Friggebod nära gång- och cykelväg?

[NonameVic]

Jag har råkat ut för en situation där jag var tvungen att söka bygglov i efterhand och i min kommun (misstänker att det är samma ordning i alla kommuner) så gäller att tjänstemännen bara hanterar dom bygglovsärenden som tas med positiv utgång för den sökande.

När tjänstemännen konstaterar att dom inte kan medge det den sökande önskar så lämnas ärendet över till byggnadsnämnden (politikerna) för beslut.
Enl tjänstemännen i min kommun så FÅR dom inte ta det officiella beslutet i ett bygglov om det är negativt för den sökande.
Då skickar tjänstemännen först ut info till den sökande om att dom inte kan bevilja bygglov och ger den sökande chans att dra tillbaka ansökan och på så sätt också slippa betala bygglovsavgiften.
Vill man ändå gå vidare och få ett officiellt beslut så lämnar tjänstemännen över ärendet till byggnadsnämnden för prövning där tjänstemännens rekommendation till beslut till nämnden framgår.

Nämnden tittar igenom ärendet och kan välja mellan att gå på tjänstemannalinjen eller att gå på sin egen linje (om dom tycker annorlunda än tjänstemännen).

Nämnden röstar sedan och det krävs majoritet för att nämnden skall fatta beslut i frågan.

Detta officiella beslut kan du sedan överklaga i domstol om du önskar det.

Min erfarenhet går stick i stäv med vad som sagts här av några tidigare inlägg. Politikerna är dom som kan använda "hjärtat" och tjänstemännen följer regler och lagar till punkt och pricka.


Detta är bara min egna upplevelse men jag är ganska säker på att hanteringen är den samma i alla kommuner.....

Det fungerar nog såhär i många kommuner men hanteringen är långt ifrån samma i alla. Det är politikerna som beslutar om delegationsordningen, dvs. vad nämnden har delegerat till tjänstemännen att ta beslut om. Det gör att varje kommun kan lägga upp det här lite som de vill. I vissa tar tjänstemännen beslut om allt och i andra tar nämnden det mesta, det handlar nog ofta om antal ärenden som ska hanteras och hur inblandade politikerna vill vara

 

[Patrik KBA]

Det fungerar nog såhär i många kommuner men hanteringen är långt ifrån samma i alla. Det är politikerna som beslutar om delegationsordningen, dvs. vad nämnden har delegerat till tjänstemännen att ta beslut om. Det gör att varje kommun kan lägga upp det här lite som de vill. I vissa tar tjänstemännen beslut om allt och i andra tar nämnden det mesta, det handlar nog ofta om antal ärenden som ska hanteras och hur inblandade politikerna vill vara

Det kan mycket väl stämma.

Jag har bara min egna kommuns hanteringsordning att gå på gällande erfarenheter om hur kommuner beter sig så gällande andra kommuners hantering får jag låta det vara osagt.

 

[Byggdjuret]

Tja man har ingenting för att politikerna är snälla. Om någon överklagar beslutet så är stor chans att man får avslag om politikerna inte följt lagen.
Så om nu politikerna skulle vara med att besluta vilket jag betvivlar att de gör så har man ingenting för det.
Eftersom alla beslut går att överklaga.
Enkelt.

 

[Byggdjuret]

Friggebod- och attefallsregler är något som medger avsteg från detaljplan om vissa villkor uppfylls. Reglerna har tillkommit eftersom en detaljplan gäller tills en ny vinner laga kraft eller den gamla beslutas inte gälla efter att genomförandetiden är slut, oftast mellan 5 till 15år.

Reglerna ger frihet att bygga en eller flera friggebodar på som mest 15kvm även om byggrätten på fastigheten redan är uppfylld. Du får även bygga ut ditt hus med 15kvadratermeter utan bygglov upp till befintlig nockhöjd en gång. Attefall ger dig möjlighet att bygga 25 resp. 30 kvm på samma sätt i en eller flera byggnader, dessa kan inte sitta ihop med varandra eller befintligt hus. Får byggas på prickmark och får byggas utöver angiven byggrätt. Mot granne får du bygga närmarr än 4,5m vid grannens godkännande mot mark som är planerad som park, natur, gata eller liknande som kallas allmänn platsmark gäller ett starkt skydd som vid en överklagan ingen får rätt för enligt domstolens tidigare besömning. Den enda vägen i ett sådant fall är att göra ny detaljplan eller en ändring i detaljplan för fastigheten. Detta kostar normalt upp till 200tsek för en sådan mindre grej och tar upp till år om planen prioriteras, men oftast finns andra viktiga planer som behöver gå före.

Det spelar ingen roll vilka avsteg som beviljats tidigare, desss är troligtvis ej korrekta och om någon anmäler detta så kan de behöva återställa och finns bygglov på åtgärden är kommunen skyldiga att betala ersättning är det svartbygge är det den enskilda.

Mitt tips är att försöka hitta en annan placering som är 4,5 meter från allmänn platsmark och så nära du och din granne kommer överrens om.

Det är bara en rättighet med friggebod om reglerna kan uppfyllas och reglerna kom till för att gamla detaljplaner styrde efter dåtidens principer och med de nya reglerna behöver inte dessa planer göras om utan de flestq kan bygga mer.

En detaljplan kan vad jag vet bara ersättas av en ny. Med alla kostnader det innebär. En detaljplan från 1700 om det inte kommit någon ny kommer att styra. Genomförande tiden har inget med att giltighetstid.

Friggeboden har generösa byggregler.
Inga problem med prickmark eller andra konstiga saker. Dock är det grannemedgivande om det är närmare än 4,5m till grannen.
Så har rätten kommit fram till att kommunen ska neka sådana förfrågningar.
Men, det kan vara vettigt att neka. Jag tycker att eftersom alla som går förbi är en del av det hela så är det bättre att neka.
Nu verkar inte domstolen ha mitt resonemang. Men samma slutsats...

 

[Anna.p]

Jag stöter ofta på uppfattningen att kommuner vet vad de gör och vilket lagrum de verkar inom. Så är ofta inte fallet.

Många gånger kan en informell förfrågan räcka, jag förstår inte riktigt varför du påstår annat? Bara för att det ska eller borde vara på ett visst sätt betyder inte att det faktiskt är så det är. Man måste också väga in sannolikheten för att någon överklagar.

Att få igenom att få bygga närmare än 4,5 m från kommunens mark är som sagt inte så ovanligt, det senaste jag handlade var ett garage som gjordes som attefallshus så gott som i tomtgräns mot allmän plats. Ibland behöver man argumentera för hur man tycker att reglerna ska tolkas och på så sätt hjälpa handläggaren, ibland vill de vara hjälpsamma och föreslår lösningar - min granne bygger förråd i tomtgräns på anmodan av kommunen I detta nu exempelvis.

Gällande avsteg från detaljplaner så kan nog listan göras lång - stora överskridningar av BYA (>20%), bygga på prickmark, fria tolkningar av gestaltningsprogram osv. SIS-standarder är ju väldigt normerande men inte egentligen tvingande, men där vill ju många att det ska följas till punkt och pricka (vilket jag ju egentligen tycker är bra, men ibland blir det lite väl fyrkantigt), men det är annars ett vanligt ”avsteg”. Sen något som väldigt sällan efterlevs är ju marklov och höjdförändringar - t.ex. det här med att om du bör lämna en meter från tomtgräns i samma höjd, där finns det ibland varken vilja eller möjlighet att kontrollera.

sen så är det inte alltid det gynnar varken mig eller slutkunden att kontrollen är slapp, beroende på upphandlingsform får jag ibland glatt titta på när byggare struntar i vissa ritningar och föreskrifter av olika anledningar. Visst skulle jag kunna gnälla om det och påtala att man inte följer bygglovet osv, men det tjänar jag ju inte på i längden.

Har man en vettig handläggare och argumenterar för sin sak på rätt sätt så kan man komma långt. ELLER så gör man tvärtom och bara ansöker, trots att det kanske inte är helt rätt och riktigt. Har du ritningar som ser bra ut och ett erkänt namn på ritningsslipsen så väger det tungt och vissa överträdelser uppmärksammas aldrig.

sen ska man också komma ihåg att byggnadsknspektörerna som gör slutbesiktningen ofta är långt mycket mer erfarna och pragmatiska än bygglovshandläggarna. De förstår ofta att saker ting händer under byggets gång och släpper igenom ganska mycket.

Vad menar du med att du tjänar på att inte följa lagen? Riktigt obehagligt att läsa ditt inlägg

 

[knightpete]

Helt rätt, men detaljplanen kan bara ersättas av en ny om genomförandetiden löpt ut. I vissa fall går det ändå när alla parter/sakägare är överrens.

En detaljplan kan vad jag vet bara ersättas av en ny. Med alla kostnader det innebär. En detaljplan från 1700 om det inte kommit någon ny kommer att styra. Genomförande tiden har inget med att giltighetstid.

Friggeboden har generösa byggregler.
Inga problem med prickmark eller andra konstiga saker. Dock är det grannemedgivande om det är närmare än 4,5m till grannen.
Så har rätten kommit fram till att kommunen ska neka sådana förfrågningar.
Men, det kan vara vettigt att neka. Jag tycker att eftersom alla som går förbi är en del av det hela så är det bättre att neka.
Nu verkar inte domstolen ha mitt resonemang. Men samma slutsats...

 

[Korsfarare]

Tyvärr fungerar inte likaprincipen när det gäller bygglov. Det kan vara så att flera grannar fått igenom något som strider mot dp. Om byggnadsnämnden inser att det egentligen är byggen som strider mot dp så kan inte den sista få rätt. Eller så dp förändrats.
Men om det man ska bygga iksom allla grannars byggen då ska det inte Vara några problem.

Fast likaprincipen innebär ju inte att bara för att första fått igenom ett felaktigt beslut så ska alla andra också få det.

 

[Byggdjuret]

Fast likaprincipen innebär ju inte att bara för att första fått igenom ett felaktigt beslut så ska alla andra också få det.

Fast likaprincipen innebär ju inte att bara för att första fått igenom ett felaktigt beslut så ska alla andra också få det.

Jag fick kanske inte fram det tillräckligt tydligt, men min tanke var just som du skrev.

 

[Byggdjuret]

Helt rätt, men detaljplanen kan bara ersättas av en ny om genomförandetiden löpt ut. I vissa fall går det ändå när alla parter/sakägare är överrens.

Okej då har jag lärt mig det.
Alltid bra å veta.

 

[Byggdjuret]

Vad menar du med att du tjänar på att inte följa lagen? Riktigt obehagligt att läsa ditt inlägg

Tur att man kan överklaga beslut....

 

[Johannes Hultman]

Tja de bygglov som godkänns är ett beslut av byggnadsnämnden via en av deras anställda. Du överklagar ett beslut av nämnden.
Politikerna har inga fingrar med.

Man kan förstå att det inte är så lätt att aldrig göra fel. Du har en del att tänka på du ska följa dp och pbl och lite andra roliga saker. Är det en gammal dp kan de vara bökigare än andra.
Å andra sidan så bör man inte göra fel...

det är politiker som sitter i nämnden

 

[Johannes Hultman]

Vad menar du med att du tjänar på att inte följa lagen? Riktigt obehagligt att läsa ditt inlägg

Hej, vad tråkigt att det var obehagligt att läsa mitt inlägg. Jag förstår dock inte riktigt vad du menar eller vad du undrar, om du kan tydliggöra så svarar jag gärna.

 

[Johannes Hultman]

Tja man har ingenting för att politikerna är snälla. Om någon överklagar beslutet så är stor chans att man får avslag om politikerna inte följt lagen.
Så om nu politikerna skulle vara med att besluta vilket jag betvivlar att de gör så har man ingenting för det.
Eftersom alla beslut går att överklaga.
Enkelt.

Ja du, här verkar våra erfarenheter gå isär igen. Enligt min erfarenhet så går länsstyrelsen oftast på kommunens linje.

Vidare verkar det allmänt råda en viss begreppsförvirring, PBL är en lag men planbestämmelser är det inte. Båda är föremål för tolkning, men av olika instanser. Beroende på vad och var och hur du bygger finns det olika tillsynsmyndigheter som har till uppgift som ser till att allt går rätt till.

Det finns också en utbredd praxis att ju äldre en detaljplan är desto lättare ska det vara att få göra avsteg från den. Då äldre detaljplaner oftast inte var lika styrande som dagens ska och bör det finnas relativt stort utrymme för avsteg. Och detta är alltså helt lagligt och i sin ordning, eftersom kommunen tolkar lagen och föreskrifter enligt politikernas vilja och riktlinjer.

sen kan man såklart överklaga men då handlar det återigen om att övertyga och argumentera för en viss tolkning.

 

[MetteKson]

Jag stöter ofta på uppfattningen att kommuner vet vad de gör och vilket lagrum de verkar inom. Så är ofta inte fallet.

Många gånger kan en informell förfrågan räcka, jag förstår inte riktigt varför du påstår annat? Bara för att det ska eller borde vara på ett visst sätt betyder inte att det faktiskt är så det är. Man måste också väga in sannolikheten för att någon överklagar.

Att få igenom att få bygga närmare än 4,5 m från kommunens mark är som sagt inte så ovanligt, det senaste jag handlade var ett garage som gjordes som attefallshus så gott som i tomtgräns mot allmän plats. Ibland behöver man argumentera för hur man tycker att reglerna ska tolkas och på så sätt hjälpa handläggaren, ibland vill de vara hjälpsamma och föreslår lösningar - min granne bygger förråd i tomtgräns på anmodan av kommunen I detta nu exempelvis.

Gällande avsteg från detaljplaner så kan nog listan göras lång - stora överskridningar av BYA (>20%), bygga på prickmark, fria tolkningar av gestaltningsprogram osv. SIS-standarder är ju väldigt normerande men inte egentligen tvingande, men där vill ju många att det ska följas till punkt och pricka (vilket jag ju egentligen tycker är bra, men ibland blir det lite väl fyrkantigt), men det är annars ett vanligt ”avsteg”. Sen något som väldigt sällan efterlevs är ju marklov och höjdförändringar - t.ex. det här med att om du bör lämna en meter från tomtgräns i samma höjd, där finns det ibland varken vilja eller möjlighet att kontrollera.

sen så är det inte alltid det gynnar varken mig eller slutkunden att kontrollen är slapp, beroende på upphandlingsform får jag ibland glatt titta på när byggare struntar i vissa ritningar och föreskrifter av olika anledningar. Visst skulle jag kunna gnälla om det och påtala att man inte följer bygglovet osv, men det tjänar jag ju inte på i längden.

Har man en vettig handläggare och argumenterar för sin sak på rätt sätt så kan man komma långt. ELLER så gör man tvärtom och bara ansöker, trots att det kanske inte är helt rätt och riktigt. Har du ritningar som ser bra ut och ett erkänt namn på ritningsslipsen så väger det tungt och vissa överträdelser uppmärksammas aldrig.

sen ska man också komma ihåg att byggnadsknspektörerna som gör slutbesiktningen ofta är långt mycket mer erfarna och pragmatiska än bygglovshandläggarna. De förstår ofta att saker ting händer under byggets gång och släpper igenom ganska mycket.

Nu är det ju så att i många kommuner är bygglovshandläggaren och inspektören samma person och har lång erfarenhet inom båda områdena.

 

[MetteKson]

Tja de bygglov som godkänns är ett beslut av byggnadsnämnden via en av deras anställda. Du överklagar ett beslut av nämnden.
Politikerna har inga fingrar med.

Man kan förstå att det inte är så lätt att aldrig göra fel. Du har en del att tänka på du ska följa dp och pbl och lite andra roliga saker. Är det en gammal dp kan de vara bökigare än andra.
Å andra sidan så bör man inte göra fel...

Byggnadsnämnden är också skyldiga att läsa genom alla delegationsbeslut, och tycker de att tjänstemännen är för frikostiga i sina bedömningar om avvikelser, utformning etc så kan de ta bort delegationsrätten för en typ av ärenden