Ångbroms
Medlem
· Halland
· 80 inlägg
Funderar på val av ångbroms.
Har fått två offerter
Den ena med träfiber och en variabel ångbroms.
Den andra med pappersisolering och en ångbroms som har ett SD värde på 18.
Firman som tillverkar den variabla ångbromsen håller till i Norge. Där är luften minst lika fuktig som hos mig. Å andra sidan så är deras ångbroms dyrare, vilket i sig är ett incitament för att sälja den.
Firman med pappersisoleringen håller till i svenska inlandet. Där är luften torr, dvs där är ett enkelt klimat för ett hus.
Skall klä in regelstommen i fasadskivor, en 60 mm tjock träfiberskiva med en densitet på ungefär en kvart. Ventilerad, 45 mm luftspalt mellan fasadskiva och ytterpanel.
En säljare hos leverantören av fasadskivor rekomenderade mig osb som ångbroms. Med ett SD värde på 2,5 och ett krav på en faktor fem luftigare på utsidan än på insidan så funkar det antagligen i mina trakter och säkerligen på torrare platser. Det där "antagligen" gör att jag kommer att använda ångbroms. (Det hela kompliceras en smula av att jag på några få ställen, totalt ca 20 m2, måste lägga plywood på både in och utsida av regelstommen för att inte huset skall rasa ihop vid hård vind.)
Samma firma tillverkar en ångbroms med ett SD på 5, en rejäl duk som väger 130 gram/m2 och som kostar 2,9 eur/m2, knappt en eur mer per m2 än ångbromsen med SD18.
Initialt så är det onekligen fiffigt med en ångbroms som öppnar sig om det är fuktigt, men för att det skall göra nytta så måste det ju vara fuktigare inne i väggen än på utsidan. Om det är torrare inne i väggen än på utsidan så kommer väggen att suga åt sig fukt. Men med föreskriven ventilation och ett undertryck på 10-20 pascal inne i huset så kommer luften inne i huset att vara torrare än luften på utsidan och därmed sannolikt även luften i väggen.
Vid fuktig väderlek är det ofta sommar. Då kan det under dagtid vara kallare inne än ute. Ofta så står dörrar/fönster öppna sommartid vilket sätter undertrycket ur spel. Då är det en stor fördel om fukt inne i väggen passerar genom ångbromsen, istället för att kondensera på ångbromsen. Å andra sidan så torde träfiberisoleringen kunna buffra så mycket fukt att det inte kan bli någon kondens. Därtill så är konvektionen mycket liten i en träfiberisolerad vägg.
En ångspärr med ett SD värde på 18 tycker jag är för tät. Jag vill ha betryggande marginal till en faktor fem, men ser inte nyttan med SD18. De som jobbar på firman som säljer denna ångbroms började nervöst att yra "det där måste du fråga en konstruktör om" när jag ställde någon fråga. Inte världens smartaste killar alltså. Därtill en firma som hänger i inlandet där förutsättningarna är andra än hos mig där den underbart fuktiga, råa och kalla luften blåser in från havet.
Ja, ungefär såhär går mina tankar om det hela.
Varför skall jag välja en variabel ångbroms?
Varför skall jag välja en ångbroms med SD18?
Tacksam för synpunkter.
Har fått två offerter
Den ena med träfiber och en variabel ångbroms.
Den andra med pappersisolering och en ångbroms som har ett SD värde på 18.
Firman som tillverkar den variabla ångbromsen håller till i Norge. Där är luften minst lika fuktig som hos mig. Å andra sidan så är deras ångbroms dyrare, vilket i sig är ett incitament för att sälja den.
Firman med pappersisoleringen håller till i svenska inlandet. Där är luften torr, dvs där är ett enkelt klimat för ett hus.
Skall klä in regelstommen i fasadskivor, en 60 mm tjock träfiberskiva med en densitet på ungefär en kvart. Ventilerad, 45 mm luftspalt mellan fasadskiva och ytterpanel.
En säljare hos leverantören av fasadskivor rekomenderade mig osb som ångbroms. Med ett SD värde på 2,5 och ett krav på en faktor fem luftigare på utsidan än på insidan så funkar det antagligen i mina trakter och säkerligen på torrare platser. Det där "antagligen" gör att jag kommer att använda ångbroms. (Det hela kompliceras en smula av att jag på några få ställen, totalt ca 20 m2, måste lägga plywood på både in och utsida av regelstommen för att inte huset skall rasa ihop vid hård vind.)
Samma firma tillverkar en ångbroms med ett SD på 5, en rejäl duk som väger 130 gram/m2 och som kostar 2,9 eur/m2, knappt en eur mer per m2 än ångbromsen med SD18.
Initialt så är det onekligen fiffigt med en ångbroms som öppnar sig om det är fuktigt, men för att det skall göra nytta så måste det ju vara fuktigare inne i väggen än på utsidan. Om det är torrare inne i väggen än på utsidan så kommer väggen att suga åt sig fukt. Men med föreskriven ventilation och ett undertryck på 10-20 pascal inne i huset så kommer luften inne i huset att vara torrare än luften på utsidan och därmed sannolikt även luften i väggen.
Vid fuktig väderlek är det ofta sommar. Då kan det under dagtid vara kallare inne än ute. Ofta så står dörrar/fönster öppna sommartid vilket sätter undertrycket ur spel. Då är det en stor fördel om fukt inne i väggen passerar genom ångbromsen, istället för att kondensera på ångbromsen. Å andra sidan så torde träfiberisoleringen kunna buffra så mycket fukt att det inte kan bli någon kondens. Därtill så är konvektionen mycket liten i en träfiberisolerad vägg.
En ångspärr med ett SD värde på 18 tycker jag är för tät. Jag vill ha betryggande marginal till en faktor fem, men ser inte nyttan med SD18. De som jobbar på firman som säljer denna ångbroms började nervöst att yra "det där måste du fråga en konstruktör om" när jag ställde någon fråga. Inte världens smartaste killar alltså. Därtill en firma som hänger i inlandet där förutsättningarna är andra än hos mig där den underbart fuktiga, råa och kalla luften blåser in från havet.
Ja, ungefär såhär går mina tankar om det hela.
Varför skall jag välja en variabel ångbroms?
Varför skall jag välja en ångbroms med SD18?
Tacksam för synpunkter.
Redigerat:
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 505 inlägg
Du har i princip svarat på frågan själv. Den variabla ångbromsen har en fördel och i sammanhanget är det en marginell prisskillnaden?
Medlem
· Halland
· 80 inlägg
W witten skrev:
Vad är fördelarna med PE folie jämfört med någon form av ångbroms?
Insidan bör vara lite mer än 5 ggr teoretiskt då ånggenomgångsmotståndet varierar med luftfuktighet och fuktkvot på ingående material. Men vid avsevärt mer än 5 så kan man ju nästan lika gärna använda PE folie så som Witten föreslår.useless skrev:
Är det verkligen en fördel? Varför? Finns studier/mätningar gjorda på lab?
Vid torrt väder sluter den sig till ett SD på en bra bit över 20. Då missar man den formiddabla möjligheten för väggen att torka inåt. Å andra sidan så är det en fördel med en tätare ångbroms när det är kallt, vilket vanligtvis sammanfaller med torr luft.
Priset till exempel: 6 kr/m2 istället för din förslag på 20 - 30 kr/m2.F Fritt harmoniskt hus skrev:
Jag håller med om att egenskapen är onödig och egentligen behövs den inte ens då eftersom väggar torkar utåt om det finns en luftspalt. Fukt i väggar är ett så obefintligt problem i korrekt byggda ventilerade väggar att de här dyra produkterna helt saknar tillämpning.
Medlem
· Halland
· 80 inlägg
13 000 kr eller 3300 kr, en diff på 10K i en affär på många milj. Ett lägre pris är inget incitament i det här fallet.KnockOnWood skrev:
Är även tapen till till de öppna tätsystemen dyrare än för plast?
Detta torde vara nyttan med variabel ångbroms. Att väggen pga en fuktig sommar innehåller en hel del fukt. Sol värmer fasaden på utsidan så mycket att luftspalten inte hinner med att torka ut väggen vilket får fukt bunden i isoleringen att förångas och i värsta fall kondensera på insidan. Förvisso ett extemfall om man har en vägg isolerad med ekofiber och fasadskiva på utsidan.Matti_75 skrev:
Eller att man pga en långvarig värmebölja kyler huset på insidan, då blir blir det garanterat kondens på ett tätskikt som inte är difföppet, särskilt om väggen är täckt med vindduk och isolerad med mineralull.
Det beror på hur tjock väggen är. Någonstans finns en kondenseringspunkt. Om den är inne i väggen så blir det fuktigt. Därav att man klär in regelstommen i en skiva med det passande namnet "sarking board", till exempel Steico Universal om man har tjocka väggar.W witten skrev:
Vad menar du med ”Någonstans finns en kondenseringspunkt. Om den är inne i väggen så blir det fuktigt.”?
Medlem
· Halland
· 80 inlägg
Inte alls. Det som får något att torka är att vatten förgångas vilket endast kan ske till en viss gräns vilken beror på luftens fuktighet. Om värme driver ut fukt i luftspalten så är en förutsättning för vidare uttorkning att denna är tillräckligt ventilerad.
Vid en viss temperatur så kommer ångan i luften att förvanlas till små vattendroppar. Känt som dagg under sommartid och som kondens på kalla ytor.D Daniel 109 skrev:
Vilken luft är det du pratat om? Är det inneluften så löser man ju det genom att ha en fuktspärr. Daggpunkten för inomhusluften ligger ju i väggen oavsett hur den ser ut om utomhustemperaturen är under daggpunkten.