C Calore skrev:
Om jag vore du, skulle jag aldrig ta en Nibe.

Jag väljer IVT Viessmann Thermia Vaillant före Nibe.

Får du en Nibe billigt, ta den. Får du betala samma, undvik dem

Och koppla mot dina tankar som jag antar du har för veden . Ta aldrig bort dem, dessa är förutsättningen för att kunna ha mkt effekt.
Nibe är populärt här för att de är ligger nära. Jag har hört om några som har haft problem med kretskort som måste bytas ut vad är det som du tycker är dåligt?

Jag har 3x 500l tankar med pannan. Vad är fördelen med att behålla tankarna? Har läst att de kan laddas när elpriserna är låga om man väljer en sådant elavtal men finns mer?

Tack för dina tips.
 
J Jensa86 skrev:
Vad har ni för framledningstemperatur på vintern för att få lagom temperatur inne?

Att gå från ved till värmepump kan ju vara problematiskt för den aspekten med att en värmepump inte är optimala att ge ut lika hög vattentemperatur som en vedpanna gärna gör. Dessutom kan ju ventilation och klimat etc bli lidande om ni har självdrag och går över till en kall murstock helt plötsligt.
Vi har 3/8 rör i huset och framlednings temp kan vara mellan 45-55 ibland 60c.
Och ja vi måste fundera om det med självdrag men det finns lösningar jag hoppas.
 
L lostinsweden skrev:
Vi har 3/8 rör i huset och framlednings temp kan vara mellan 45-55 ibland 60c.
Och ja vi måste fundera om det med självdrag men det finns lösningar jag hoppas.
Främsta anledningen till tank, är att separera flöden. Din VP kommer kräva MKT mer flöde än dina 3/8 rör klarar av.

1500l behöver du inte, men låt VP gå mot 500l helt flytande kondensering och ha sedan den befintliga CP kvar så har huset samma flöde som sist.
 
  • Gilla
lostinsweden
  • Laddar…
C Calore skrev:
Främsta anledningen till tank, är att separera flöden. Din VP kommer kräva MKT mer flöde än dina 3/8 rör klarar av.

1500l behöver du inte, men låt VP gå mot 500l helt flytande kondensering och ha sedan den befintliga CP kvar så har huset samma flöde som sist.
Är det nåt att behålla tanken med VVB i och köpa en VP utan ? Har lågt i taket i källeran med det kunde gå ändå,
 
Självklart skall du köpa en ”delad” VP.
Jag är inne på min andra Thermia Duo men har kvar den 27 år gamla beredaren från den första.
Har man plats så är det alltid bättre att ha en delad pump, anser jag.
Förövrigt så är min VP en 10kW, till 200m2 + 100m2 källare, timmer och plankhus utan någon isolering i väggarna men nya fönster i huset. Den fixar värme och varmvatten med knappt 10.000kWh/år.
Det är väl snarare radiatorytan som avgör hur bra det kommer funka än rörens dimension.
Mitt system är byggt för självcirkulation med allt från två tums rör till 1/2 tum och stor vattenvolym och stor radiatoryta. Det har fungerar förträffligt i alla år.
 
Redigerat:
GoC GoC skrev:
Självklart skall du köpa en ”delad” VP.
Jag är inne på min andra Thermia Duo men har kvar den 27 år gamla beredaren från den första.
Har man plats så är det alltid bättre att ha en delad pump, anser jag.
Tack för svaret. Om jag behåller min 500L acktank med 120l VVB i och använder den till både arbetstank och VVB blir det bra så?
 
L lostinsweden skrev:
Tack för svaret. Om jag behåller min 500L acktank med 120l VVB i och använder den till både arbetstank och VVB blir det bra så?
Nej, det lär inte fungera. Det förutsätter att du kopplar den på VV utgången på VP annars får du inget varmvatten. Men att producera massa hett vatten med en VP sänker verkningsgraden i den. Det är ju låg framledningstemperatur som eftersträvas för att få högsta möjliga verknigsgrad från den. Att producera hett vatten och sedan shunta ut från en arbetstank blir fel.
Men en arbetstank med lågtemperatur för radiatorkretsen är bara bra då du får längre drifttider vid värmeproduktionen. Men varmvattnet skall du hålla utanför detta och ha en beredare enkom för det.
 
GoC GoC skrev:
Nej, det lär inte fungera. Det förutsätter att du kopplar den på VV utgången på VP annars får du inget varmvatten. Men att producera massa hett vatten med en VP sänker verkningsgraden i den. Det är ju låg framledningstemperatur som eftersträvas för att få högsta möjliga verknigsgrad från den. Att producera hett vatten och sedan shunta ut från en arbetstank blir fel.
Men en arbetstank med lågtemperatur för radiatorkretsen är bara bra då du får längre drifttider vid värmeproduktionen. Men varmvattnet skall du hålla utanför detta och ha en beredare enkom för det.
Nu förstår jag. Tack.
 
Tomture61
Som en jämförelse , mitt bostadshus 161 m2 med FLVP + LLVP och garage på 35 m2 med elfläkt
Bägge välisolerade ,hus 240 mm isolering , garage 190 mm isolering i väggar .
Konsumerar 15.000 kwh / år vilket gör 76,5 kwh / m2
Bostadshuset från 2008 , garaget nyare.

Kan TS gammla hus ligga på 70 kwh / år ?
 
Tomture61 Tomture61 skrev:
Som en jämförelse , mitt bostadshus 161 m2 med FLVP + LLVP och garage på 35 m2 med elfläkt
Bägge välisolerade ,hus 240 mm isolering , garage 190 mm isolering i väggar .
Konsumerar 15.000 kwh / år vilket gör 76,5 kwh / m2
Bostadshuset från 2008 , garaget nyare.

Kan TS gammla hus ligga på 70 kwh / år ?
Men är det total förbrukning du skriver om eller värme?
 
Tomture61
L lostinsweden skrev:
Men är det total förbrukning du skriver om eller värme?
Total förbrukning för 2 vuxna + 2 ungdommar.
Varmvatten ur kranar ska också värmas upp .
I snitt förbrukar vi 550 kwh/månad under Jun-Aug
 
Redigerat:
Tomture61 Tomture61 skrev:
Total förbrukning för 2 vuxna + 2 ungdommar.
Varmvatten ur kranar ska också värmas upp .
I snitt förbrukar vi 550 kwh/månad under Jun-Aug
70 kwh m2 är beräknade värmebehovet.
 
Tomture61
Om jag drar bort elförbrukningen för varmvatten - hushållsel så är uppvärmningskostnaden 52 kwh/m2 , detta inkluderar ett garage på 35 m2
 
Tänk på att det i praktiken inte gör så mycket om pumpen är aningen för liten. Bergvärmepumpens elpatroner får då gå in och täcka lite mer under vissa korta perioder bara men det blir lika varmt och skönt i huset och elräkningen blir lite högre istället.

Så ligger du "på gränsen" att t ex en 18kW std-installation fungerar optimlat kan det i slutändan vara ett bättre med den än en betydligt dyrare speciallösning med t ex en större pump som då t ex kan behöva fler borrhål. Bara för att du i slutändan ska spara några extra eltillskottskronor de kallaste dagarna på året.

I vissa bergvärmepumpar kan man också jobba med att man tillåter lite större svängning i innertemperatur vid de kallaste dagarna (=aningens sämre upplevd komfort) för att undvika att eltillsattsvärmen behöver gå in för tidigt. Inställningen kallas gradminuter hos t ex Nibe om jag minns rätt. Då ger man helt enkelt bergvärmepumpens kompressor fler timmar på sig att "jobba ikapp" när det behövs mer effekt än den kan klara av just för tillfället. Istället för att man låter elpatronerna starta direkt för att kompensera för det tillfälliga effektunderskottet. Då kan man ju även vid de tillfällena t ex tända en brasa om man har en kamin eller liknande så blir brasan "effektillskott" just då istället för elpatronerna.

Kontakta en bra bergvärmeinstallatör så kan de ge dig råd vad som är bäst i ditt fall.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.