det ska förstås upprättas ett avtal för detta arbete och detta avtal ska reglera samtliga frågeställningar du har, alla kostnader som kan uppstå osv osv osv. Innan varenda fråga man kan tänka sig har ett skriftligt svar i avtalet så ska det inte skrivas på.Svengberg skrev:
Håltagningen kommer inte orsaka några skador alls, de kan möjligtvis smutsa ner om de inte är noggranna med att täcka.
De kommer inte komma in med en stor tyckluftsdriven bergborr så hela huset skakar, man gör inte så nu för tiden.
De kommer troligtvis borra några hål med en kärnborr, den skakar inte alls, den snurrar bara. Sen kommer de såga med diamatklinga, den skakar inte heller, bara snurrar. Ingen av de dammar, då man borrar/sågar med vatten.
Göra ett 2 meter stort hål i en betongplatta i ett hus gör inte heller nån skada.
De kommer inte komma in med en stor tyckluftsdriven bergborr så hela huset skakar, man gör inte så nu för tiden.
De kommer troligtvis borra några hål med en kärnborr, den skakar inte alls, den snurrar bara. Sen kommer de såga med diamatklinga, den skakar inte heller, bara snurrar. Ingen av de dammar, då man borrar/sågar med vatten.
Göra ett 2 meter stort hål i en betongplatta i ett hus gör inte heller nån skada.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 588 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 588 inlägg
Man betalar ju in efter andelar i en samfällighetsförening. Men sen kan ersättning betalas ut till de drabbade som för att täcka deras kostnader. Sveda och värkersättning blir kanske svårare, kanske går det att lösa via att föreningen hyr in sig hos de drabbade mot en ersättning.Isakare skrev:
Det verkar som ni har en samägd ledning från gatan in i radhuslängan som under din platta delar sig till en ledning per hus (du och båda grannar). Då är ledningen samfälld och ska samfälligheten kunna få tillgång till den för underhåll. Så ja de får ta upp ett hål i ditt hus. Frågan är till vilken standard de ska återställa. Har du anlitad Banksy för att måla golvet för 5 miljoner, tror jag inte att samfälligheten behöver återställa till samma standard, men jag vet inte var gränsen går.
Om reliningen inte är väldigt akut, kan man diskutera att vänta med åtgärden, så att restvärdet av din renovering blir mindre (närmare till nästa renovering) och passa på att kombinera återställandet med en ny renovering.
Om reliningen inte är väldigt akut, kan man diskutera att vänta med åtgärden, så att restvärdet av din renovering blir mindre (närmare till nästa renovering) och passa på att kombinera återställandet med en ny renovering.
Först och främst skall du prata med dina olycksbröder (och systrar), för att komma överens om en gemensam strategi. Så undviker du dessutom att bli svarslös när du hör: -"men alla andra har godkännt det...".
Staffan
Staffan
Tycker detta inlägg är lite märkligt. Eller rättare sagt, fel. Om företaget återställer perfekt så håller jag med om att man kan förvänta sig att det blir lika bra eller bättre än vad det var. Men, jag ser många möjligheter till ett halvdant resultat här, som man förstås vill skydda sig mot.
Något golv ska tas upp och läggas tillbaka, lister ska tas bort och återmoteras, man ska skydda resten av huset från damm, man ska in med utrustning och verktyg=> risk för repor och slag mot snickerier etc. Man ska ut med schaktmassor etc.
Risken att delar av detta lämnas i ett sämre skick än vad det är skulle jag säga är rätt stor.
Trust no one.
Jag har genomgått något liknande i mitt nuvarande radhus.
I mitt fall är det ett område på 150 fastigheter med 3 till 6 fastigheter per länga. Givetvis är avloppslösningen så att en avloppsstammen går längs med hela längan och i vårt fall ingår avlopp (och lite andra saker) i en gemensamhetsanläggning som förvaltas av en samfallighetsforening som varje fastighet är medlem i. För att egentligen hoppas till det mest viktiga så är det stadgarna för denna som är de viktiga här. Om någon annan på forumet har erfarenhet av detta utanför en gemensamhetsanläggning / samfallighetsforening lämnar jag det till denna att kommentera. Jag kan tänka mig att vissa servitut kan hanteras på liknande sätt.
I vårt områdes fall var läget rätt akut med gjutjärnsstammar som både satt sig och börjat rasa samman. Stämmobeslut togs att relina där det var möjligt och stammbyta där så krävdes. Kostnadstäckning av detta strikt enligt respektive andelstal utan hänsyn till den exakta påverkan på respektive fastighet. En viktig sak var hur stadgarna i vårt fall var skrivna kring återställning och i vårt fall hade det definerats så att återställning sker till grovgjutning inomhus och grovåterställning utomhus. För oss utan nyrenoverat badrum inget problem egentligen men givetvis surt för de med nyare. Våra grannar hade rätt nyrenoverat men som tur var kunde man relina deras bit från vårt hus där stammarna byttes pga sättningar. Annars hade de nog fått ett upprivet badrumsgolv och en grovåterställning mao en tvingande badrumsrenovering.
För samtliga på området sattes upp duschbarack mm i samma stil som vilket stammbyte som helst.
I korthet, kolla vad stadgar i fallet sammfällighet anger alt servitut. Om ni nu inte har någon konstigt drivande styrelse eller liknande så kommer entreprenören ha en ansvarsförsäkring men det är viktigt att förstå att du förmodligen har beställaren av jobbet som din motpart om du vill klaga. Inte hantverkaren som sådan.
I vårt fall övervägde området om en ny avloppsledning kunde dras utanför fastigheter som skulle möjliggjort en husvis övergång till det nya men tyvärr är i princip husen nersprängda i berg tidsvis så det blev att fortsätta med den icke optimala lösningen med avlopp längs längan
I mitt fall är det ett område på 150 fastigheter med 3 till 6 fastigheter per länga. Givetvis är avloppslösningen så att en avloppsstammen går längs med hela längan och i vårt fall ingår avlopp (och lite andra saker) i en gemensamhetsanläggning som förvaltas av en samfallighetsforening som varje fastighet är medlem i. För att egentligen hoppas till det mest viktiga så är det stadgarna för denna som är de viktiga här. Om någon annan på forumet har erfarenhet av detta utanför en gemensamhetsanläggning / samfallighetsforening lämnar jag det till denna att kommentera. Jag kan tänka mig att vissa servitut kan hanteras på liknande sätt.
I vårt områdes fall var läget rätt akut med gjutjärnsstammar som både satt sig och börjat rasa samman. Stämmobeslut togs att relina där det var möjligt och stammbyta där så krävdes. Kostnadstäckning av detta strikt enligt respektive andelstal utan hänsyn till den exakta påverkan på respektive fastighet. En viktig sak var hur stadgarna i vårt fall var skrivna kring återställning och i vårt fall hade det definerats så att återställning sker till grovgjutning inomhus och grovåterställning utomhus. För oss utan nyrenoverat badrum inget problem egentligen men givetvis surt för de med nyare. Våra grannar hade rätt nyrenoverat men som tur var kunde man relina deras bit från vårt hus där stammarna byttes pga sättningar. Annars hade de nog fått ett upprivet badrumsgolv och en grovåterställning mao en tvingande badrumsrenovering.
För samtliga på området sattes upp duschbarack mm i samma stil som vilket stammbyte som helst.
I korthet, kolla vad stadgar i fallet sammfällighet anger alt servitut. Om ni nu inte har någon konstigt drivande styrelse eller liknande så kommer entreprenören ha en ansvarsförsäkring men det är viktigt att förstå att du förmodligen har beställaren av jobbet som din motpart om du vill klaga. Inte hantverkaren som sådan.
I vårt fall övervägde området om en ny avloppsledning kunde dras utanför fastigheter som skulle möjliggjort en husvis övergång till det nya men tyvärr är i princip husen nersprängda i berg tidsvis så det blev att fortsätta med den icke optimala lösningen med avlopp längs längan
Jag uppfattade TS att han/hon var mest orolig för att huset skulle få skador, sprickor, sättningar och liknade, så det var på det jag svarade. Ytskiktet är nått annat, och om man läser senaste inlägget i tråden, kanske TS själv får återställa det.MathiasS skrev:
Hej.
Jag uppfattar det som att ni är ett av de 90 hus i området. Isåfall är ju ni också samfälligheten.
I samband med årsmöten tas ju beslut om större förändringar inom samfälligheten. Tänker att ni borde haft möjlighet att framföra era åsikter.
Dock så röstandet ofta och sannolikt har majoriteten ansett att detta behöver göras/är okej.
2x2 m är stort. Lär finnas en plan för varför detta behöver göras. En besiktning före och efter är självklarhet. Entreprenören brukar ibland utföra detta för att ha ryggen fri. Men tänker att även ni/samfälligheten bör göra en egen besiktning framför allt före för att dokumentera.
Nytt golv bör kunna bekostas av samfälligheten eller avdrag på din samfällighetsavgift.
Jag uppfattar det som att ni är ett av de 90 hus i området. Isåfall är ju ni också samfälligheten.
I samband med årsmöten tas ju beslut om större förändringar inom samfälligheten. Tänker att ni borde haft möjlighet att framföra era åsikter.
Dock så röstandet ofta och sannolikt har majoriteten ansett att detta behöver göras/är okej.
2x2 m är stort. Lär finnas en plan för varför detta behöver göras. En besiktning före och efter är självklarhet. Entreprenören brukar ibland utföra detta för att ha ryggen fri. Men tänker att även ni/samfälligheten bör göra en egen besiktning framför allt före för att dokumentera.
Nytt golv bör kunna bekostas av samfälligheten eller avdrag på din samfällighetsavgift.
Rent tekniskskt är du rädd i onödan vibrationer nja de diamantsågar plattan så där kan det mera vara vatten skador, men är det en håltagningsfirma med svensktalande certifierade håltagare så är det mera fråga om ersättning för obekvämligheten.
Vi måste nog fortfarande få lite mer information om vad detta handlar om. Rena bostadssamfälligheter är inte så vanliga. Det vanliga, med lite variation, är äganderätt, bostadsrätt eller hyresrätt.
Så: Hur är upplåtelseformen på ert radhus? Äger ni det, hyr ni det eller är det en bostadsrätt - eller är det verkligen en samfällighet? Hur ser i så fall anläggningsbeslutet ut? Vad är det ni själva äger?
En äganderätt i en tredimensionell fastighetsbildning kräver en samfällighet så att man säkerställer att inte huset under "försvinner" utan sköts så att ens egen bostad finns kvar.
Det vanliga är dock att man har en vägsamfällighet en vatten- och avloppssamfällighet, en bryggsamfällighet eller något annat som man äger tillsammans med andra.
Jag har extremt svårt att tro att någondera skulle ha några rättigheter alls i ert radhus - om ni äger det. Ägs det av en samfällighetsförening som ni på något sätt är delägare i (vad äger ni då?) så avgörs rättigheter av anläggningsbeslutet.
Så - återkom med det faktiska förhållandet så kan vi kanske svara.
Så: Hur är upplåtelseformen på ert radhus? Äger ni det, hyr ni det eller är det en bostadsrätt - eller är det verkligen en samfällighet? Hur ser i så fall anläggningsbeslutet ut? Vad är det ni själva äger?
En äganderätt i en tredimensionell fastighetsbildning kräver en samfällighet så att man säkerställer att inte huset under "försvinner" utan sköts så att ens egen bostad finns kvar.
Det vanliga är dock att man har en vägsamfällighet en vatten- och avloppssamfällighet, en bryggsamfällighet eller något annat som man äger tillsammans med andra.
Jag har extremt svårt att tro att någondera skulle ha några rättigheter alls i ert radhus - om ni äger det. Ägs det av en samfällighetsförening som ni på något sätt är delägare i (vad äger ni då?) så avgörs rättigheter av anläggningsbeslutet.
Så - återkom med det faktiska förhållandet så kan vi kanske svara.
Kräv en opartisk besiktning av ditt hus före och efter arbetet, samt att entreprenören som anlitas, har ansvarsförsäkring som gäller för ingreppet. Ev. skador som konstateras vid efterbesiktningen ska åtgärdas omgående.
Konstigt sätt att relina på. Att gjuta in ett plaströr i ett befintligt avloppsrör? Normalt börjar man med att rensa stammen genom att gå in via t ex en golvbrunn. Sedan fotograferar man för att kolla ev skador på stammen och då byta ut den delen. Därefter sprutar man plast invändigt i stammen och fotograferar igen för att kolla att allt är OK. Avsikten med relining är just att undvika stambyte.