Kan jag ta bort krysstagen?
Hej,
jag ska byta golvtrall på altanen och måste ta bort de fyra krysstagen till vänster för att komma åt att få loss gamla brädor. Är kryssen väsentliga som support för stommen, eller kan de tas bort permanent? Vi har funderingar på att vindskydda delen under tak, typ en enklare inglasning.
Det här är mitt första inlägg, och jag kan väldigt lite om att bygga eller ens terminologin runt det hela, så jag hoppas på en mjukstart.
jag ska byta golvtrall på altanen och måste ta bort de fyra krysstagen till vänster för att komma åt att få loss gamla brädor. Är kryssen väsentliga som support för stommen, eller kan de tas bort permanent? Vi har funderingar på att vindskydda delen under tak, typ en enklare inglasning.
Det här är mitt första inlägg, och jag kan väldigt lite om att bygga eller ens terminologin runt det hela, så jag hoppas på en mjukstart.
Det är ett räcke och jag har mycket svårt att se hur de skulle kunna vara väsentliga för bärighet. Avstånden är för korta och de sitter mitt på stolparna...
Hur hög är altanen? Krysstag, i de fall det är nödvändigt, sätts normalt under regelverket.
Hur hög är altanen? Krysstag, i de fall det är nödvändigt, sätts normalt under regelverket.
Verktygstokig
· Stockholm
· 101 inlägg
Krysstagen kan myckt väl ha en stabliserande funktion. Dock kan det finnas andra diagonala regler under altanen som inte syns på bilden som ger tillräcklig stablitet i sidled för pelarna. Det är alltså vid stark vind som pelarna eventuellt skulle kunna vika sig åt sidan utan diagonala reglar. Är det vindställa medan bytet utförs så borde det gå bra att plocka bort räcket temporärt. Mer info behövs om konstruktionen för att kunna besvara frågan... t.ex. hur altenen ser ut under trädäcket och hur pelarna är infästa i marken?
Tack för era svar!
Det är suterräng på mellan typ 0,8-1,5m vid den här biten. Nu har det slutat regna och jag har tagit några fler bilder. Stoplarna verkar vara två brädor som slagits ihop. Altanen som den är nu är mycket stabil i alla väder, och jag måste absolut inte ta bort kryssen. Jag gillar bara den luftiga känslan utan dem. Det är som synes en ram runt kryssen, och den sitter riktigt stadigt.
Det är suterräng på mellan typ 0,8-1,5m vid den här biten. Nu har det slutat regna och jag har tagit några fler bilder. Stoplarna verkar vara två brädor som slagits ihop. Altanen som den är nu är mycket stabil i alla väder, och jag måste absolut inte ta bort kryssen. Jag gillar bara den luftiga känslan utan dem. Det är som synes en ram runt kryssen, och den sitter riktigt stadigt.
Verktygstokig
· Stockholm
· 101 inlägg
Bra bilder!M harrydajm skrev:
Det finns inga diagonala reglar under trädäcket, alltså utgör räckets krysstag en stablisierande del i konstruktionen. Du bör komplettera med diagonaler under räcker (vilket är enkelt gjort) om ni plockar bort krysstagen i räcket för att få samma stablitet som innan. Under själva bytet av altangolvet spelar det nog ingen roll om krysstagen är där eller inte, utan det är bara vid hård storm som konstruktionen skulle kunna börja svaja med för få diagonaler. Friktionskraften vid infästningen av varje planka under räcket bidrar till stabliteten, liksom om det är två sprikar/skruvar i varje plankände som styvar upp, men konstruktionen skulle kunna haverera vid stark vind.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Räckeskryssen har begränsad betydelse för stabiliteten i sidled. Det är framför allt skivorna i taket som har den uppgiften nu. Behövs det bättre sidledsstabilitet är diagonaler i takets undersida den bästa lösningen.
Verktygstokig
· Stockholm
· 101 inlägg
Taket ser ut att vara ett trapetsplasttak av PVC. Tror du att det ger så mycket vridstyvhet?J justusandersson skrev:
Varför är diagonaler i taket bättre än diagonaler under altangolvet? I taket så ser man dem, och de kan uppfattas som störande, rent estetiskt. Bl.a. blockerar det ju lite av ljuset genom plasttaket.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag skrev aldrig att det var fråga om mycket vridstyvhet. Förhoppningsvis är den tillräcklig. Det hänger mycket på hur känsligt läget är för vind. Diagonalerna behövs för att låsa stolparnas topp. Deras botten är låst i sidled med plintarna. Under däcket gör diagonaler inte så stor nytta. Däremot håller jag med om att de är störande i taket. Det brukar bli snyggast om man sätter en diagonal i varje fack. Man kan också använda krysstag av vajer.
Verktygstokig
· Stockholm
· 101 inlägg
Med vridstyvhet syftade jag på att pelarna kan "välta" om det är stora vindlaster. I praktiken kan det bli mer eller mindre omfattande skador där alla balkar och pelare är infästa om det saknas diagonalförstyvningar, alltså virke som spricker vid skruvinfästningarna.J justusandersson skrev:
Så vitt jag vet ska inte plasttak vara stelt infästa eller användas för att ta upp några dynamiska laster genom "farmarskruvarna" som man fäster plasttaket med. Därför ska man inte räkna med plasttaket som någon stabiliserande del i konstruktionen. Man brukar väl snarare göra fästhålen i plasttaket lite större än skruvarna för att plasttaket ska kunna glida i hålen vid termisk utvidgning?
Så här tycker jag att TS ska göra om räcket tas bort:
Balkar samma storlek som pelarna, t.ex. 90x90, stelt fästa med t.ex. spikplåtar mot befintliga stolpar. Vill man göra det extra bra, man kan lägga ytterligare en diagonal som ett kryss, med en regel (t.ex. 120x45) ovanpå de diagonaler jag ritat med rött i bilden nedan.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Den stabiliseringen har begränsad nytta. Det är bättre att stabilisera taket. Det kan göras med enklare medel om det finns behov.
Passa på att åtgärda stolparnas infästning i plintarna. De ska sväva någon cm, inte stå ner mot plinten (med eller utan syllpapp i mellan).
Verktygstokig
· Stockholm
· 101 inlägg
Jag håller med om att det kan göras på olika sätt med olika estetiska resultat. Att stabilisera under ger kanske lite sämre materialutnyttjande, det är dock lite flytande vad du menar med "begränsad nytta". Alla lösningar har väl begränsad nytta? Så hur mycket sämre skulle det vara att staga/sträva taket resp. staga/sträva under? Behövs lite beräkningar om man vill bevisa den saken. Kanske inte så stor skillnad? Man vill i alla fall försöka montera stöttorna så högt och lågt som möjligt på pelarna (med den lösningen jag föreslog) så att trianglarna som formas blir så nära en 45-45-90-graders triangel som möjligt.J justusandersson skrev:
En helt annan sak, som slog mig, ser inte virket ganska klent ut, både för takbalkarna och golvbalkarna? TS skriver inte vilken snözon, men säg t.ex. sthlm = 200 kg/m2 takyta... Jag håller själv på att rita ett altantak, och använde beräkningshjälpen på svenskt trä, och blev förvånad hur rejäla balkar de föreslog för altantak. Typ limträ. Sen kollar man på altantak hos grannarna och det verkar ju ovanligt med limträ över altanen...
Redigerat:
Det beror nog på hur mycket fukt de utsätts för. Jag har bytt stolpar på min carport; de var helt ruttna nedtill och målade så jag antog att det var vanligt virke men visade sig efter demonteringen att två av tre (?!?) stolpar var av tryckimpregnerat virke. (Får se hur länge de nya korrekt monterade av vanligt virke klarar sig.)T twoody skrev:
Bygger du dom av ett NTR/A klasat virke så håller dom bra (145 eller 195 reglar är det) eller ger tusan i att påföra färg som stänger in färgen. Om dom skall ”sväva” så lär dom oavsett tryckas ned mot plinten av snölasten. Finns inte en chans att den lilla anliggningsyta en bult ger mot virket skall klara snölasten utan att virket deformeras i de få cm2 som den är i kontakt med regeln. Blir ett rejält stämpeltryck på den lilla ytan som inte trä klarar att motstå utan att deformeras.Magnus E K skrev: