstående som innebär något problem? Utstakning sker enligt tidigare bild (
)Jag hade hoppats bygga detta för under femtusen kronor, men med avgiften så blir det minst det dubbla. Fantastiskt korkat att den största utgiften blir administration! Det spelar ingen roll om jag bygger ett bostadshus eller en carport på åtta stolpar med bärlina, lite reglar och spont. Samma pris eller..?
Nu ska vi se om jag kan få dimensionerna att hålla också. Kan bli nästa fråga....
/ Johan
Bra att du fick startbesked! Och trevligt med en TS som återkopplar. Vad redovisade du till byggnadsnämnden (med tanke på din ursprungliga fråga)? Står det något i beslutet om att byggnaden får tas i bruk innan du fått slutbesked? Eller att du ska anmäla att bygget är klart för att få slutbesked?Cristar skrev:
Hej,
Som TS vill jag meddela att nu har jag fått fått startbesked på min anmälan!!
Där framgår bland annat:
1. Byggnadsåtgärden får påbörjas enligt 10 kap. 23 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL.
2. Byggnadsåtgärden får utföras enligt 9 kap. 4 a §, PBL. Tillkommande byggnadsarea är 28,1 m².
3. Kontrollansvarig krävs inte enligt 10 kap. 10 § PBL och 7 kap. 5 § plan och byggförordningen (2011:338), PBF.
4. Utstakning enligt 10 kap. 24 § 3 och 26 § PBL ska ske. Se Information till dig som byggherre.
5. Färdigställandeskydd är inte nödvändigt i detta ärende enligt 2 § 2 stycket lag (2014:227) om färdigställandeskydd, FSS.
6. Den totala avgiften är 4540 kronor.
Är det något i ovanstående som innebär något problem? Utstakning sker enligt tidigare bild (
Jag hade hoppats bygga detta för under femtusen kronor, men med avgiften så blir det minst det dubbla. Fantastiskt korkat att den största utgiften blir administration! Det spelar ingen roll om jag bygger ett bostadshus eller en carport på åtta stolpar med bärlina, lite reglar och spont. Samma pris eller..?
Nu ska vi se om jag kan få dimensionerna att hålla också. Kan bli nästa fråga....
/ Johan
Avgiften för attefall ligger runt 5 000 kr, men bygger du enfamiljshus är avgiften 25 000 kr och uppåt beroende på kommun.
Redigerat:
Grattis! Så bra.
Utstakningen kommer kosta en bra slant också. Du får välja vem du vill som har behörighet till utstakningen, vanligast är Metria eller kommunen. Metria tillhör Lantmäteriet. Kommunen brukar vilja att man väljer dom, men ta prisuppgift innan du bestämmer vem som får staka ut. Det kan skilja flera tusenlappar, ibland till kommunens förmån, ibland till Metrias.
Utstakningen kommer kosta en bra slant också. Du får välja vem du vill som har behörighet till utstakningen, vanligast är Metria eller kommunen. Metria tillhör Lantmäteriet. Kommunen brukar vilja att man väljer dom, men ta prisuppgift innan du bestämmer vem som får staka ut. Det kan skilja flera tusenlappar, ibland till kommunens förmån, ibland till Metrias.