3 349 läst · 17 svar
3k läst
17 svar
Isolerplattor runt plintar ovan markduk
Sida 1 av 2
Hej! Har grävt ner plintar samt ställt dessa på isolerskiva i olika storlek beroende på att marken var full med stora stenar som vi ej fick upp med grävaren. Tänkte då om man kunde lägga isoleringskivor ovanpå markduken eller bara lägga markduken på isloerskivvorna å skotta över makadam blir ju ändå under altanen, vad tror ni?
Rätta mig om jag har fel.
isolerskivorna gör att minusgraderna inte kryper ner och fryser vattnet/fukten i marken under plinten. När vattnet fryser expanderar det och lyfter plinten. Var du bor avgör tjockleken och storleken på isolerskivorna.
vad använder du för skiva?
isolerskivorna gör att minusgraderna inte kryper ner och fryser vattnet/fukten i marken under plinten. När vattnet fryser expanderar det och lyfter plinten. Var du bor avgör tjockleken och storleken på isolerskivorna.
vad använder du för skiva?
Jag kommer nog använda nollfraktion över isoleringen. Med nollfraktioner skapar jag fall ut från altanen. På så sätt får marken vid plintarna mindre vatten vilket i teorin iaf borde innebära en minskad risk för tjälskjutning. Eller?P Pherra skrev:Hej! Har grävt ner plintar samt ställt dessa på isolerskiva i olika storlek beroende på att marken var full med stora stenar som vi ej fick upp med grävaren. Tänkte då om man kunde lägga isoleringskivor ovanpå markduken eller bara lägga markduken på isloerskivvorna å skotta över makadam blir ju ändå under altanen, vad tror ni?
Går att lägga ytligt om det inte blir ngn nämnvärd belastning. Dock bör det täcka en större yta ju högre upp isoleringen ligger. En tumregel är väl att så långt utanför konstruktionen (plinten i detta fall) måste isoleringen gå som tjälen kan tränga ner. Dvs 1 m ut från plinten vid markytan stoppar tjälen ner till 1 m djup. Är tjäldjupet större måste isoleringen gå längre ut från plinten. Om isoleringen läggs på t ex 1 m djup så ger 1 m isolering utanför plinten ett tjäldjup på 2 m.
Å andra sidan, om det är väldränerad icke tjälskjutande mark så behövs väl ingen isolering alls. Det är dock inte så lätt som lekman att avgöra, såvida det inte är urberg under.
Annars kan man använda den gamla enkla principen att låta konstruktionen följa med ev tjäle. Funkar utmärkt på ett vanligt trädäck, som då inte bör vara förankrat i huset, såvida inte det också är gammalt och följer ev tjäle. Då använder man sig inte av plintar utan bara enkla betongplattor el likn.
Å andra sidan, om det är väldränerad icke tjälskjutande mark så behövs väl ingen isolering alls. Det är dock inte så lätt som lekman att avgöra, såvida det inte är urberg under.
Annars kan man använda den gamla enkla principen att låta konstruktionen följa med ev tjäle. Funkar utmärkt på ett vanligt trädäck, som då inte bör vara förankrat i huset, såvida inte det också är gammalt och följer ev tjäle. Då använder man sig inte av plintar utan bara enkla betongplattor el likn.
Problemet med tjälskjutning av altaner är väl att man inte vet hur det skjuter.....
Bygger man en stor altan kan det väl skjuta 1 cm på ena sidan och 8 cm på andra sidan.
Jag har gammal sjöbotten i Stockholms skärgård. Visserligen 34 m över havet så det var inte igår tomten låg under vatten. Jag tycker den översta delen är lerig och därunder är det någon form av stenhårda material. Jag har tidigare använd bilmaskin för att kunna gräva där.
jag blir ju lite fundersam på om jag istället för att gräva plint och lägga isolering ska chansa på kross och trädgårdsplattor.
Bygger man en stor altan kan det väl skjuta 1 cm på ena sidan och 8 cm på andra sidan.
Jag har gammal sjöbotten i Stockholms skärgård. Visserligen 34 m över havet så det var inte igår tomten låg under vatten. Jag tycker den översta delen är lerig och därunder är det någon form av stenhårda material. Jag har tidigare använd bilmaskin för att kunna gräva där.
jag blir ju lite fundersam på om jag istället för att gräva plint och lägga isolering ska chansa på kross och trädgårdsplattor.
D Derbyboy skrev:
Vad gäller flytande altanläggning:D Derbyboy skrev:
Marken kan absolut lyftas olika av tjälen, men det är ju bara på vintern. Sedan återgår allt till det normala. Annars hade marken vält med tiden - typ...
Har man otur kan en sten under ngn platta lyfta med tiden, precis som på åkrarna. Då får man åtgärda genom att ta bort stenen och fylla med grus eller makadam el likn. Sannolikheten är dock inte överhängande.
Trä är ju segt och smidigt och tål mkt ojämnhet utan problem. Är väl bara om man spelar kula på däcket som det stör med ngn dm ojämnhet, annars märks det knappt.
Om nu det mkt osannolika skulle hända med tjälskjutning av sten under ngn stödpunkt. Är inte en process som går rysligt snabbt heller. Vi har en stor sten i vår grusväg som nog har höjt sig ca 5 cm på 20 år. Hur länge håller ett trädäck: 15 - 25 år?
Jag har gjutit första plinten i varje rad. Resterande stödpunkter funderar jag på om jag ska lägga på platta eller gräva för plint.
Varje rad ska ha 5 stöd och det är 7-8 rader.
Marken är jämn och något sånär i rätt höjd.
Men det är gammal sjöbotten och jag tycker jorden känns lerig.
gräva 35 plintar känns sjukt jobbigt
Varje rad ska ha 5 stöd och det är 7-8 rader.
Marken är jämn och något sånär i rätt höjd.
Men det är gammal sjöbotten och jag tycker jorden känns lerig.
gräva 35 plintar känns sjukt jobbigt
Jag vet vad jag hade gjort.
Om jorden är lerig och inte så bärig, särskilt då under vinterhalvåret då det inte är tjäle i backen, så behövs stora plattor. Allra helst med makadam eller grus under som bärlager.
Glöm sedan inte markduken under däcket för att hålla undan ogräs. Bra kvalisort då den måste klara hela däckets livslängd. Man vill inte ha tistlar och brännässlor som tittar upp i springorna.
Om jorden är lerig och inte så bärig, särskilt då under vinterhalvåret då det inte är tjäle i backen, så behövs stora plattor. Allra helst med makadam eller grus under som bärlager.
Glöm sedan inte markduken under däcket för att hålla undan ogräs. Bra kvalisort då den måste klara hela däckets livslängd. Man vill inte ha tistlar och brännässlor som tittar upp i springorna.