Friggebod nära gång- och cykelväg?

[Byggdjuret]

stödmurar och utfyllnad är i de flesta fall bygglovspliktiga, men för den skull är prickmark inget hinder. Staket upp till viss höjd och trädäck är ofta bygglovsbefriade, och får också uppföras på prickmark. Förråd (om attefallare eller friggebod) får också utföras på prickmark, med förbehåll för granngodkännande eller 4,5m från tomtgräns. Så det kan vara så att det kan vara till din fördel att det finns eventuella överträdelser, men du måste kolla upp så att det verkligen är en överträdelse och att kommunen godkänt den genom bygglov, annars är det ju bara ett svartbygge och ingen gillar en tjallare! Nu vet jag ju inte vilken kommun du bor i men flera kommuner i Stockholmsområdet har arkiverade bygglov tillgängligt på nätet, eller så kan man kolla på hitta.se och se vilka fastigheter som har gällande bygglov, och därifrån luska vidare.

Men jag skulle nog ta det för vad det är och försöka hitta ngn annan placering för förrådet. Om kommunen inte vill att du ska sätta det där så har de i det här läget flera argument att falla tillbaka på, även om du lyckas slå hål på något.

eller göra ett svartbygge och vara beredd att flytta det om det kniper.

Nu var problemet med prickmark att förrådet skulle hamna mindre en 4m från kommunens mark.
Eftersom bygglov måste sökas så blir det problem med prickmark.
Om man får bygga staket hjälper inte så mycket. Visserligen mycket att hänga saker på men jobbigt med taket

 

[chrille-gäddan]

Om det verkligen inte finns någon annan lämplig plats på tomten:

Du får ställa ett släp på platsen...
Det finns Bodar på släp...
Ibland behöver man byta hjulen...båda samtidigt....till exempel för att sätta på sommardäck/dubbdäck...
Just saying...

 

[Claes Sörmland]

Frågan är vad man kan göra nu - vad finns det för möjligheter att överklaga eller på annat sätt komma vidare? Kan konstatera att det finns flera exempel i närområdet där det vad jag kan bedöma byggts på prickmark (enligt detaljplanen), oklart om det är med bygglov eller svartbyggen. Det handlar om stödmurar, utfyllnad och staket, betongtrappa, förråd, trädäck... Är det något man kan komma vidare med? Finns det prejudikat att hänvisa till?

Det är inte ett formellt nej utan en tips från tjänstemännen vartåt det lutar. Det finns väl möjlighet att dra tillbaka din ansökan nu så slipper du ett sannolikt avslag och dessutom att behöva betala för det.

Men det är byggnadsnämnden som prövar, d v s det är ett politiskt beslut. Ibland kör politikerna i nämnden över tjänstemännen men det brukar vara så att tjänstemännen har ett finger upp i luften och kan sin nämnd och vad de tycker. Inte sällan är politikerna dessutom rätt osjälvständiga och räknar med att tjänstemännens bedömningar är de korrekta. På det ett lager svensk konsensuskultur så har du med stor sannolikhet din situation.

 

[Johannes Hultman]

Nu var problemet med prickmark att förrådet skulle hamna mindre en 4m från kommunens mark.
Eftersom bygglov måste sökas så blir det problem med prickmark.
Om man får bygga staket hjälper inte så mycket. Visserligen mycket att hänga saker på men jobbigt med taket

jag svarade TS som fiskade efter om han kunde använda sina grannars eventuella överträdelser för att åberopa likabehandlingsprincipen, och gick igenom de exempel han tog upp.

Kul kommentar om staket, där fick du verkligen till det!

 

[Byggdjuret]

jag svarade TS som fiskade efter om han kunde använda sina grannars eventuella överträdelser för att åberopa likabehandlingsprincipen, och gick igenom de exempel han tog upp.

Kul kommentar om staket, där fick du verkligen till det!

Tyvärr fungerar inte likaprincipen när det gäller bygglov. Det kan vara så att flera grannar fått igenom något som strider mot dp. Om byggnadsnämnden inser att det egentligen är byggen som strider mot dp så kan inte den sista få rätt. Eller så dp förändrats.
Men om det man ska bygga iksom allla grannars byggen då ska det inte Vara några problem.

 

[Byggdjuret]

Det är inte ett formellt nej utan en tips från tjänstemännen vartåt det lutar. Det finns väl möjlighet att dra tillbaka din ansökan nu så slipper du ett sannolikt avslag och dessutom att behöva betala för det.

Men det är byggnadsnämnden som prövar, d v s det är ett politiskt beslut. Ibland kör politikerna i nämnden över tjänstemännen men det brukar vara så att tjänstemännen har ett finger upp i luften och kan sin nämnd och vad de tycker. Inte sällan är politikerna dessutom rätt osjälvständiga och räknar med att tjänstemännens bedömningar är de korrekta. På det ett lager svensk konsensuskultur så har du med stor sannolikhet din situation.

Nu beslutas de flesta bygglov av en handläggare. Politikerna har inte så mycket att säga till om. De måste följa lagen. Även dessa.
Alla dessa beslut går att överklaga.
Vi pratar om nämnde beslut.

 

[Byggdjuret]

Om det verkligen inte finns någon annan lämplig plats på tomten:

Du får ställa ett släp på platsen...
Det finns Bodar på släp...
Ibland behöver man byta hjulen...båda samtidigt....till exempel för att sätta på sommardäck/dubbdäck...
Just saying...

Jo men du måste flytta på släpet då o då. Då inte bara nån meter utan
snarare någon annan plats på tomten.
Men du behöver inte byta till vinterdäcj
Det är inget som byggnadsnämnden tittar på.

 

[Johannes Hultman]

Tyvärr fungerar inte likaprincipen när det gäller bygglov. Det kan vara så att flera grannar fått igenom något som strider mot dp. Om byggnadsnämnden inser att det egentligen är byggen som strider mot dp så kan inte den sista få rätt. Eller så dp förändrats.
Men om det man ska bygga iksom allla grannars byggen då ska det inte Vara några problem.

Man måste komma ihåg att i de flesta fall så bestämmer tjänstemannen ärendets utgång, nämnden har i de större kommunerna inte tid att hålla på i små enskilda bygglovsärenden utan litar på handläggarens yrkande. Det handlar alltså om att övertyga en person, en person som kan vara jätteduktig på sitt jobb eller inte så bra, som kan övertygas av vettiga argument, och som precis som vem som helst kanske inte kommer ihåg varenda formulering i PBL ordagrant. Om du håller dig till detaljplanen så handlar en bygglovsansökan om att försäkra handläggaren om att du gör det, men om du avviker från detaljplanen handlar det om visa att idén bakom planen inte störs eller att resultatet blir så bra att avvikelsen inte spelar ngn roll. Eller så kan man försöka mörka sin avvikelse på olika sätt, eller låtsas som att det regnar. Inte förrän vid större avvikelser (eller större projekt) brukar nämnden intressera sig och den består fortfarande av icke sakkunniga politiker.

Så likabehandlingsprincipen kan mycket väl funka (eller inte). Jag tror man gör sig en otjänst genom att se så kategoriskt på det hela, enligt min erfarenhet så är det väldigt få regler som gäller vid alla tillfällen och för alla.

 

[Byggdjuret]

Man måste komma ihåg att i de flesta fall så bestämmer tjänstemannen ärendets utgång, nämnden har i de större kommunerna inte tid att hålla på i små enskilda bygglovsärenden utan litar på handläggarens yrkande. Det handlar alltså om att övertyga en person, en person som kan vara jätteduktig på sitt jobb eller inte så bra, som kan övertygas av vettiga argument, och som precis som vem som helst kanske inte kommer ihåg varenda formulering i PBL ordagrant. Om du håller dig till detaljplanen så handlar en bygglovsansökan om att försäkra handläggaren om att du gör det, men om du avviker från detaljplanen handlar det om visa att idén bakom planen inte störs eller att resultatet blir så bra att avvikelsen inte spelar ngn roll. Eller så kan man försöka mörka sin avvikelse på olika sätt, eller låtsas som att det regnar. Inte förrän vid större avvikelser (eller större projekt) brukar nämnden intressera sig och den består fortfarande av icke sakkunniga politiker.

Så likabehandlingsprincipen kan mycket väl funka (eller inte). Jag tror man gör sig en otjänst genom att se så kategoriskt på det hela, enligt min erfarenhet så är det väldigt få regler som gäller vid alla tillfällen och för alla.

Tja de bygglov som godkänns är ett beslut av byggnadsnämnden via en av deras anställda. Du överklagar ett beslut av nämnden.
Politikerna har inga fingrar med.

Man kan förstå att det inte är så lätt att aldrig göra fel. Du har en del att tänka på du ska följa dp och pbl och lite andra roliga saker. Är det en gammal dp kan de vara bökigare än andra.
Å andra sidan så bör man inte göra fel...

 

[Michael-i-Malmö]

" (Mark- och miljööverdomstolen) har i en annan dom konstaterat att nära en väg eller en gata som är allmän plats i detaljplan kan ingen lämna medgivande. Det beror på att det enligt domstolen inte finns någon som kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg eller en gata. Detta gäller oberoende av vem som äger marken. Detta borde enligt Boverket gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap .

Märkligt land vi lever i.....som dagligen går på trottoarer och gångbanor vid sidan av olika byggnader....Vilket ”intresse” kan äventyras och på vilket sätt , om en friggebod ligger på detta sätt. De höga juristerna har ”tänkt till principiellt” . I sak verkar det rimligt och ändå är det lite av en ”ankdamm”

 

[Claes Sörmland]

" (Mark- och miljööverdomstolen) har i en annan dom konstaterat att nära en väg eller en gata som är allmän plats i detaljplan kan ingen lämna medgivande. Det beror på att det enligt domstolen inte finns någon som kan representera alla som har ett berättigat intresse av att använda en väg eller en gata. Detta gäller oberoende av vem som äger marken. Detta borde enligt Boverket gälla oavsett om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap .

Märkligt land vi lever i.....som dagligen går på trottoarer och gångbanor vid sidan av olika byggnader....Vilket ”intresse” kan äventyras och på vilket sätt , om en friggebod ligger på detta sätt. De höga juristerna har ”tänkt till principiellt” . I sak verkar det rimligt och ändå är det lite av en ”ankdamm”

Det är en rent misstag från lagstiftaren. Det fanns ingen intention från lagstiftaren att förbjuda byggnation på en massa mark. Man tänkte helt en enkelt inte på detta när man börjar kludda om odefinierade gränser och grannar i lagen. Klantigt beredning. Men nu är det upp till regeringen att fixa problemet och de har redan bett Boverket utreda det. Men åren går och inget händer. Är man kanske plötsligt nöjd med hur det förhåller sig?

 

[Patrik KBA]

Nu beslutas de flesta bygglov av en handläggare. Politikerna har inte så mycket att säga till om. De måste följa lagen. Även dessa.
Alla dessa beslut går att överklaga.
Vi pratar om nämnde beslut.

Jag har råkat ut för en situation där jag var tvungen att söka bygglov i efterhand och i min kommun (misstänker att det är samma ordning i alla kommuner) så gäller att tjänstemännen bara hanterar dom bygglovsärenden som tas med positiv utgång för den sökande.

När tjänstemännen konstaterar att dom inte kan medge det den sökande önskar så lämnas ärendet över till byggnadsnämnden (politikerna) för beslut.
Enl tjänstemännen i min kommun så FÅR dom inte ta det officiella beslutet i ett bygglov om det är negativt för den sökande.
Då skickar tjänstemännen först ut info till den sökande om att dom inte kan bevilja bygglov och ger den sökande chans att dra tillbaka ansökan och på så sätt också slippa betala bygglovsavgiften.
Vill man ändå gå vidare och få ett officiellt beslut så lämnar tjänstemännen över ärendet till byggnadsnämnden för prövning där tjänstemännens rekommendation till beslut till nämnden framgår.

Nämnden tittar igenom ärendet och kan välja mellan att gå på tjänstemannalinjen eller att gå på sin egen linje (om dom tycker annorlunda än tjänstemännen).

Nämnden röstar sedan och det krävs majoritet för att nämnden skall fatta beslut i frågan.

Detta officiella beslut kan du sedan överklaga i domstol om du önskar det.

Min erfarenhet går stick i stäv med vad som sagts här av några tidigare inlägg. Politikerna är dom som kan använda "hjärtat" och tjänstemännen följer regler och lagar till punkt och pricka.


Detta är bara min egna upplevelse men jag är ganska säker på att hanteringen är den samma i alla kommuner.....

 

[Claes Sörmland]

Min erfarenhet går stick i stäv med vad som sagts här av några tidigare inlägg. Politikerna är dom som kan använda "hjärtat" och tjänstemännen följer regler och lagar till punkt och pricka.

Precis som det ska vara. (Även om politikernas hjärtebeslut naturligtvis ska följa lagen, men det finns ju oftast tolkningsutrymme.)

 

[PeterH-]

stödmurar och utfyllnad är i de flesta fall bygglovspliktiga, men för den skull är prickmark inget hinder. Staket upp till viss höjd och trädäck är ofta bygglovsbefriade, och får också uppföras på prickmark. Förråd (om attefallare eller friggebod) får också utföras på prickmark, med förbehåll för granngodkännande eller 4,5m från tomtgräns. Så det kan vara så att det kan vara till din fördel att det finns eventuella överträdelser, men du måste kolla upp så att det verkligen är en överträdelse och att kommunen godkänt den genom bygglov, annars är det ju bara ett svartbygge och ingen gillar en tjallare! Nu vet jag ju inte vilken kommun du bor i men flera kommuner i Stockholmsområdet har arkiverade bygglov tillgängligt på nätet, eller så kan man kolla på hitta.se och se vilka fastigheter som har gällande bygglov, och därifrån luska vidare.

Men jag skulle nog ta det för vad det är och försöka hitta ngn annan placering för förrådet. Om kommunen inte vill att du ska sätta det där så har de i det här läget flera argument att falla tillbaka på, även om du lyckas slå hål på något.

eller göra ett svartbygge och vara beredd att flytta det om det kniper.

Efter en liknande dust med bygghandläggare och fåniga regler som prickad mark har jag bestämt mig för att aldrig mer bry mig i att ansöka... Är grannen okej finns väldigt liten risk att någon ska anmäla och böter är inte tillräckligt höga för det lidande man har under handläggningstiden. Om du dessutom gör boden flyttbar kan du ställa den var du vill...

 

[knightpete]

Friggebod- och attefallsregler är något som medger avsteg från detaljplan om vissa villkor uppfylls. Reglerna har tillkommit eftersom en detaljplan gäller tills en ny vinner laga kraft eller den gamla beslutas inte gälla efter att genomförandetiden är slut, oftast mellan 5 till 15år.

Reglerna ger frihet att bygga en eller flera friggebodar på som mest 15kvm även om byggrätten på fastigheten redan är uppfylld. Du får även bygga ut ditt hus med 15kvadratermeter utan bygglov upp till befintlig nockhöjd en gång. Attefall ger dig möjlighet att bygga 25 resp. 30 kvm på samma sätt i en eller flera byggnader, dessa kan inte sitta ihop med varandra eller befintligt hus. Får byggas på prickmark och får byggas utöver angiven byggrätt. Mot granne får du bygga närmarr än 4,5m vid grannens godkännande mot mark som är planerad som park, natur, gata eller liknande som kallas allmänn platsmark gäller ett starkt skydd som vid en överklagan ingen får rätt för enligt domstolens tidigare besömning. Den enda vägen i ett sådant fall är att göra ny detaljplan eller en ändring i detaljplan för fastigheten. Detta kostar normalt upp till 200tsek för en sådan mindre grej och tar upp till år om planen prioriteras, men oftast finns andra viktiga planer som behöver gå före.

Det spelar ingen roll vilka avsteg som beviljats tidigare, desss är troligtvis ej korrekta och om någon anmäler detta så kan de behöva återställa och finns bygglov på åtgärden är kommunen skyldiga att betala ersättning är det svartbygge är det den enskilda.

Mitt tips är att försöka hitta en annan placering som är 4,5 meter från allmänn platsmark och så nära du och din granne kommer överrens om.

Det är bara en rättighet med friggebod om reglerna kan uppfyllas och reglerna kom till för att gamla detaljplaner styrde efter dåtidens principer och med de nya reglerna behöver inte dessa planer göras om utan de flestq kan bygga mer.