spaltventiler
Hej! JAg bor i ett gamalt hus där tilluften från början är tänkt att tas in genom otätheter i fönstret. Nu när detta fönster är tätat som tänkte jag sätta dit en spaltventil för tilluft. JAg antar at det är lättast at sätta in den i fönsterkarmen.
Är det någon som har några bra tips på bra spaltventiler samt tips på hur dessa skall monteras, tätas så att det inte kommer in fukt in i fönsterkarmen etc? Skall man köra men silikon och täta eller?
Är det någon som har några bra tips på bra spaltventiler samt tips på hur dessa skall monteras, tätas så att det inte kommer in fukt in i fönsterkarmen etc? Skall man köra men silikon och täta eller?
Jag bor också i ett gammalt hus där tilluften skulle komma via otätheter. Det rimmar ju illa om man tätar över allt för att sedan få montera in tilluft, så jag drog bort tätningslisterna från fönstrena istället. Då får man en längre spalt med mindre risk för visslande ljud, samt en mer utspridd luftström. Vi får se nästa vinter om det räcker ;-)
Ylven, man rekommenderar att ventilen monteras i överkant av fönstret och riktas uppåt så att luften hinner värmas, det är svårt att åstadkomma med otätheter. Om luften upplevs som mindre kall vid fönstret kan du kanske sänka temperaturen och spara lite energi. Å andra sidan, citerat från http://www.sp.se/energy/ffi/ventilation.asp" För att detta i praktiken skall fungera får luftströmmen inte störas av gardinuppsättningar eller djupa fönsternischer, vilket ju är mycket vanligt."
Dessutom kan du ha ett filter i ventilen som minskar smutsinträngningen. Å andra sidan minskar ett filter luftströmmen kraftigt.
SP har testat spaltventiler http://www.mat.konsumentverket.se/Documents/energi/tester/test_spaltventiler_jun03.pdf
Bara två ventiler klarar boverkets krav för luftflöde på 4 liter per sekund och person, och av dem är det bara Fresh 40 som klarar sig från vatteninträngning i mellanstycket vid regn och vind (tolkar jag som att vatten tränger in i fönsterbågen/karmen, och det låter inte alls bra). Men tyvärr ger den kalldrag. Ur den synpunkten verkar Biobe 30 bäst, som å andra sidan inte tar in tillräckligt med luft.
Sammanfattningsvis; spaltventiler kan läcka in vatten, orsaka kalldrag, kan vara svår-reglerade på grund av gardinuppsättningar / djupa fönsternischer och dessutom ökar de ljudnivån i rummet.
Tallriksventiler är därför att föredra där det är möjligt; de är effektivare och kan filtreras bättre, de störs ej av gardiner och nischer samt att de är bättre utformade mot vatteninträngning då luften leds genom ett plaströr istället för genom en fönsterbåge/karm.
[Ytterligare brasklapp om självdrag från SP: "Har man självdragsventilation och placerar tilluftsdonen över fönster, finns annars en uppenbar risk att donet tidvis fungerar som frånluftsdon och därigenom släpper ut en massa övertempererad luft, vilket i sin tur leder till en förhöjd energianvändning (till ingen nytta). Sämsta fallet är då uteluftsdon i självdragsventilerade byggnader är placerade på övre våningsplan eller i lä när det blåser. Vid självdragsventilation bör därför uteluftsdonen inte placeras ovan fönster och radiator."]
Dessutom kan du ha ett filter i ventilen som minskar smutsinträngningen. Å andra sidan minskar ett filter luftströmmen kraftigt.
SP har testat spaltventiler http://www.mat.konsumentverket.se/Documents/energi/tester/test_spaltventiler_jun03.pdf
Bara två ventiler klarar boverkets krav för luftflöde på 4 liter per sekund och person, och av dem är det bara Fresh 40 som klarar sig från vatteninträngning i mellanstycket vid regn och vind (tolkar jag som att vatten tränger in i fönsterbågen/karmen, och det låter inte alls bra). Men tyvärr ger den kalldrag. Ur den synpunkten verkar Biobe 30 bäst, som å andra sidan inte tar in tillräckligt med luft.
Sammanfattningsvis; spaltventiler kan läcka in vatten, orsaka kalldrag, kan vara svår-reglerade på grund av gardinuppsättningar / djupa fönsternischer och dessutom ökar de ljudnivån i rummet.
Tallriksventiler är därför att föredra där det är möjligt; de är effektivare och kan filtreras bättre, de störs ej av gardiner och nischer samt att de är bättre utformade mot vatteninträngning då luften leds genom ett plaströr istället för genom en fönsterbåge/karm.
[Ytterligare brasklapp om självdrag från SP: "Har man självdragsventilation och placerar tilluftsdonen över fönster, finns annars en uppenbar risk att donet tidvis fungerar som frånluftsdon och därigenom släpper ut en massa övertempererad luft, vilket i sin tur leder till en förhöjd energianvändning (till ingen nytta). Sämsta fallet är då uteluftsdon i självdragsventilerade byggnader är placerade på övre våningsplan eller i lä när det blåser. Vid självdragsventilation bör därför uteluftsdonen inte placeras ovan fönster och radiator."]
Klassiskt problem, bor man i storstan ska man helt undvika läckande lister, det blir kolsvart beläggning som fastnar i färgen pga avgaser/skit/damm mm.
Skickar över tips på en firma som har bra grejor som kan funka hos er:
http://www.leifarvidsson.se/Katalogsidor2006pdf/18.pdf
eller gå in på http://www.leifarvidsson.se , klicka på ventiler.
Skickar över tips på en firma som har bra grejor som kan funka hos er:
http://www.leifarvidsson.se/Katalogsidor2006pdf/18.pdf
eller gå in på http://www.leifarvidsson.se , klicka på ventiler.
Fresh Rotus ser bra ut, kostar en slant dock.
Frågan man kan ställa sig är hur en sån står sig mot en tallriksventil. Den principiella skillnaden är att Rotus sitter ovanför elementet varvid luften skall värmas den korta sträcka den passerar elementet. En tallriksventil sitter å andra sidan betydligt högre upp och hinner därför passera en längre sträcka uppvärmd rumsluft på vägen ner mot golvet.
Frågan man kan ställa sig är hur en sån står sig mot en tallriksventil. Den principiella skillnaden är att Rotus sitter ovanför elementet varvid luften skall värmas den korta sträcka den passerar elementet. En tallriksventil sitter å andra sidan betydligt högre upp och hinner därför passera en längre sträcka uppvärmd rumsluft på vägen ner mot golvet.
En tallriksventil ovanför fönstret ger större chanser till kallras, genom att kall luft dels ramlar ned direkt och att en del kall luft virvlar med uppåtgående varmluft och "ramlar" ned fortare en bit framför rutan (coandaeffekten), så har man sängen nära kan det bli obehag. Gamla s.k springventiler under fönsterbänken i äldre hus typ funkis har jag bäst erfarenhet av att dom blandar ut kall/varm luft bäst, även när det är storm och inluften då ibland slår som en "kvast" vid fönstret.
Om det nu är överpriser på Rotus kanske man kan snickra ihop egen modell genom att borra några hål under fönsterbänken och stoppa i ett gäng vp-rör i plast ( som används för el typ vp-16), sätta ett regnskydd på utsidan och på insidan framför vp-rören sätter man då Biobe eller Spaltex-enhet.
Om det nu är överpriser på Rotus kanske man kan snickra ihop egen modell genom att borra några hål under fönsterbänken och stoppa i ett gäng vp-rör i plast ( som används för el typ vp-16), sätta ett regnskydd på utsidan och på insidan framför vp-rören sätter man då Biobe eller Spaltex-enhet.
Men gamla tiders springventil du jämför med har väl betydligt mindre luftflöde än Rotus?
Trodde att coandaeffekten snarast var en fördel eftersom det innebär en större blandning mellan kall uteluft och varm inneluft.
Intressant ämne det här, hade varit kul att se någon ordentlig forskningsrapport.
Trodde att coandaeffekten snarast var en fördel eftersom det innebär en större blandning mellan kall uteluft och varm inneluft.
Intressant ämne det här, hade varit kul att se någon ordentlig forskningsrapport.
Tvärtom, gamla springventiler hade ett duktigt stort gap under fönstren, låg på c:a 3-4 x 40 cm öppning under fönsterbågen så det blev rejält med friskluft in. Coandaeffekten som medför att friskluften "klistras" fast i taket är avhängig temperaturen, där kall luft då går en kortare bit in innan den faller av medans varmare luft "faller" långsammare, vlket medför att man får kalla punkter i delar av rummet. Så bästa sätt att "röra" om och "blanda" är i praktiken att låta friskluft gå genom radiatorn så att man får bra blandning = bästa rumskomfort.
Det var sannerligen duktigt stora springventiler du sett.
Köper inte riktigt ditt resonemang, du får det att låta som om luften rör sig som en liten studsboll som tvärdyker ner mot golvet medan den mer rimligt sprider sig mer desto högre upp ventilen sitter.
Köper inte riktigt ditt resonemang, du får det att låta som om luften rör sig som en liten studsboll som tvärdyker ner mot golvet medan den mer rimligt sprider sig mer desto högre upp ventilen sitter.
Jag menade att luft genom radiator "blandas" bättre än vid en ventil intill undertaket, där man får större chans till "kallras". De flesta hus från 30-60 talet har s.k springventiler i denna storlek, se länk.
http://www.skanebeslag.se/katalog.php?kat=3631&fam=1768
http://www.skanebeslag.se/katalog.php?kat=3631&fam=1768
Du har kanske rätt om blandningen, men visst måste det gå att räkna på det? Vad det handlar om är hur effektiv värmeväxlare elementet är, hur varm luft respektive element är samt hur stor yta element respektive luft som passeras. Anta följande:
1) Tallriksventil på vägg ej ovanför element: luftström på -5°C passerar 20 grader luft på 2 meter sträcka till golvet.
2) Spaltventil ovanför element: luftström på -5°C passerar 30 grader element på 60 cm sträcka till golvet.
Vilken temperatur har 1 respektive 2 när den når golvet?
(Rimligen borde luftströmmen i fall ett hinna breddas betydligt mer än i fall två innan den når golvet.)
Om du sen tänker dig att tallriksventilen sitter placerad ovanför fönstret så passerar den kalla luften först 140 cm av elementet uppvärmd luft och sen 60 cm element.
1) Tallriksventil på vägg ej ovanför element: luftström på -5°C passerar 20 grader luft på 2 meter sträcka till golvet.
2) Spaltventil ovanför element: luftström på -5°C passerar 30 grader element på 60 cm sträcka till golvet.
Vilken temperatur har 1 respektive 2 när den når golvet?
(Rimligen borde luftströmmen i fall ett hinna breddas betydligt mer än i fall två innan den når golvet.)
Om du sen tänker dig att tallriksventilen sitter placerad ovanför fönstret så passerar den kalla luften först 140 cm av elementet uppvärmd luft och sen 60 cm element.
Har inte en matematisk formel för detta, men det blir än mer avancerat beroende på om elementet är ett gammaldags med högtemperatursystem ( upp till 70+) eller ett modernt för typen lågtemperatursystem (upp till c:a 50+). Sen är springventilens funktion oftast att luftstrålen riktas rakt upp och inget åt sidorna medans en "tallrik" skickar in luften runt om 360* grader mot väggen, sen kyler fönstret samtidigt som elementet är varmt. För att strula till det än mer råkar det vara så att gamla "bulliga" element från 1910-40 talet har upp till 3 ggr mer effektivitet än 1950-70 talets platta element , om du tar en titt på Rinkaby rörs hemsida på värmetabellerna för element kommer du att se att gamla "sektionsradiatorer" bara får stryk av moderna element med minst 3 sektioners system.
När du då tänker på en tallriksventil på vägg invid tak utan radiator under kommer kalluften att gå ner efter väggen och kyla ned golver runt om (kallras). När samma ventil sitter invid tak ovanför radiator tvingas då luften inåt i rummet via innertaket och dess "coandaeffekt" tack vare radiatorn, men omblandningen (spridningen) av friskluften blir inte lika ordentligt gjord som när man jämför med springventil i fönsterbänk ovanför element, visserligen blir det då kortare "fallhöjd" för kall uteluft men springventilen "kastar" in kalluften som då uteslutande "skjuts" rakt upp mot innertaket vilket man kan se på gardinerna som fladdar.
Vi var själva med om en renovering där man satte igen den gamla "springventilen" då värden var av den snåla typen, sen kom OVK-lagen och då tvingades samma värd att montera in nya friskluftventiler vilket blev av typen tallrik ovanför samma fönster där det tidigare varit springventil, och vi märkte en markant försämrad komfort med kallras fastän elementen inte bytts ut eller fått värmen sänkt. En nackdel till var också att gamla springventiler var lättstädade och lätta att göra rent, tallrik ovanför skitar ned mera och sotet sätter sig också fast i tapeterna ( om man bor i storstan).
När du då tänker på en tallriksventil på vägg invid tak utan radiator under kommer kalluften att gå ner efter väggen och kyla ned golver runt om (kallras). När samma ventil sitter invid tak ovanför radiator tvingas då luften inåt i rummet via innertaket och dess "coandaeffekt" tack vare radiatorn, men omblandningen (spridningen) av friskluften blir inte lika ordentligt gjord som när man jämför med springventil i fönsterbänk ovanför element, visserligen blir det då kortare "fallhöjd" för kall uteluft men springventilen "kastar" in kalluften som då uteslutande "skjuts" rakt upp mot innertaket vilket man kan se på gardinerna som fladdar.
Vi var själva med om en renovering där man satte igen den gamla "springventilen" då värden var av den snåla typen, sen kom OVK-lagen och då tvingades samma värd att montera in nya friskluftventiler vilket blev av typen tallrik ovanför samma fönster där det tidigare varit springventil, och vi märkte en markant försämrad komfort med kallras fastän elementen inte bytts ut eller fått värmen sänkt. En nackdel till var också att gamla springventiler var lättstädade och lätta att göra rent, tallrik ovanför skitar ned mera och sotet sätter sig också fast i tapeterna ( om man bor i storstan).
Snygg argumentation, tack! Hade först funderat på spaltventiler och vägde sen mot tallrik men skall nu allvarligt överväga Fresh Rotus som du tipsade om.
Har själv gamla flänselement men ganska låg temperatur på dem; runt 30°C vid några minusgrader upp till som max 39°C, uppmätt vid -27°C.
Rimligen borde det bli så att man sparar lite energi på att montera ventilerna i söder/väster där solen ligger på som mest mot husväggen för viss naturlig förvärmning. (Å andra sidan får man tyvärr in varmare luft när det är som varmast ute också.)
Har själv gamla flänselement men ganska låg temperatur på dem; runt 30°C vid några minusgrader upp till som max 39°C, uppmätt vid -27°C.
Rimligen borde det bli så att man sparar lite energi på att montera ventilerna i söder/väster där solen ligger på som mest mot husväggen för viss naturlig förvärmning. (Å andra sidan får man tyvärr in varmare luft när det är som varmast ute också.)
Om du har 39+ vid utetemp på 27- , misstänker jag starkt att du kopplat in en värmepump till befintligt radiatorsystem som är avpassat för högtemperatur (olja/el), där du nu då kör med lågtemperatursystem via värmepumpen. Det som räddar dig är att du har gamla "flänselement" som ger c:a 3ggr mer effekt än platta 50-tals radiatorer. Många som kör med vp + platta 50-tals radiatorer tvingas köra med patron på större delen av vintern = ingen besparing alls. I sådant fall ska man vara mycket försiktig med att sätta in "tallriksventiler" för då kyler dom snabbare än elementen hinner värma upp och man får istället obehag.
Då kan Rotus eller att du snickrar en egen ventilation som går genom radiatorena vara något för dig, tallrik ger dig nog "gråa hår". Det kan också finnas chans till att göra en fräckis här, förutsatt att din fasad har en mörkare ton som "suger åt sig värme".
Då kan du ev ta en genomskinlig plexiskiva och sätta under fönstret där ventilen är och låta en plåt med samma färgnyans värma inkommande luft, bifogar länk på "tänket", sen ordnar du också ventiler på husets kalla sida så kan du kyla på sommaren, där du då också helt enkelt tar bort plexikassetten.
Länk på tänk här:
http://www.hetluften.se/sv/dept_50.html?gclid=CKzhw8XDqoYCFUE7MAodlS8ACg
Då kan Rotus eller att du snickrar en egen ventilation som går genom radiatorena vara något för dig, tallrik ger dig nog "gråa hår". Det kan också finnas chans till att göra en fräckis här, förutsatt att din fasad har en mörkare ton som "suger åt sig värme".
Då kan du ev ta en genomskinlig plexiskiva och sätta under fönstret där ventilen är och låta en plåt med samma färgnyans värma inkommande luft, bifogar länk på "tänket", sen ordnar du också ventiler på husets kalla sida så kan du kyla på sommaren, där du då också helt enkelt tar bort plexikassetten.
Länk på tänk här:
http://www.hetluften.se/sv/dept_50.html?gclid=CKzhw8XDqoYCFUE7MAodlS8ACg
Nej, ingen värmepump, då huset har skorsten blev det naturliga att elda pellets. Jag har helt enkelt stora effektiva element, stor vattenvolym och bra reglering på värmesystemet, samt låg innetemperatur förstås, 19 grader. (Iofs har jag bara ett mätvärde på -27 grader så det kan kanske vara något missvisande, men har en avläsning på 35 grader vid -22 också. Vid dessa temperaturer är det f.ö. oftast vindstilla.)
Jag har faktiskt sett SolarVenti men inte tänkt på parallellen med plexiskiva du nämner, smart! Problemet är hur man får till en sån lösning snygg på utsidan, väggen består av väldigt oregelbunden gammaldags locklistpanel, så jag tror tyvärr det faller på det estetiska.
Jag har faktiskt sett SolarVenti men inte tänkt på parallellen med plexiskiva du nämner, smart! Problemet är hur man får till en sån lösning snygg på utsidan, väggen består av väldigt oregelbunden gammaldags locklistpanel, så jag tror tyvärr det faller på det estetiska.