Mycket klokt inlägg, jag bara lägger till det självklara, att ytterligare en grupp som gynnas är dem som amorterat ordentligt på lånen.Silver78 skrev:
Om jag går över och lånar grannens motorsåg så får han tillbaka den efteråt. Om jag lånar brorsans bil så får han igen den. Men det är något magiskt med bolån som gör att folk ser jätteskulden som fiktiv, en siffra i cyberspace som man inte behöver förhålla sig till.
Vi har numera flytande krona så rusa kommer den inte att göra. Den kommer att höjas med lite i taget. Skillnaden mellan styr och bolåneränta kommer bli större. Har du fem miljoner på lån, amorterar på hälften så är räntan den stora kostnaden. Inte amorteringen. Amorteringen ligger på 50000 kr per år. En ränteökning med 2 procentenheter innebär 100000 kr/år i ökade kostnader. Förlorar man sitt jobb så man helt körd. Men med räntefritt så kan man klara det.Fairlane skrev:
Det exempel jag gav hade en amortering på 2%, vilket är ett krav på nytecknade lån. En räntehöjning med 2% eller en amortering med 2% ger samma utgift för hushållet, bortsett från att räntan är avdragsgill så i praktiken motsvarar 2% amortering en större räntehöjning.
Om räntan höjs sakta och folk får problem i närtid så är det lättare att skapa likviditet genom att temporärt slopa amorteringen än att så räntan på lånen.
Sen kan man såklart säga att alla som har en hög bolåneskuld får skylla sig själva för att de inte amorterat ner skulden ordentligt. Frågan är gäller det då de som också köpt de senaste 5 årennoch amorterat med 2% om året? Deras skuld kan fortfarande vara högre än att de klarar en arbetslöshet/sjukskrivning/vab under lång tid. Kanske de inte skulle köpt en bostad utan bott i en koja i skogen?!
Om räntan höjs sakta och folk får problem i närtid så är det lättare att skapa likviditet genom att temporärt slopa amorteringen än att så räntan på lånen.
Sen kan man såklart säga att alla som har en hög bolåneskuld får skylla sig själva för att de inte amorterat ner skulden ordentligt. Frågan är gäller det då de som också köpt de senaste 5 årennoch amorterat med 2% om året? Deras skuld kan fortfarande vara högre än att de klarar en arbetslöshet/sjukskrivning/vab under lång tid. Kanske de inte skulle köpt en bostad utan bott i en koja i skogen?!
Ledsen, men nu förstod jag inte vad du menar.
Banker och kunder har genom lånefesten gjort en enorm överskuldsättning. Det var alldeles för lätt och roligt att spendera pengar som man aldrig kommer kunna betala tillbaka. En 3 rok eller hus på 65 kvm i förort borde inte kosta 5 mille men vi har kommit överens om att de ska det. Det är fel och nu ska det rättas till genom höjda skatter för dem som jobbar.
Visst kan man tycka att priserna på hus och bostadsrätter sprungit iväg alldeles för mycket, men frågan är vad som är bästa lösningen på problemet att folk riskerar att förlora inkomst pga Corona-krisen. Många blir av med jobbet inom många branscher, många som arbetar på timmar får ingen ersättning alls när företag drar ner eller slår igen, många tvingas sitta hemma i karantän utan inkomst etc. Jag har personligen varit hemma från jobbet i två veckor nu för att min dotter tillhör en riskgrupp och läkaren säger att hon inte får vara i skolan. Eftersom hon är frisk får jag inte VAB, så inte ens den lilla ersättning får jag. Blir det långvarigt så skulle jag uppskatta möjligheten att pausa amorteringarna.
Jag tror inte riktigt att det är en bra lösning att peka finger på alla som köpt "för dyrt". Dels hjälper det ju inte, dels är det inte så enkelt att säga "Det där är alldeles för mycket pengar för ett hus, jag betalar hälften för det tycker jag är mer rimligt".
Jag tror inte riktigt att det är en bra lösning att peka finger på alla som köpt "för dyrt". Dels hjälper det ju inte, dels är det inte så enkelt att säga "Det där är alldeles för mycket pengar för ett hus, jag betalar hälften för det tycker jag är mer rimligt".
Om ingen pekar finger/säger som det är så kommer felet att upprepas.
Som vuxen ska man inte låna 10 eller 100 mille bara för att man kan. Som sagt alla ska räkna på scenarion med höjd ränta, långvarig arbetslöshet, långvarig sjukdom.
Jo om kunderna bara får låna hälften och bjuder hälften så kommer husen att kosta hälften.
Du har förstås rätt i att det inte hjälper i efterhand.
Ja, en flexibilitet är nog bäst. För de med "gamla", amorteringsfria lån hjälper det inte att man slipper amortera, för de som tagit lån efter de "nya" reglerna kom, med amortering på 1-3% gör amorteringen mer.
Det är ju antal faktiska kronor per månad som spelar roll, inte vad man kallar det.
Men principiellt kan man ju tänka så här: Bankerna kommer alltid hållas under armarna av staten/skattebetalarna. Nu får de ju låna pengar räntefritt t ex.
Då borde kunderna också få låna räntefritt under en period. Likabehandling tack!
Men fortsätta amortera. Då minskar ju lånet och banken får tillbaka pengarna sakta men säkert.
Om räntan däremot är kvar så minskar ju inte lånet. (Det är väl bankernas dröm iofs)
Korrekt, men som du säger så är det kronor och ören som räknas. Har man idag en ränta på 1,5% (drygt 1% efter avdrag) och en amortering på 2% så är amorteringen en större utgift.
Om jag tappar min inkomst hjälper några amorteringsfria månader mer än nollränta. En nollränta kombinerat med en sänkning av amorteingen till 1% ger samma effekt på kort sikt för privatekonomin, men är såklart bättre på sikt så ett sådant erbjudande är självfallet bättre
Om jag tappar min inkomst hjälper några amorteringsfria månader mer än nollränta. En nollränta kombinerat med en sänkning av amorteingen till 1% ger samma effekt på kort sikt för privatekonomin, men är såklart bättre på sikt så ett sådant erbjudande är självfallet bättre
Kan det inte vara så att skippad amortering är första åtgärd som kan införas snabbt. Det kostar egentligen ingen då amortering är minska sin egen skuld. Gäller det 0 ränta så borde ju bli mer komplicerat då även är bankers inkomst.
Det ränte fria lånen som banker blivit erbjudna verkar ju stor bankerna tacka nej till då fanns ju krav på säkerhet och annat.
Det ränte fria lånen som banker blivit erbjudna verkar ju stor bankerna tacka nej till då fanns ju krav på säkerhet och annat.