Vilken dimension
Vad gäller hållfasthet så borde det vara ju större desto bättre, men betongkvaliteten har nog också stor betydelse.
Vad gäller utseende så beror det på var/hur plintarna ska vara.
Är det t ex som gräns med ängsgräs eller mindre buskar/växter runt om så kommer inte plintarna att synas oavsett. Dessutom mörknar betongen med åren, och kan bli överväxt av mossa eller lavar.
Är det däremot hårdgjorda ytor, och/eller att plintarna kommer att vara höga ovan mark så kanske.
Jag kan dock inte riktigt se något läge där grövre plintar inte ser ok ut. Visst, om vi jämför normala plintar med brofundament så kan det vara lite störande vid ett vanligt hus, men 15 eller 20 cm diam? Nej, det gör rimligen ingen skillnad, mer än att kraftigare ser rejälare ut. Men, för ett 120 cm staket gör det troligen ingen nämnvärd skillnad mer än att grövre plintar medger att man inte behöver vara supernoggrann när man gjuter och sätter plintjärnen.
Vad gäller utseende så beror det på var/hur plintarna ska vara.
Är det t ex som gräns med ängsgräs eller mindre buskar/växter runt om så kommer inte plintarna att synas oavsett. Dessutom mörknar betongen med åren, och kan bli överväxt av mossa eller lavar.
Är det däremot hårdgjorda ytor, och/eller att plintarna kommer att vara höga ovan mark så kanske.
Jag kan dock inte riktigt se något läge där grövre plintar inte ser ok ut. Visst, om vi jämför normala plintar med brofundament så kan det vara lite störande vid ett vanligt hus, men 15 eller 20 cm diam? Nej, det gör rimligen ingen skillnad, mer än att kraftigare ser rejälare ut. Men, för ett 120 cm staket gör det troligen ingen nämnvärd skillnad mer än att grövre plintar medger att man inte behöver vara supernoggrann när man gjuter och sätter plintjärnen.
Tack för svar!
Ja som du säger borde ju bredare dimension ge bättre hållfasthet.
Plinten planerar jag ha ca 1-2 cm ovan mark.
Trädgården är i de stora hela plan, vid mindre partier lutning. Där lutningen är tydlig tänker jag att följa marken blir bäst.
Där lutningen är svag. Bör jag loda plintarna i vågrät linje. Där plintarna då är i lite olika grad över marken. Eller låta plintarna följa marken och ta ut nivåskillnaden i stolparna istället. Vad tycks?
Ja som du säger borde ju bredare dimension ge bättre hållfasthet.
Plinten planerar jag ha ca 1-2 cm ovan mark.
Trädgården är i de stora hela plan, vid mindre partier lutning. Där lutningen är tydlig tänker jag att följa marken blir bäst.
Där lutningen är svag. Bör jag loda plintarna i vågrät linje. Där plintarna då är i lite olika grad över marken. Eller låta plintarna följa marken och ta ut nivåskillnaden i stolparna istället. Vad tycks?
Det beror på...
Lutningen och sträckan mm. Framförallt är det ett estetiskt problem. Är ju frågan om hur mkt luft det blir i underkant som mest. Försök visualisera för ditt inre, eller skissa om du är bra på det. Vi har staket till våra hästhagar, och generellt tycker nog jag att det blir bäst att låta staketet följa marken, utom om marken går lite upp och ner på en sträcka. Dock växer det oftast långt gräs under staketet som delvis trollar bort varierande avstånd till mark.
Gjuter du egna plintar så är det nog aningens bättre att låta plintarna bli högre över jord. Tänker mest på att ju högre stolpar/staket, desto vingligare blir det. Sedan beror det också på om/hur plintarna isf kan döljas med växtlighet.
Lutningen och sträckan mm. Framförallt är det ett estetiskt problem. Är ju frågan om hur mkt luft det blir i underkant som mest. Försök visualisera för ditt inre, eller skissa om du är bra på det. Vi har staket till våra hästhagar, och generellt tycker nog jag att det blir bäst att låta staketet följa marken, utom om marken går lite upp och ner på en sträcka. Dock växer det oftast långt gräs under staketet som delvis trollar bort varierande avstånd till mark.
Gjuter du egna plintar så är det nog aningens bättre att låta plintarna bli högre över jord. Tänker mest på att ju högre stolpar/staket, desto vingligare blir det. Sedan beror det också på om/hur plintarna isf kan döljas med växtlighet.
Tack för råd!
Efter lite visualisering blir de nog bäst att loda plintarna. Sedan låta staketet följa marken vid mer tydlig lutning.
Ska bege mig och handla virke snart. Tanken är att måla spjälstaketet med slamfärg. Där spjälorna är 50 mm breda med 50 mm mellanrum. Alltså ca 20x50 mm.
Har förstått att gran är att föredra vid staketbygge. Men vad bör jag annars tänka på, ska de vara hyvlat, sågat etc.
Är en djungel för mig som ovan virkesletare
Sedan ytterligare en fundering. Är de nödvändigt att använda armeringsjärn när plintarna till staketet gjuts? Isf hur mycket?
Efter lite visualisering blir de nog bäst att loda plintarna. Sedan låta staketet följa marken vid mer tydlig lutning.
Ska bege mig och handla virke snart. Tanken är att måla spjälstaketet med slamfärg. Där spjälorna är 50 mm breda med 50 mm mellanrum. Alltså ca 20x50 mm.
Har förstått att gran är att föredra vid staketbygge. Men vad bör jag annars tänka på, ska de vara hyvlat, sågat etc.
Är en djungel för mig som ovan virkesletare
Sedan ytterligare en fundering. Är de nödvändigt att använda armeringsjärn när plintarna till staketet gjuts? Isf hur mycket?
Slamfärg vill ha sågad yta för att fästa bra.
Armeringsjärn skadar inte. Ju högre och smalare plintarna är desto större betydelse har ett armeringsjärn. Beror också på vilka sidokrafter det blir. Staket är ju inte en kritisk installation så om ngn plint går sönder är det inte hela världen. Bara irriterande...
För bättre hållbarhet på staketet kan man fundera på tryckimpregnerat virke t ex.
Ett annat alt är att använda rödtjära eller rödfärgad roslagsmahogny istf slamfärg.
Armeringsjärn skadar inte. Ju högre och smalare plintarna är desto större betydelse har ett armeringsjärn. Beror också på vilka sidokrafter det blir. Staket är ju inte en kritisk installation så om ngn plint går sönder är det inte hela världen. Bara irriterande...
För bättre hållbarhet på staketet kan man fundera på tryckimpregnerat virke t ex.
Ett annat alt är att använda rödtjära eller rödfärgad roslagsmahogny istf slamfärg.
Okej, jag kanske ska ta lite armering då, helst till grindstolparna.
Har kikat runt och märker att utbudet på sågat virke är mindre än hyvlat och tryckt.
De jag hittat till spjälor är läkt i gran, kvalitet: G4-2. Stolpar har jag hittat av samma kvalitet.
Duger detta till staket?
Dock svårt att hitta passande reglar i sågat virke.
Började fundera på om linoljefärg är ett alternativ. Det verkar ju funka på hyvlat virke.
Vad är enklast att måla om och underhålla, slamfärg eller linoljefärg?
Har kikat runt och märker att utbudet på sågat virke är mindre än hyvlat och tryckt.
De jag hittat till spjälor är läkt i gran, kvalitet: G4-2. Stolpar har jag hittat av samma kvalitet.
Duger detta till staket?
Dock svårt att hitta passande reglar i sågat virke.
Började fundera på om linoljefärg är ett alternativ. Det verkar ju funka på hyvlat virke.
Vad är enklast att måla om och underhålla, slamfärg eller linoljefärg?
Linoljefärg fäster på i princip allt så det kan du absolut använda. Linoljefärgen är dyrare, väldigt dryg och underbar att jobba med tycker jag. Den kan börja krita efter ett antal år, men då kan man ta och stryka på lite linolja så får den tillbaka sin lyster. Om det inte räcker så vet jag inte hur mycket underarbete som behövs för att kunna måla om, men jag tror inte att det är särskilt mycket.A Jeppsonshus skrev:
Slamfärgen är billig men det går åt mycket av den och den är väldigt "slaffsig" att måla med så räkna med att du kommer ha slamfärg överallt där du inte täckt ordentligt. När det väl är dags att måla om är det bara att borsta bort allt löst med en piasavakvast och sen måla så det är väldigt enkelt.
Vad som lämpar sig bäst på ett staket vet jag inte, men jag skulle tro att linoljefärg håller längre och hade det inte blivit för dyrt hade jag nog valt den.
Det enda tråkiga med staket är att det är otroligt drygt att måla, och att det sannolikt är bemängt med alger, mossa, lavar, mögel och smuts efter bara ett par år, vilket gör att det är extremt drygt att försöka rengöra/preparera för ommålning.
Slamfärg, tjära, roslagsmahogny och linoljefärg är de bästa alt då det går att bara slafsa på dem, De biter på det mesta. Ytorna blir inte perfekta, och inte lika bra/långlivade som på ett rent underlag, men sett till total tidsåtgång över ett stakets livslängd är det nog ändå det bästa.
Har själv gjort några staketbitar med ribbor av takläkt ca 23x34, dvs gran, kanske G4-2. Kvalitetsklassen G4-2 säger tyvärr ingenting om hur fukttåligt virket är. Det enda som gäller är tungt och massivt, dvs tätvuxet.
Mina staket är målade med slamfärg, topparna med vit linoljefärg. Är nu 12-13 år. Alla topparna har klarat sig finfint, utom de där virket spruckit (stam-/kärnspricka?) så vatten kunnat tränga in. Det är bara några enstaka spjälor. Sedan är kanske 1/4-del av alla spjälor rötskadade längre ner där de endast varit slammade. Eftersom alla spjälor suttit i samma utsatta läge så beror skadorna enbart på träets inneboende kvalitet, eller snarast avsaknad av kvalitet - frodvuxet, och ibland i kombination med grenar.
Stolpar och tvärreglar är i tryckt virke. Inga problem där ännu.
Har en del glesa vindskydd för buskar med samma typ av spjälor, fast liggande horisontellt. De är ngt år äldre och behandlade med 2 strykningar roslagsmahogny vid uppsättning. De är överlag fortfarande ok, trots att jag aldrig bättrat dem.
Slamfärg, tjära, roslagsmahogny och linoljefärg är de bästa alt då det går att bara slafsa på dem, De biter på det mesta. Ytorna blir inte perfekta, och inte lika bra/långlivade som på ett rent underlag, men sett till total tidsåtgång över ett stakets livslängd är det nog ändå det bästa.
Har själv gjort några staketbitar med ribbor av takläkt ca 23x34, dvs gran, kanske G4-2. Kvalitetsklassen G4-2 säger tyvärr ingenting om hur fukttåligt virket är. Det enda som gäller är tungt och massivt, dvs tätvuxet.
Mina staket är målade med slamfärg, topparna med vit linoljefärg. Är nu 12-13 år. Alla topparna har klarat sig finfint, utom de där virket spruckit (stam-/kärnspricka?) så vatten kunnat tränga in. Det är bara några enstaka spjälor. Sedan är kanske 1/4-del av alla spjälor rötskadade längre ner där de endast varit slammade. Eftersom alla spjälor suttit i samma utsatta läge så beror skadorna enbart på träets inneboende kvalitet, eller snarast avsaknad av kvalitet - frodvuxet, och ibland i kombination med grenar.
Stolpar och tvärreglar är i tryckt virke. Inga problem där ännu.
Har en del glesa vindskydd för buskar med samma typ av spjälor, fast liggande horisontellt. De är ngt år äldre och behandlade med 2 strykningar roslagsmahogny vid uppsättning. De är överlag fortfarande ok, trots att jag aldrig bättrat dem.
Okej, tack båda för mer info angående färgval! Intressant att höra dina erfarenheter kring staketmålning oldboy. Det låter ju som att både slam och linoljefärg kan vara alternativ. Men var från början inställd på slamfärg, för att de låter lättarbetat.
Okej, så de är mer massiviteten jag ska kika på. Jag har hittat fungerande spjälor och stolpar ohyvlat. Men just reglarna är svårare. Hittat en variant på Beijer som kostar ca 98 kr löpmeter ( som jag skulle behöva såga av på mitten). Den är av märkt c24, kanske därav priset. Men känns lite väl dyrt.
Planhyvlade reglar är desto mer att välja bland.
Är de ej möjligt att slamma hyvlat virke, går de att slipa upp ytan och sen måla?
Använde du slamfärg till dina tryckta reglar och stolpar? Funkade de bra?
Okej, så de är mer massiviteten jag ska kika på. Jag har hittat fungerande spjälor och stolpar ohyvlat. Men just reglarna är svårare. Hittat en variant på Beijer som kostar ca 98 kr löpmeter ( som jag skulle behöva såga av på mitten). Den är av märkt c24, kanske därav priset. Men känns lite väl dyrt.
Planhyvlade reglar är desto mer att välja bland.
Är de ej möjligt att slamma hyvlat virke, går de att slipa upp ytan och sen måla?
Använde du slamfärg till dina tryckta reglar och stolpar? Funkade de bra?
Det går att slamma hyvlat virke, men det blir inte alls lika bra. Slamfärg ska helst jobbas in ordentligt i träet för bäst resultat och det är svårt på hyvlat virke
Jag har slammat ett förråd med hyvlad stockpanel och ett garage med sågad panel och det är stor skillnad. Kan försöka komma ihåg att ta bilder ikväll/imorgon
Jag har slammat ett förråd med hyvlad stockpanel och ett garage med sågad panel och det är stor skillnad. Kan försöka komma ihåg att ta bilder ikväll/imorgon
På mina hyvlade stolpar har mkt av rödfärgen slitits bort. Framförallt av växtlighet (löv, grenar, gräs), men även av regn. Det sitter fast på ett helt annat sätt på den sågade ytan. Nu har jag inte bättringsmålat, så om det hjälper vågar jag inte säga.
Ett alt är ju annars att måla hyvlade ytor med linoljefärg eller rödtjära eller roslagsmahogny. De fäster bättre, och går att få faluröda.
Grovslipa skulle nog fungera hyfsat, men det är ett hästjobb som man gott kan spara in och lägga tiden på annat.
Ett alt är ju annars att måla hyvlade ytor med linoljefärg eller rödtjära eller roslagsmahogny. De fäster bättre, och går att få faluröda.
Grovslipa skulle nog fungera hyfsat, men det är ett hästjobb som man gott kan spara in och lägga tiden på annat.
