Renovering av 1700-talsgård
Vet någon av er var det finns information/litteratur om hur man renoverar en fyrlängd 1700-talsgård? Golvet består exempelvis av gamla golvtiljor från 1700-talet som ligger direkt på den sandiga marken. I det före detta stallet består golvet av kullersten. Murarna består av korsvirkesmurar utan isolering. Taket har inget innertak utan ligger direkt på takstolen. Det finns varken hängrännor eller stuprör. Så allt regnvatten rinner ner direkt från taket till marken runt huset och riskerar att sugas upp av murverket igen... Allt är i övrigt rätt så öppet och välventilerat. Jag förstår också att takbjälkarna måste flyttas upp, så att även personer som är 1,70 m långa kan gå upprätt. Men var börjar man och hur renoverar man utan att förstöra det gamla vackra skalet? Finns det någon som vet? Tacksam för alla tips.
Det där en konst få behärskar idag. Lägg gärna upp bilder på ditt projekt. Jag älskar allt som andas dåtidens byggnadsvård.
Det finns inte så många böcker i ämnet men de som jag har läst är: Så renoveras torp och gårdar och Stora boken om byggnadsvård.
Det finns inte så många böcker i ämnet men de som jag har läst är: Så renoveras torp och gårdar och Stora boken om byggnadsvård.
Var man börjar och hur man renoverar beror på vad du skall göra och i vilket syfte. Göra om till permanent bostad? Fritidshus? Museum? Vad är skicket på gården? Vad måste göras så det inte trillar ihop? Osv osv.
Som du är inne på är egen kunskap viktig. Här är några källor:
- Tips om litteratur finns i litteraturtråden här i byggnadsvårdsforumet.
- Föreningar såsom Skånska gårdar och Svenska byggnadsvårdsföreningen.
- hembygdsgårdar och muséer, t.ex. Kulturen i Lund och Frilandsmuseet i Kongens Lyngby (Köpenhamn)
- kurser, t.ex. på Nääs
- trådar på Byggahus och ställ egna frågor.
Om du skall anlita hantverkare så bör de ha kunskap om gamla hus. En bra början kan vara att kika bland företagen i nätverket Bevis - Byggnadsvård i Skåne.
Andra tips är att göra så lite som möjligt och att använda liknande material som redan finns i huset.
Som du är inne på är egen kunskap viktig. Här är några källor:
- Tips om litteratur finns i litteraturtråden här i byggnadsvårdsforumet.
- Föreningar såsom Skånska gårdar och Svenska byggnadsvårdsföreningen.
- hembygdsgårdar och muséer, t.ex. Kulturen i Lund och Frilandsmuseet i Kongens Lyngby (Köpenhamn)
- kurser, t.ex. på Nääs
- trådar på Byggahus och ställ egna frågor.
Om du skall anlita hantverkare så bör de ha kunskap om gamla hus. En bra början kan vara att kika bland företagen i nätverket Bevis - Byggnadsvård i Skåne.
Andra tips är att göra så lite som möjligt och att använda liknande material som redan finns i huset.
Framförallt så är det ingen panik. Har gården stått sedan 1700-talet så kommer den att stå länge än. Man använde överlägsen virkeskvalitet och erfarenhetsbeprövad hållbar byggteknik, samt kände mkt väl till alla svagheter i konstruktionen och tog höjd för det genom t ex väl tilltagna dimensioner.
Det som orsakar allvarliga problem på så gamla byggnader är nästan alltid nyare renoveringar med sämre mtrl och okunskap om fukt mm.
En liten skrift som ger god allmänkunskap är Handbok i Sydöstskånsk Byggnadsteknik av K Barup och M Edström, © Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, 1993; ISBN 91-7260-857-9.
Det som orsakar allvarliga problem på så gamla byggnader är nästan alltid nyare renoveringar med sämre mtrl och okunskap om fukt mm.
En liten skrift som ger god allmänkunskap är Handbok i Sydöstskånsk Byggnadsteknik av K Barup och M Edström, © Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, 1993; ISBN 91-7260-857-9.
Hej igen! Tack för era svar. Ja, precis. Jag såg innan dess en gård som var "sönderrenoverad". Man hade alltså hållit på och isolerat och tätat och det blev mögel och plast och fukt och åter mögel osv. Den här gården är så klart i ett bedrövligt tillstånd, men känns luftig i alla fall. En som förstår sig på gamla hus har tittat på gården och sagt att träet (i takkonstruktionen) har angripits av barkborrare och att takkonstruktionen även är gjord av undermåligt virke och skulle behöva bytas ut. Det säger en expert som förstår sig på gamla hus. Ni kan ju titta på bilderna och säga vad ni tycker. Allt måste "blåsas ut" och göras fräscht. Det vet jag. Experten tyckte man skulle börja med taket för att stoppa vattnet uppifrån.
Det går inte att kommentera då det inte finns några bilder på taket där konstruktion eller mått framgår, eller för den delen hur virkeskvaliteten är eller olika typer av skadedjursangrepp.P Plesnerfan skrev:
Det är ju en stor gård med flera olika byggnader, och gissningsvis dömdes inte alla tak ut?
Vår gistna gamla loge ser rätt eländig ut, men det är massivt supervirke. Trots sneda och krokiga gamla träddelar med vankanter och varierande dimensioner, barken kvar på många ställen, och angripna av div trägnagarinsekter, samt en del röta i syllen, så är jag övertygad om att det är ett väsentligt stabilare bygge än om man bygger en ny.
Den stora tomma logen (stallet?) ser ju ok ut vad gäller taket. Däremot är inte väggarna (långsidorna) stagade mot sidokrafter från blåst. Om det å andra sidan har stått så utan ändringar i konstruktionen på >50 år så är det kanske tillräckligt stabilt ändå.
Drängkammare, mjölkrum eller vad det nu varit i gamla stallet (trägolv), har typiskt uppruttnade brädor i taket. Kanske är även bjälkarna dåliga? Kostall är väldigt varma och fuktiga, vilket driver rötskador. Läste om ett gammalt stall längre norröver. Det var byggt i liggtimmer. Timmerväggarna såg fina ut på både in- och utsida, men var helt uppruttna inuti.
Så alla reglar/bjälkar bör kontrolleras med vass kniv.
Om bara taket är tätt så har man gott om tid att göra i ordning resten.
Ny fråga angående innerväggarna: Huset är byggt av sten och som murbruk har man använt en blandning av 3 delar sand och en del lera. Huset är därmed svalt och så gott som isolerat mot mobiltelefonkontakt. Det jag undrar är, hur vi ska göra med innerväggarna. Jag vill undvika någon form av väggbeläggning som kan suga upp och spara fukt, alltså absolut inte plywood eller något som bygger på pappersmassa. Kan det vara klokt att klä dessa sand-/ler-väggar med gips innan man klistrar på tapeter? Suger gips upp fukt?
(Fukt är ett problem, då huset inte står på någon betongplatta utan väggarna står direkt på marken. Dessutom saknar huset takränna. Regnvattnet rinner alltså runt omkring rakt ner från taket in i marken och sugs sedan lätt upp av yttermurarna. Det finns lite kvar att göra. Jag vet.)
(Fukt är ett problem, då huset inte står på någon betongplatta utan väggarna står direkt på marken. Dessutom saknar huset takränna. Regnvattnet rinner alltså runt omkring rakt ner från taket in i marken och sugs sedan lätt upp av yttermurarna. Det finns lite kvar att göra. Jag vet.)
Nej, nej. Inte gips. Det suger vatten som en tvättsvamp och har kartong på båda sidor, Det är mögelkänsligt.
Om bruket i väggarna är i bra skick så är nog det bästa att putsa dem med lerbruk/lera. Det tillåter fukten att ventileras bort av inomhusluften. Om väggarna suger fukt från grunden kan/ska de inte kläs med något annat. Papperstapeter eller fuktöppen färg såsom t ex kalkfärg är ok.
Om bruket i väggarna är i bra skick så är nog det bästa att putsa dem med lerbruk/lera. Det tillåter fukten att ventileras bort av inomhusluften. Om väggarna suger fukt från grunden kan/ska de inte kläs med något annat. Papperstapeter eller fuktöppen färg såsom t ex kalkfärg är ok.
Jag tackar så hjärtligt för era kommentarer. Jag har genast skrotat gipsplanerna. Nu är väggen målad med ”chalk-like” vit färg och den blev imponerande fin. Jag tänker sätta bröstpanel upp till 75 cm och därefter tapeter. Än en gång tack för era tips.