J Grisbacka skrev:
det är politiker som sitter i nämnden
Det kanske det gör.
Men ett bygglov är ett beslut som går att överklaga. Så det spelar ingen roll vem som fattat beslutet.
Kommunen bestämmer inte lagarna. Det gör våra politiker i regeringen.
Sen är det upp till domstolarna att tolka dessa. En kommun har att följa lagarna som finns. Sen blir det ofta olika tolkningar där domstolen bestämmer vad som är rätt eller fel.
Men bara för att kommunerna gör egna tolkningar är det inte säkert att de tolkar rätt. Det blir mer rätt för att flera tolkar lagen på samma sätt.

Huruvida länsstyrelsen följer kommunen låter jag vara osagt. Jag har aldrig satt mig in i vilka som dömer.

Ett bygglov är inte klart förens det har vunnit laga kraft. Så även om du givmilda politiker eller stelbenta handläggare. Så kan alla beslut överklagas. När dessa processer är klara då vet man hur det gick.
Sen kan det mycket väl rulla på och inga problem alls. Utan bygglovet vinner laga kraft.
Eventuella löften från handläggare har ingen betydelse om det inte finns i bygglovet. De kan lova guld men det spelar ingen roll det har ingen betydelse. När det gäller.
Man kan inte säga att han sa att jag fick göra så. Så löften från en handläggare har ingen betydelse om det inte finns med i bygglovet som vinner laga kraft.
 
J Grisbacka skrev:
Det finns också en utbredd praxis att ju äldre en detaljplan är desto lättare ska det vara att få göra avsteg från den. Då äldre detaljplaner oftast inte var lika styrande som dagens ska och bör det finnas relativt stort utrymme för avsteg. Och detta är alltså helt lagligt och i sin ordning, eftersom kommunen tolkar lagen och föreskrifter enligt politikernas vilja och riktlinjer.
Intressant. Är denna praxis oskriven eller finns det något att hänvisa till att det bör finnas större utrymme för dem att göra avsteg från DP? I vår kommun är det nämligen precis tvärt om. DP gjordes 1971 och samtliga hus, utom ett eller två, byggdes inom några år. Flera av husen byggdes med avvikelser på upp till 10-15% på BYA och/eller byggnadshöjd och nästan alla hus installerade en vanlig vattentoalett kopplad till en sluten tank fast att det uttryckligen i DP står att vattenklosett inte får installeras. Det gör att det endast finns ett enda hus i området som följer DP för alla andra har åtminstone toalett och de flesta har en större BYA än tillåtet. Men de sista åren har kommunen bestämt sig för att benhårt följa DP så vi är flera som inte kan bygga ut/om trots att det är en gammal DP som ingen följer och inget hus är det andra likt. Så det är inga förändringar som skulle påverka områdets karaktär. Ex så är det flera hus som är 1,5 planshus och vi skulle också vilja bygga en till våning. Enda hindret mot det är att vi har max byggnadshöjd på 3 m och så som vårt hus är utformat skulle det se ut som en stor, ful, klumpig lada om vi håller oss till 3 m. Skulle vi däremot få göra ett avsteg med 10% så skulle vi kunna göra ett brutet tak vilket både ger bättre yta på den nya våningen samt se mycket bättre ut. Både grannarna och kommunen själva håller med om att det skulle se hemskt ut om vi skulle bygga med 3 m byggnadshöjd mot att vi skulle bygga 3,3 m byggnadshöjd. Men trots det vägrar kommunen gå med på det avsteget fast de själva säger att huset skulle se bättre ut och passa bättre in i omgivningen om de godkände 10% avsteg. Suck...
 
M MetteKson skrev:
Byggnadsnämnden är också skyldiga att läsa genom alla delegationsbeslut, och tycker de att tjänstemännen är för frikostiga i sina bedömningar om avvikelser, utformning etc så kan de ta bort delegationsrätten för en typ av ärenden
Tja det må hända... Men även om politikerna nu skulle börja bestämma så gäller lagen även dessa
 
P PeterH- skrev:
Efter en liknande dust med bygghandläggare och fåniga regler som prickad mark har jag bestämt mig för att aldrig mer bry mig i att ansöka... Är grannen okej finns väldigt liten risk att någon ska anmäla och böter är inte tillräckligt höga för det lidande man har under handläggningstiden. Om du dessutom gör boden flyttbar kan du ställa den var du vill...
Har du koll på vad sanktionsavgifterna kan bli?
För ett garage på 30 kvm blir det 15 372 kr, det tycker jag är mycket. Om det finna möjlighet att få bygglov i efterhand så tillkommer även avgift där. Om du inte kan få lov i efterhand kan du få rivningsföreläggande.
Är det värt att riskera det för att slippa lidande under handläggningstiden...?
 
M MetteKson skrev:
Har du koll på vad sanktionsavgifterna kan bli?
För ett garage på 30 kvm blir det 15 372 kr, det tycker jag är mycket. Om det finna möjlighet att få bygglov i efterhand så tillkommer även avgift där. Om du inte kan få lov i efterhand kan du få rivningsföreläggande.
Är det värt att riskera det för att slippa lidande under handläggningstiden...?
Ja, det är värt det... När vi sökte bygglov krävde dom att vi skulle göra en buller-utredning med godkänd konsultfirma, den räkningen stannade på strax över 50.000:- och vi fick ändå avslag! När nästa bygglovschef kom in i bilden frågade hen på ett möte om någon granne hade klagat, men nej vi hade bara en granne vår egen faster som aldrig skulle klaga. Då frågade bygglovschefen varför vi inte bara hade byggt?! (Och så blir det fortsättningsvis).
 
D dubbeltumme skrev:
Funderar på att bygga en friggebod som kommer att placeras i ett hörn på tomten, närmare än 4,5m från tomtgräns och på prickmark. Området är detaljplanerat. Vad gäller prickmark verkar det inte vara ett hinder för friggeboden ([länk]).

På ena sidan kommer friggeboden att placeras ca 1m från en granne (privatperson), där räknar jag med att kunna få ett skriftligt medgivande. På andra sidan gränsar jag mot kommunal mark där det går en GC-väg, här blir placeringen ca 2m från gränsen. Frågan är hur man gör med medgivande? Behövs det och går det överhuvudtaget att få medgivande? Anledningen till att jag undrar är följande formulering ([länk]):

"MÖD (Mark- och miljööverdomstolen) har i en annan dom konstaterat att nära en väg eller en gata som är allmän plats i detaljplan kan ingen lämna medgivande. Det beror på att det enligt domstolen inte finns någon som kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg eller en gata. Detta gäller oberoende av vem som äger marken. Detta borde enligt Boverket gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)"

Tacksam för input och erfarenheter innan jag tar en diskussion med min kommun.
D dubbeltumme skrev:
Funderar på att bygga en friggebod som kommer att placeras i ett hörn på tomten, närmare än 4,5m från tomtgräns och på prickmark. Området är detaljplanerat. Vad gäller prickmark verkar det inte vara ett hinder för friggeboden ([länk]).

På ena sidan kommer friggeboden att placeras ca 1m från en granne (privatperson), där räknar jag med att kunna få ett skriftligt medgivande. På andra sidan gränsar jag mot kommunal mark där det går en GC-väg, här blir placeringen ca 2m från gränsen. Frågan är hur man gör med medgivande? Behövs det och går det överhuvudtaget att få medgivande? Anledningen till att jag undrar är följande formulering ([länk]):

"MÖD (Mark- och miljööverdomstolen) har i en annan dom konstaterat att nära en väg eller en gata som är allmän plats i detaljplan kan ingen lämna medgivande. Det beror på att det enligt domstolen inte finns någon som kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg eller en gata. Detta gäller oberoende av vem som äger marken. Detta borde enligt Boverket gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen. (MÖD 2013-06-07 mål nr P 105-13)"

Tacksam för input och erfarenheter innan jag tar en diskussion med min kommun.
sök bygglov. Det gjorde jag. Då har du ryggen fri för all framtid. Placerade friggeboden 0,5 m från tomtgränsen. Behöver inte vara rädd för att grannen ska sälja plus att det inte räcker med grannens medgivande. Alla grannar som ser friggeboden måste få yttra sig. Så jag hade 2-3 grannar till som fick möjlighet att komma med synpunkter till kommunen.
 
K Kirev skrev:
sök bygglov. Det gjorde jag.
Läs tråden. Det gjorde jag.
 
  • Gilla
  • Haha
Maria T och 4 till
  • Laddar…
K Korsfarare skrev:
Fast likaprincipen innebär ju inte att bara för att första fått igenom ett felaktigt beslut så ska alla andra också få det.
Från PBL:

31d §
Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .

Det här tolkas i praktiken på två sätt: Om alla hade ansökt om dessa avvikelser samtidigt, hade vi godtagit dem då? Då blir ju svaret ofta nej. Eller så tolkas det precis så som jag nämnt tidigare att avvikelsen släpps igenom eftersom de tidigare avvikelserna anses ha prejudicerande effekt.

Jag har vid ett tillfälle blivit nekad en avvikelse för en tvättstuga på prickmark med cirklar (underbyggt gårddsbjälklag) för att nämnden var rädda för den prejudicerande effekt det skulle kunna få. Mark och miljööverdomstolen har i flera fall konstaterat att bygglov inte kan ges för att det skulle få en prejudicerande effekt.

http://markochmiljooverdomstolen.ol...omstolen/Avgöranden/Svea HR P 5529-15 Dom.pdf

Avvikelser kan alltså ha en prejudicerande effekt! Men som sagt det är skillnad på godkänd avvikelse och svartbygge.
 
H hjulia skrev:
Intressant. Är denna praxis oskriven eller finns det något att hänvisa till att det bör finnas större utrymme för dem att göra avsteg från DP? I vår kommun är det nämligen precis tvärt om. DP gjordes 1971 och samtliga hus, utom ett eller två, byggdes inom några år. Flera av husen byggdes med avvikelser på upp till 10-15% på BYA och/eller byggnadshöjd och nästan alla hus installerade en vanlig vattentoalett kopplad till en sluten tank fast att det uttryckligen i DP står att vattenklosett inte får installeras. Det gör att det endast finns ett enda hus i området som följer DP för alla andra har åtminstone toalett och de flesta har en större BYA än tillåtet. Men de sista åren har kommunen bestämt sig för att benhårt följa DP så vi är flera som inte kan bygga ut/om trots att det är en gammal DP som ingen följer och inget hus är det andra likt. Så det är inga förändringar som skulle påverka områdets karaktär. Ex så är det flera hus som är 1,5 planshus och vi skulle också vilja bygga en till våning. Enda hindret mot det är att vi har max byggnadshöjd på 3 m och så som vårt hus är utformat skulle det se ut som en stor, ful, klumpig lada om vi håller oss till 3 m. Skulle vi däremot få göra ett avsteg med 10% så skulle vi kunna göra ett brutet tak vilket både ger bättre yta på den nya våningen samt se mycket bättre ut. Både grannarna och kommunen själva håller med om att det skulle se hemskt ut om vi skulle bygga med 3 m byggnadshöjd mot att vi skulle bygga 3,3 m byggnadshöjd. Men trots det vägrar kommunen gå med på det avsteget fast de själva säger att huset skulle se bättre ut och passa bättre in i omgivningen om de godkände 10% avsteg. Suck...
hej, detta låter ju fruktansvärt! Det ni vill göra låter ju verkligen som en liten avvikelse.

Praxisen är högst informell, men jag har stött på den några gånger i samtal med tjänstemän.

Rent lagligt så är även gamla och utgångna planer fullt giltiga och ska enligt PBL och Mark- och Miljööverdomstolen behandlas som sådana. Dock ändrades lagen 2015 och då tillät man avvikelser från även gällande detaljplaner, och större avvikelser från utgångna detaljplaner om avvikelserna går i planens syfte och/eller tillgodoser ett angeläget allmänt behov eller ett allmänt intresse, eller utgör ett bra komplement till detaljplanen.

Det som jag skulle börja titta på är planbeskrivningen, och försöka hitta planens syfte. Enligt PBL och även den äldre Byggstadgan ska en detaljplan alltid ha ett syfte, som ska anges i planbeskrivningen. Förr var det inte alltid så noga med det och utan underförstådda syften var inga problem, t.ex förgårdsmarker och dylikt. Men alla begränsningar ska finnas av en anledning.

Sen skulle jag försöka argumentera för att min avvikelse inte går emot planens syfte, att avvikelsen är av mindre karaktär och att detaljplanen är föråldrad, samt kolla om avvikelserna är godkända via bygglov och därmed hävda att de är prejudicerande. Eftersom planen är från 1971 kan den vara baserad på bestämmelser från PBLs föregångare; Byggstadgan. Om hänvisningar till den finns i planbeskrivningen kan man använda det som ett argument, även om det inte spelar någon roll rent lagtekniskt.

PBL säger att om större delen av planområdet är planstridigt bör man göra en ny detaljplan. Det kan ju vara plan B för er, att försöka driva den frågan, men det kan ju ta sin lilla tid.

jag tycker som sagt det känns otroligt stelbent av kommunen. Jag förstår dock inte resonemanget kring 1,5-planshusen och att ni vill bygga till en våning? Ett 1,5-plans hus är ju bara ett enplanshus med inredd vind? Där kan det vara värt att anlita en arkitekt som kan antingen göra ett förslag som följer detaljplanen men som ändå ser bra ut, och som kan hjälpa er med bygglovsansökan så att ni kanske har större chans att lyckas.
 
J Grisbacka skrev:
hej, detta låter ju fruktansvärt! Det ni vill göra låter ju verkligen som en liten avvikelse.

Praxisen är högst informell, men jag har stött på den några gånger i samtal med tjänstemän.

Rent lagligt så är även gamla och utgångna planer fullt giltiga och ska enligt PBL och Mark- och Miljööverdomstolen behandlas som sådana. Dock ändrades lagen 2015 och då tillät man avvikelser från även gällande detaljplaner, och större avvikelser från utgångna detaljplaner om avvikelserna går i planens syfte och/eller tillgodoser ett angeläget allmänt behov eller ett allmänt intresse, eller utgör ett bra komplement till detaljplanen.

Det som jag skulle börja titta på är planbeskrivningen, och försöka hitta planens syfte. Enligt PBL och även den äldre Byggstadgan ska en detaljplan alltid ha ett syfte, som ska anges i planbeskrivningen. Förr var det inte alltid så noga med det och utan underförstådda syften var inga problem, t.ex förgårdsmarker och dylikt. Men alla begränsningar ska finnas av en anledning.

Sen skulle jag försöka argumentera för att min avvikelse inte går emot planens syfte, att avvikelsen är av mindre karaktär och att detaljplanen är föråldrad, samt kolla om avvikelserna är godkända via bygglov och därmed hävda att de är prejudicerande. Eftersom planen är från 1971 kan den vara baserad på bestämmelser från PBLs föregångare; Byggstadgan. Om hänvisningar till den finns i planbeskrivningen kan man använda det som ett argument, även om det inte spelar någon roll rent lagtekniskt.

PBL säger att om större delen av planområdet är planstridigt bör man göra en ny detaljplan. Det kan ju vara plan B för er, att försöka driva den frågan, men det kan ju ta sin lilla tid.

jag tycker som sagt det känns otroligt stelbent av kommunen. Jag förstår dock inte resonemanget kring 1,5-planshusen och att ni vill bygga till en våning? Ett 1,5-plans hus är ju bara ett enplanshus med inredd vind? Där kan det vara värt att anlita en arkitekt som kan antingen göra ett förslag som följer detaljplanen men som ändå ser bra ut, och som kan hjälpa er med bygglovsansökan så att ni kanske har större chans att lyckas.
Eftersom du håller på med bygglov borde du själv veta vad som är viktigt. Det är vad som står i bygglovet
Handläggaren kan vara hur förtrolig som helst. Men du har inget för det om du inte får bygglovet.
Det kan vara bra med råd och tips. Absolut. Men du får inte bygglov för det.
 
J Grisbacka skrev:
hej, detta låter ju fruktansvärt! Det ni vill göra låter ju verkligen som en liten avvikelse.

Praxisen är högst informell, men jag har stött på den några gånger i samtal med tjänstemän.

Rent lagligt så är även gamla och utgångna planer fullt giltiga och ska enligt PBL och Mark- och Miljööverdomstolen behandlas som sådana. Dock ändrades lagen 2015 och då tillät man avvikelser från även gällande detaljplaner, och större avvikelser från utgångna detaljplaner om avvikelserna går i planens syfte och/eller tillgodoser ett angeläget allmänt behov eller ett allmänt intresse, eller utgör ett bra komplement till detaljplanen.

Det som jag skulle börja titta på är planbeskrivningen, och försöka hitta planens syfte. Enligt PBL och även den äldre Byggstadgan ska en detaljplan alltid ha ett syfte, som ska anges i planbeskrivningen. Förr var det inte alltid så noga med det och utan underförstådda syften var inga problem, t.ex förgårdsmarker och dylikt. Men alla begränsningar ska finnas av en anledning.

Sen skulle jag försöka argumentera för att min avvikelse inte går emot planens syfte, att avvikelsen är av mindre karaktär och att detaljplanen är föråldrad, samt kolla om avvikelserna är godkända via bygglov och därmed hävda att de är prejudicerande. Eftersom planen är från 1971 kan den vara baserad på bestämmelser från PBLs föregångare; Byggstadgan. Om hänvisningar till den finns i planbeskrivningen kan man använda det som ett argument, även om det inte spelar någon roll rent lagtekniskt.

PBL säger att om större delen av planområdet är planstridigt bör man göra en ny detaljplan. Det kan ju vara plan B för er, att försöka driva den frågan, men det kan ju ta sin lilla tid.

jag tycker som sagt det känns otroligt stelbent av kommunen. Jag förstår dock inte resonemanget kring 1,5-planshusen och att ni vill bygga till en våning? Ett 1,5-plans hus är ju bara ett enplanshus med inredd vind? Där kan det vara värt att anlita en arkitekt som kan antingen göra ett förslag som följer detaljplanen men som ändå ser bra ut, och som kan hjälpa er med bygglovsansökan så att ni kanske har större chans att lyckas.
Planen är nog större än ts tomt antar jag. Alltså så har det ingen betydelse.
Och resultatet blir säkert så att man i stort fryser alla bygglov tills man är klar med detaljplanen... Om sådär 5-6år.
Du vill få det å låta som att du kan Massa om bygglov. Men när det kommer till kritan var det inte så mycket. Nämnadet av dp var faktiskt riktigt rolig. Ska du ge råd. Tänk på vad du ger för råd. Att göra om dp är det sista man vill. Eftersom då skulle han inte få bygga på flera år troligtvis. Ett Plan program tar långtid att göra.
Sen bygger ditt resonemang på att dp bara skulle bestå av en fastighet.
Å de gör det sällan om det inte är en stor fastighet. Eller en frimärksplan.
Ska du rekommendera det också?
Det kostar många sköna tusenlappar.
Att argumentera om att det är en gammal dp är oväsentligt.
Syften med en dp har ingen betydelse. Har testat det redan.


Tanken med 1,5plans hus handlar om byggnadshöjden. Men eftersom man inreda vinden så är det ganska lugnt
Men ett bra tips att in en duktig arkitekt om man ska fixa till vinden.
 
Redigerat:
  • Gilla
MetteKson
  • Laddar…
K Kirev skrev:
sök bygglov. Det gjorde jag. Då har du ryggen fri för all framtid. Placerade friggeboden 0,5 m från tomtgränsen. Behöver inte vara rädd för att grannen ska sälja plus att det inte räcker med grannens medgivande. Alla grannar som ser friggeboden måste få yttra sig. Så jag hade 2-3 grannar till som fick möjlighet att komma med synpunkter till kommunen.
Hur gick det där till?
Det är de grannar den gränsar emot som måste godkänna. Är ena grannen kommunen så krävs bygglov. Å de har vi diskuterat länge nu. Och ingen är väl egentligen av annan åsikt mer än att man kan skippa det.
 
  • Gilla
MetteKson
  • Laddar…
M MetteKson skrev:
Nya PBL vann laga kraft 20-05-02.
2011-05-02 ska det väl ändå stå va?
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
2011-05-02 ska det väl ändå stå va?
Visst är det så. :) Redigerat nu. Bra att du uppmärksammar fel, ibland går det snabbt när jag skriver.
 
J Grisbacka skrev:
hej, detta låter ju fruktansvärt! Det ni vill göra låter ju verkligen som en liten avvikelse.

Praxisen är högst informell, men jag har stött på den några gånger i samtal med tjänstemän.

Rent lagligt så är även gamla och utgångna planer fullt giltiga och ska enligt PBL och Mark- och Miljööverdomstolen behandlas som sådana. Dock ändrades lagen 2015 och då tillät man avvikelser från även gällande detaljplaner, och större avvikelser från utgångna detaljplaner om avvikelserna går i planens syfte och/eller tillgodoser ett angeläget allmänt behov eller ett allmänt intresse, eller utgör ett bra komplement till detaljplanen.

Det som jag skulle börja titta på är planbeskrivningen, och försöka hitta planens syfte. Enligt PBL och även den äldre Byggstadgan ska en detaljplan alltid ha ett syfte, som ska anges i planbeskrivningen. Förr var det inte alltid så noga med det och utan underförstådda syften var inga problem, t.ex förgårdsmarker och dylikt. Men alla begränsningar ska finnas av en anledning.

Sen skulle jag försöka argumentera för att min avvikelse inte går emot planens syfte, att avvikelsen är av mindre karaktär och att detaljplanen är föråldrad, samt kolla om avvikelserna är godkända via bygglov och därmed hävda att de är prejudicerande. Eftersom planen är från 1971 kan den vara baserad på bestämmelser från PBLs föregångare; Byggstadgan. Om hänvisningar till den finns i planbeskrivningen kan man använda det som ett argument, även om det inte spelar någon roll rent lagtekniskt.

PBL säger att om större delen av planområdet är planstridigt bör man göra en ny detaljplan. Det kan ju vara plan B för er, att försöka driva den frågan, men det kan ju ta sin lilla tid.

jag tycker som sagt det känns otroligt stelbent av kommunen. Jag förstår dock inte resonemanget kring 1,5-planshusen och att ni vill bygga till en våning? Ett 1,5-plans hus är ju bara ett enplanshus med inredd vind? Där kan det vara värt att anlita en arkitekt som kan antingen göra ett förslag som följer detaljplanen men som ändå ser bra ut, och som kan hjälpa er med bygglovsansökan så att ni kanske har större chans att lyckas.
Vilken lag hänvisar du till när du skriver det kom en ny 2015? Jag känner inte igen mycket av det du skriver i stycket ovan, var har du hittat den infon? Vad jag vet vann nya PBL laga kraft 2011-05-02 och i den har man snarare stramar åt bestämmelser kring avvikelser och tillåter inte större avvikelser bara för att det är en gammal plan. Jag läser felaktigheter i ditt inlägg, var försiktig med att ge tips som kan innebära konsekvenser för fastighetsägaren. Ni får gärna rätta mig om jag har fel.

I bygglovsvärlden finns inga 1,5 planshus, det är 1 eller 2 (eller fler) plan som gäller. Inredd vind brukar vara enplanshus med förhöjt väggliv.
 
  • Gilla
knightpete och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.