TS undrade:
TS frågar också:
För att besvara TS fråga behövs mer information om juridiken - eller information från någon i EXAKT SAMMA situation som TS och som faktiskt gjort detta.
Jag uppfattar det som att en av TS frågeställningar är vem som skall betala för att återställa huset, inklusive golvet. För att kunna svara på det behöver man definitivt veta vem som faktiskt äger vad.
Sedan kan det ju vara bra - för att kunna förstå konsekvenserna för huset - att veta om det tänkta ingreppet skall göras i vardagsrummet eller i källaren.
Avslutningsvis kan det vara bra att veta om styrelsen i samfälligheten är vid sina sinnens fulla bruk. En styrelse kan ju hävda vad som helst och kan ha tänkt att "golven får de boende återställa själva" och sedan går man igång med jobbet utan at förutsättningarna är klara.
Om det är i det 60 m2 stora vardagsrummet med nylagd ekparkett man måste lägga om golvet, eller om det är i tvättstugan med målat betonggolv, spelar ju rätt stor roll för kostnaden.
Kommentarer om hur man reparerar avlopp och om huset tar skada besvarar andra frågor - som kanske TS också har.Svengberg skrev:
TS frågar också:
Någon har angränsat till dessa frågor - men de flesta diskuterar hur man reparerar avloppsrör.
För att besvara TS fråga behövs mer information om juridiken - eller information från någon i EXAKT SAMMA situation som TS och som faktiskt gjort detta.
Jag uppfattar det som att en av TS frågeställningar är vem som skall betala för att återställa huset, inklusive golvet. För att kunna svara på det behöver man definitivt veta vem som faktiskt äger vad.
Sedan kan det ju vara bra - för att kunna förstå konsekvenserna för huset - att veta om det tänkta ingreppet skall göras i vardagsrummet eller i källaren.
Avslutningsvis kan det vara bra att veta om styrelsen i samfälligheten är vid sina sinnens fulla bruk. En styrelse kan ju hävda vad som helst och kan ha tänkt att "golven får de boende återställa själva" och sedan går man igång med jobbet utan at förutsättningarna är klara.
Om det är i det 60 m2 stora vardagsrummet med nylagd ekparkett man måste lägga om golvet, eller om det är i tvättstugan med målat betonggolv, spelar ju rätt stor roll för kostnaden.
M myrstack skrev:
Låter som om man verkligen inte är rationell i beslutsfattandet, varken medlemmarna eller styrelsen verkar ha torrt på fötterna. Har ni ens kontrollerat med ert försäkringsbolag hur de ställer sig till Relineing? Majoriteten av försäkringsbolagen anser inte detta vara en vedertagen lösning varpå de räknar på originalrörets ålder vid eventuell ersättning vid skada.
Relining skall nog ses, för samfälligheter och privatpersoner, som en absolut sista lösning. Inner-röret blir inte lika bra som ett nytt. Bättre då att lägga rör i rör på spill/dagvatten och i sin helhet byta tappvatten.
Bor själv i en radhus med samfällighet, och vi står inför samma renovering. Hos oss är det tappvattnets ledningar som börjar bli dåliga, en även spill och dagvatten. Vi har noga undersökt Relineing och valt att förkasta den metoden av flera olika skäl, varav försäkringsfrågan var spiken i kistan.
Vi "relinade" i en Brf för många år sedan.
Helt bortkastade pengar (men eventuellt nödvändigt) eftersom vi fick byta alla stammar bara något år senare...
Helt bortkastade pengar (men eventuellt nödvändigt) eftersom vi fick byta alla stammar bara något år senare...
Det ska ju finnas två metoder, en som är typ lite färg på insidan av röret och en som ger ett rör på insidan av röret. De lämnar 20 års garanti på det senare, så helt dåligt borde det ju inte vara. Eller...?Mats Engquist skrev:
Jag antar att det "kan" fungera. Men enda erfarenhet i frågan är att det inte fungerade för oss - men det är 33 år sedan. Höll inte ens ett år...K Kirre2 skrev:
Det kan dock - som jag skrev - ha varit helt nödvändigt.
Det som ur just den aspekten kan vara väsentligt är den uppskattade tekniska livslängden. Om den är 20 år (som garantin) får man räkna med att göra ett hål i golvet vart 20 år. Då kanske man skall välja en annan lösning helt och hållet. Börja med att flytta den gemensamma stammen till utanför husen. Ett mycket större jobb - första gången...
Jag är rädd att jag har avloppsstammen för mina 12 närmsta grannar under mitt hus. Det är dock nybyggt så det kan ju hålla tills vi flyttar...
Ett sätt att svara på TS fråga är att "måste man så måste man". En samfällighet kan inte låta bli att åtgärda brister. Sedan bör ju samfälligheten fatta rimliga och balanserade beslut som tar hänsyn både till ekonomiska och tekniska faktorer.
Det är ju ni själva som är samfälligheten. Stora beslut fattas på föreningsstämma och styrelsen sköter den dagliga verksamheten i enlighet med det uppdrag den fått av föreningsstämman och inom ramen för föreningens stadgar (och anläggningsbeslutet)
Det är alltså ingen annan än ni boende som har bestämt hur saker skall göras. Sedan kan det ju vara en liten klick som har drivit just den här frågan. Det är ju inte sällan ganska glest med besökare på föreningars årsmöten.
Jag minns inte hur det fungerar för samfälligheter generellt men i de flesta föreningar brukar det räcka med ett ganska litet antal medlemmar för styrelsen skall tvingas kalla till en ny stämma. Om inte alla de andra som också får hål i golvet är glada och nöjda kanske det kan vara en väg att gå. Det verkar ju finnas outredda frågor - eller i varje fall frågor som ni inte fått svaren på från föreningen.
Det är ju ni själva som är samfälligheten. Stora beslut fattas på föreningsstämma och styrelsen sköter den dagliga verksamheten i enlighet med det uppdrag den fått av föreningsstämman och inom ramen för föreningens stadgar (och anläggningsbeslutet)
Det är alltså ingen annan än ni boende som har bestämt hur saker skall göras. Sedan kan det ju vara en liten klick som har drivit just den här frågan. Det är ju inte sällan ganska glest med besökare på föreningars årsmöten.
Jag minns inte hur det fungerar för samfälligheter generellt men i de flesta föreningar brukar det räcka med ett ganska litet antal medlemmar för styrelsen skall tvingas kalla till en ny stämma. Om inte alla de andra som också får hål i golvet är glada och nöjda kanske det kan vara en väg att gå. Det verkar ju finnas outredda frågor - eller i varje fall frågor som ni inte fått svaren på från föreningen.
Vi har precis gjort detta i februari. Alltså relinat avloppen genom ett hål i bottenplattan. Jag förstår att din fråga egentligen inte rör själva tillvägagångssättet utan mer orolig för eventuella bestående skador på ditt hus pga ingreppet. Till att börja med gjordes hålet i vår betongplatta genom att såga upp ett ca 1x1m hål. Alltså inte bila upp med vibrationer som följd. Jag plockade av laminatgolvet själv och firman plastade in och skötte allt annat runt omkring perfekt. Reliningfirman gjorde sedan sin grej och därefter gjöts hålet igen och jag la tillbaka laminatgolv. Allt gick mycket smidigare än jag trodde på förhand. Hålet gjordes i vårt gästrum som vi kan stänga om så den tid vi inte kunde bo hemma begränsades till de fem dagar då själva reliningen pågick.
anledningen till hålet var att vi hade ett upprustat hål i botten på första böjen från vasken i köksavloppet. Därför kunde man ej skjuta in fordrar som man brukar utan föra in det nya plastfordret från andra hållet så att säga. För att stilla alla andras nyfikenhet kring samfällighetens rättigheter till ingreppet så består vår samfällighet av tio radhus där åtta av huset är sammanbundna parvis via köksavloppen. Gavelhusen, varav vårt är ett, har helt fristående avlopp. På grund av att husens avlopp delvis sitter ihop två och två har man skrivit in i GA att föreningen ansvarar för alla avloppsrör upp till bottenplattans ovankant. Något som inte är ovanligt enligt reliningfirman. Om det är bra eller dåligt kan man diskutera. Kostnaden för reliningen i vårt hus blev tot 160000. Att jämföra med ett stambyte där vi behövt riva upp både kök och badrum som renoverades för fem år sedan. Detta hade blivit betydligt dyrare och ett betydligt större ingrepp.
Hoppas att detta besvara en del av alla frågor.
Är du fortfarande orolig över ingreppet då får du väl rådfråga reliningfirman och ställa föreningen mot väggen gällande återförslutningen och åtgärdandet av golvet efteråt. Känns väl rimligt att föreningen även tar den kostnaden?!
anledningen till hålet var att vi hade ett upprustat hål i botten på första böjen från vasken i köksavloppet. Därför kunde man ej skjuta in fordrar som man brukar utan föra in det nya plastfordret från andra hållet så att säga. För att stilla alla andras nyfikenhet kring samfällighetens rättigheter till ingreppet så består vår samfällighet av tio radhus där åtta av huset är sammanbundna parvis via köksavloppen. Gavelhusen, varav vårt är ett, har helt fristående avlopp. På grund av att husens avlopp delvis sitter ihop två och två har man skrivit in i GA att föreningen ansvarar för alla avloppsrör upp till bottenplattans ovankant. Något som inte är ovanligt enligt reliningfirman. Om det är bra eller dåligt kan man diskutera. Kostnaden för reliningen i vårt hus blev tot 160000. Att jämföra med ett stambyte där vi behövt riva upp både kök och badrum som renoverades för fem år sedan. Detta hade blivit betydligt dyrare och ett betydligt större ingrepp.
Hoppas att detta besvara en del av alla frågor.
Är du fortfarande orolig över ingreppet då får du väl rådfråga reliningfirman och ställa föreningen mot väggen gällande återförslutningen och åtgärdandet av golvet efteråt. Känns väl rimligt att föreningen även tar den kostnaden?!
Mycket missförstånd angående relining i den här tråden och en del begreppsförvirring. En del verkar tro att inget har förändrats på 30 år och en del att man laga ett helt avloppssystem från en golvbrunn. Jag arbetar med rörinfodring (relining) och hoppas att jag kan klargöra vissa saker.
För det första pratas det om sprutrelining vilket är en föråldrad metod som visserligen fortfarande finns kvar men som används mer och mer sällan pga att den dras med många problem.
Det som ska utföras i TS radhus är en så kallad rörinfodring, där man inverterar en epoxyfylld strumpa inuti det gamla röret och sedan låter strumpan (fodret) sitta under tryck tills att epoxyn har härdat och på det viset skapat ett nytt plaströr. Detta är anledningen till att man behöver ta upp gropen i TS golv, för att komma åt samlingsledningen som antagligen ligger ganska djupt ner under bottenplattan (annars hade hålet varit mindre).
Från denna ledning hålet kapas bort en liten bit och man inverterar foder uppströms och nedströms fram till nästa hål två radhus bort.
När detta är gjort fräser man hål i fodret vid varje grenanslutning som sticker på samlingsledningen och där installerar man ett så kallat grenfoder. Ett grenfoder är en formsydd bit foder ca 40x40cm som består av en bit som ligger i samlingen och en bit som sticker upp i grenet.
Efter grenfoder sitter på plats så installerar man mindre foder från samtliga anslutningar i husen så som kök, wc och dyl. Dessa möter grenfodret och skapar på så sätt ett helt tätt rörsystem inuti det gamla.
Detta nya (nåja 20+ år men ständigt förbättrade) system är både godkänt och hundra gånger säkrare är sprutrelining men tradeoffen är därför att man behöver komma åt alla rörändar som ska infodras. Detta är anledningen till både hålet i TS golv och att det inte går att relina mellan golvbrunnar eller liknande som föreslagits i tråden.
Ett system som görs med denna metod är också självbärande vilket innebär att de gamla röret helt kan falla bort och det står ändå kvar och håller tätt.
Hoppas detta har klargjort en del missförstånd och att ni nu förstår att ingen tar upp ett 2x2m hål i golvet om det inte är nödvändigt
För det första pratas det om sprutrelining vilket är en föråldrad metod som visserligen fortfarande finns kvar men som används mer och mer sällan pga att den dras med många problem.
Det som ska utföras i TS radhus är en så kallad rörinfodring, där man inverterar en epoxyfylld strumpa inuti det gamla röret och sedan låter strumpan (fodret) sitta under tryck tills att epoxyn har härdat och på det viset skapat ett nytt plaströr. Detta är anledningen till att man behöver ta upp gropen i TS golv, för att komma åt samlingsledningen som antagligen ligger ganska djupt ner under bottenplattan (annars hade hålet varit mindre).
Från denna ledning hålet kapas bort en liten bit och man inverterar foder uppströms och nedströms fram till nästa hål två radhus bort.
När detta är gjort fräser man hål i fodret vid varje grenanslutning som sticker på samlingsledningen och där installerar man ett så kallat grenfoder. Ett grenfoder är en formsydd bit foder ca 40x40cm som består av en bit som ligger i samlingen och en bit som sticker upp i grenet.
Efter grenfoder sitter på plats så installerar man mindre foder från samtliga anslutningar i husen så som kök, wc och dyl. Dessa möter grenfodret och skapar på så sätt ett helt tätt rörsystem inuti det gamla.
Detta nya (nåja 20+ år men ständigt förbättrade) system är både godkänt och hundra gånger säkrare är sprutrelining men tradeoffen är därför att man behöver komma åt alla rörändar som ska infodras. Detta är anledningen till både hålet i TS golv och att det inte går att relina mellan golvbrunnar eller liknande som föreslagits i tråden.
Ett system som görs med denna metod är också självbärande vilket innebär att de gamla röret helt kan falla bort och det står ändå kvar och håller tätt.
Hoppas detta har klargjort en del missförstånd och att ni nu förstår att ingen tar upp ett 2x2m hål i golvet om det inte är nödvändigt
Förutom många kloka ord i tråden så är det givetvis firmans försäkring som täcker om de orsakar skador hos dig.
I samband med stora åtgärder i stil med detta är det vanligt med en inspektion både före och efter. Det är nästan viktigare för firman än för dig, för annars så kan ju du börja hävda att alla möjliga skador på huset (som redan finns, eller uppstår efter att de slutfört arbetet) är orsakade av dem. Därför är det även i deras intresse att det blir gjort.
Men, enklast och tryggast är att du går igenom de praktiska delarna med företaget och dess projektledare.
Tolkar jag det rätt så är det väl ytterligare 29 hus som ska få motsvarande åtgärd? De borde ha ungefär samma frågor och oro som du. Det kan nog vara bra med ett gemensamt informationsmöte där ni kan gå igenom detta tillsammans och få de svar ni behöver.
I samband med stora åtgärder i stil med detta är det vanligt med en inspektion både före och efter. Det är nästan viktigare för firman än för dig, för annars så kan ju du börja hävda att alla möjliga skador på huset (som redan finns, eller uppstår efter att de slutfört arbetet) är orsakade av dem. Därför är det även i deras intresse att det blir gjort.
Men, enklast och tryggast är att du går igenom de praktiska delarna med företaget och dess projektledare.
Tolkar jag det rätt så är det väl ytterligare 29 hus som ska få motsvarande åtgärd? De borde ha ungefär samma frågor och oro som du. Det kan nog vara bra med ett gemensamt informationsmöte där ni kan gå igenom detta tillsammans och få de svar ni behöver.
Det beror helt på förutsättningarna som finns. I en vanlig villa som inte delar sitt avlopp med andra fastigheter så finns höjdpunkten på avloppet någonstans i huset, ofta i luftningen och därifrån kan man då infodra hela samlingsledningen ut till gatan. Sedan lyfter man en muggstol för att skjuta den ledningen och rycker ur något vattenlås under köksbänken för att komma åt den ledningen. Har man tur så är duschbrunnar och golvbrunnar i tvättstuga av sådan typ att vattenlåset går att rycka ur för infodring. Annars måste dessa bilas ur och bytas.K Kirre2 skrev:
P P@lmen skrev:
Ni renoverade badrummet utan att byta stammen från Badrummet till närmsta anslutning?. Trodde det mer eller mindre var standard procedure när man renoverade badrum att byta det som var gammalt. Renoveringen rör således enbart ytskick, lite som att laga rost med plastic padding?
M mrcooper89 skrev:
Ändå godkänner inte försäkringsbolaget detta som ett nytt rör, utan fullt åldersavdrag tas ut ändå.