HJÄLP med "varmvattenberedare "
Hej alla kunniga glada människor där ute 
Jag har köpt ett gammalt hus som jag renoverar och snart klar. Idag är där en varmvattenberedare 1966 och jag vill byta ut den mot en nyare modell kan lägga uppemot 10000kr. Den ska klara värma varmvatten för ett hushåll på 3-4 personer.
Det jag undrar om jag skulle byta ut den mot tex ....
https://www.bauhaus.se/varmvattenbe...-gaM7YqnK0xB7R1XuOB-5r6IB6AYbivgaArGCEALw_wcB
Hade jag sparat pengar på elförbrukning gentemot den jag har i huset nu.
här kommer bilder och info om den......
Jag godtar emot alla tips, då jag är helt loss på detta med varmvattenberedare
tacksam för svar
Jag har köpt ett gammalt hus som jag renoverar och snart klar. Idag är där en varmvattenberedare 1966 och jag vill byta ut den mot en nyare modell kan lägga uppemot 10000kr. Den ska klara värma varmvatten för ett hushåll på 3-4 personer.
Det jag undrar om jag skulle byta ut den mot tex ....
https://www.bauhaus.se/varmvattenbe...-gaM7YqnK0xB7R1XuOB-5r6IB6AYbivgaArGCEALw_wcB
Hade jag sparat pengar på elförbrukning gentemot den jag har i huset nu.
här kommer bilder och info om den......
Jag godtar emot alla tips, då jag är helt loss på detta med varmvattenberedare
tacksam för svar
E på slutet av modellbetäckningen = Emaljberedare.
Köp den inte. Då du måste byta offeranod på den i mellanåt, det är det ingen som gör och det går hål på beredaren.
Cu eller R ska den heta på slutet.
Helst R om du har eget vatten
= Rostfritt inuti beredaren.
Köp den inte. Då du måste byta offeranod på den i mellanåt, det är det ingen som gör och det går hål på beredaren.
Cu eller R ska den heta på slutet.
Helst R om du har eget vatten
= Rostfritt inuti beredaren.
Nibe har en guide över olika materials lämplighet och egenskaper, inklusive risker med olika vattentyper (ta vattenprov är bra): https://www.nibe.se/assets/documents/12899/639177-1.pdf
Försiktighet med rostfritt stål I vatten med extremt hög kloridhalt kan punktfrätning förekomma. Risken för punktfrätning är speciellt stor om vattnet dessutom har hög kalkhalt, s. k. hårt vatten. Då bildas avlagringar under vilket det naturliga syret i vattnet utestängs och korrosionsangrepp kan ske under avlagringen.
...
Försiktighet med koppar Vid låga pH-värden, s. k. surt vatten, eller höga kloridhalter, t ex bräckt vatten, har koppar en tendens att lösas ut. Vid lågt pH-värde uppträder kopparutfällningen i form av ett estetiskt problem som missfärgning av porslin och blonda personer kan vid tvätt få grönaktigt hår. Vid hög kloridhalt kan punktkorrosion uppträda men risken minskar med stigande kalkhalt (hårdhet).
...
Försiktighet med emalj Vid vatten med hög salthalt (hög ledningsförmåga) blir anodförbrukningen stor och vid låg ledningsförmåga (<75 µS/cm) har anoden svårt att fungera. För att använda emaljberedare under dessa förhållanden rekommenderas en likströmsanod.
Försiktighet med rostfritt stål I vatten med extremt hög kloridhalt kan punktfrätning förekomma. Risken för punktfrätning är speciellt stor om vattnet dessutom har hög kalkhalt, s. k. hårt vatten. Då bildas avlagringar under vilket det naturliga syret i vattnet utestängs och korrosionsangrepp kan ske under avlagringen.
...
Försiktighet med koppar Vid låga pH-värden, s. k. surt vatten, eller höga kloridhalter, t ex bräckt vatten, har koppar en tendens att lösas ut. Vid lågt pH-värde uppträder kopparutfällningen i form av ett estetiskt problem som missfärgning av porslin och blonda personer kan vid tvätt få grönaktigt hår. Vid hög kloridhalt kan punktkorrosion uppträda men risken minskar med stigande kalkhalt (hårdhet).
...
Försiktighet med emalj Vid vatten med hög salthalt (hög ledningsförmåga) blir anodförbrukningen stor och vid låg ledningsförmåga (<75 µS/cm) har anoden svårt att fungera. För att använda emaljberedare under dessa förhållanden rekommenderas en likströmsanod.
H H-Thomasson skrev:
Tack så mycket för svarandet.
Men vad menar du med eget vatten? Det är kummunalt vatten som jag betalar. Räknas det som eget vatten?
Och frågan var kommer jag att spara pengar i elförbrukning om jag skulle köpa en som slutar med CU eller R
Saken är den att du inte sparar pengar på någon varmvattenberedare så länge de värmer med enbart elpatron. Den du har nu från 1966 värmer upp vattnet exakt lika effektivt som en ny. 100% av elen blir till värme oavsett sort eller ålder. Däremot kan ju en beredare från 1966 vara lite risky att ha då den troligtvis lever på övertid. Det kan ju dessutom vara lite sämre isolering i den så att förlusterna är större jämfört med en modernare.
Med eget vatten menas egen brunn. Inte kommunalt. Eget vatten (och kanske kommunalt också) kan vara av skiftande kvalitet, olika surt eller innehålla olika ämnen och detta kan skada beredaren beroende på vad den är tillverkad av. E, C eller R är alltså materialet som beredarens tank är gjort av och där ska man välja det som passar ens förhållande bäst (se inlägg ovan). De värmer inte vattnet olika bra.
Med eget vatten menas egen brunn. Inte kommunalt. Eget vatten (och kanske kommunalt också) kan vara av skiftande kvalitet, olika surt eller innehålla olika ämnen och detta kan skada beredaren beroende på vad den är tillverkad av. E, C eller R är alltså materialet som beredarens tank är gjort av och där ska man välja det som passar ens förhållande bäst (se inlägg ovan). De värmer inte vattnet olika bra.
Redigerat:
Enda sättet att värma vatten billigare än med traditionell varmvattenberedare är antingen ved-/pelletspanna eller en värmepump (bergvärmepump, jordvärmepump, luft/vattenvärmepump eller frånluftvärmepump). Om huset har vattenburen värme kan det ju vara idé att titta på de alternativen men det är höga investeringskostnader vad man än väljer.blinera skrev:
Hur värmer ni huset idag?
Billigast, sett till investeringskostnad, är att behålla nuvarande beredare om ni inte behöver byta den av annan anledning. Annars är det köpe av ny elektrisk varmvattenberedare som är billigast i inköp.
H hellgun skrev:
Huset har idag luft luft värme och direkt el, element. Jag har tittat lite på fjärrvärme som landar runt 60 000 kr, men grannarna rekommenderar inte det.
Planen är så att i framtiden så vill jag riva ner hela detta huset och bygga från grunden, men just nu vill jag inte investera i bergvärme eller något liknande då jag förmodligen får göra det en gång till sen när jag bygger nytt.
Därför jag är ute efter billigaste lösningen dem kommande åren.
Den varmvattenberedare som finns idag behöver nog en genomgång då den troligen läcker vatten.
Om den läckande effekten ( p.g.a. dålig isolering av kärlet ) kan tillgodogöras i den totala uppvärmningen, så ersätter den " direktverkande el-radiatorer", men om det bara blir spillvärme, som ventileras ut från t.ex. pannrummet, så spelar det roll för ekonomin. Billigast i det fallet är att ha en lagom stor VVB d.v.s. inte för stor i förhållande till tänkt förbrukning. En mindre VVB läcker normalt mindre spillvärme eftersom ytan är mindre. En mindre beredare tar ofta också kortare tid på sig att värma nytt vatten, när mycket har förbrukats. Försök beräkna behovet och samtidigt tänk efter hur "katastofalt" det är att behöva vänta en tid för att hinna få nytt varmvatten, när någon duschat slut.
HasseTeknik skrev:
Tack för svar. Men en familj på 2 vuxna och 2 2 barn, hur stor varmvattenberedare behöver man ungefär?
Och just nu finns den gamla vvb i källaren, är det bättre om man skulle köpa en vvb som man hänger upp i badrummet istället då plats finns?
När det gäller storleken, så varierar ju vattenvanorna i olika familjer, så där kan jag bara jämföra med egen erfarenhet. Vi d.v.s. 2 vuxna + 2 barn hade i huset 300 l innan vi bytte till genomströmningsvärmare ( fjärrvärme). I fritidshuset klarar vi oss bra med 80 l för att klara 4 personers dusch. Där blandar vi dock med c:a 15- gradigt kallvatten.
Det finns troligen andra här på forat, som har större erfarenhet om vilka storlekar, som brukar användas i villor.
När det gäller placering, så är det alltid bättre att ha så korta varmvattenledningar, som möjligt ( mindre förluster), så en placering nära dusch är bra.
Det finns troligen andra här på forat, som har större erfarenhet om vilka storlekar, som brukar användas i villor.
När det gäller placering, så är det alltid bättre att ha så korta varmvattenledningar, som möjligt ( mindre förluster), så en placering nära dusch är bra.
Redigerat:
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 428 inlägg
Runt 250l är lagom, ett tips är att kolla blocket. Många säljer sina beredare billigt när dom sätter in en värmepump.
Funkar systemet bra idag så är det ganska onödigt att börja med ny placering etc om denn bara ska leva något år.
Är huset i så dåligt skick att det måste rivas?
Funkar systemet bra idag så är det ganska onödigt att börja med ny placering etc om denn bara ska leva något år.
Är huset i så dåligt skick att det måste rivas?