Medlem
· Västernorrland
· 10 746 inlägg
Jo men frågan är ju om det verkligen handlar om ett legalt arrendeavtal om man skulle driva ärendet? Det låter ju mer som ett generell överenskommelse mellan några som kanske inte tänkte på vad som händer i framtiden?Anna_H skrev:
Vad står det i arrendeavtalet med bryggföreningen? Det kan ju stå något om att arrendet inte kan överföras eller utökas.
Dvs att den "interna överenskommelsen" inte har någon formell grund när det gäller rätt till arrendet. Något som man struntat i när de två syskonen bodde där, men som borde ha aktualiserats när fastigheterna såldes. Såldes båda fastigheter samtidigt?
Dvs att den "interna överenskommelsen" inte har någon formell grund när det gäller rätt till arrendet. Något som man struntat i när de två syskonen bodde där, men som borde ha aktualiserats när fastigheterna såldes. Såldes båda fastigheter samtidigt?
Jag har några olika tankar.
Jag förstår att det handlar om en flyttbrygga som läggs på land varje vinter och enligt överenskommelse äger ni den tillsammans.
Grannen som har arrendet kan såklart säga att han inte vill ha den gemensamma bryggan längre och ge den till er (då får ni hitta en plats att ha den). Grannen lägger därefter en egen flyttbrygga på sin egen strandremsa. Det skulle göra grannens 'case' mycket starkare.
en annan tanke handlar om överenskommelsen eller avtalsservitutet om man vill.
Om grannen vid köpetillfälle var medveten om överenskommelsen, är han fortfarande bunden vid den. Visste han inte om den, då gäller den inte mot honom men mot förra ägaren. Så har ni 'bevis' att grannen visste om överenskommelsen, då kan det vara bra att säkra det beviset, så att han senare aldrig kan säga att han inte visste om överenskommelse vid kontraktsskrivningen.
Jag vet ärligt talat inte vem som har rätt här och hur det kommer bli. Kan bara önska er lycka till.
Jag förstår att det handlar om en flyttbrygga som läggs på land varje vinter och enligt överenskommelse äger ni den tillsammans.
Grannen som har arrendet kan såklart säga att han inte vill ha den gemensamma bryggan längre och ge den till er (då får ni hitta en plats att ha den). Grannen lägger därefter en egen flyttbrygga på sin egen strandremsa. Det skulle göra grannens 'case' mycket starkare.
en annan tanke handlar om överenskommelsen eller avtalsservitutet om man vill.
Om grannen vid köpetillfälle var medveten om överenskommelsen, är han fortfarande bunden vid den. Visste han inte om den, då gäller den inte mot honom men mot förra ägaren. Så har ni 'bevis' att grannen visste om överenskommelsen, då kan det vara bra att säkra det beviset, så att han senare aldrig kan säga att han inte visste om överenskommelse vid kontraktsskrivningen.
Jag vet ärligt talat inte vem som har rätt här och hur det kommer bli. Kan bara önska er lycka till.
Avtalet är ju skrivet om bryggan, inte arrendet i sig. Dessutom som "internt avtal", ni är ju knappast del i det interna?!
Misstänker att avtalet är gammalt, 30-50 år? Är det samma brygga nu som då? Och i så fall är det nog bara bryggan i sig ni har rätt till halva.
Vad står i arrende avtalet? Om er fastighet inte är med i arrende avtalet har ni nog inte mycket att hämta tyvärr.
Om huset är sålt som "hus med egen brygga" är det nog mäklaren ni ska hänga och kräva ersättning från, kanske en anmälan till fmi? Vad stod i prospektet och avtalet när ni köpte?
Misstänker att avtalet är gammalt, 30-50 år? Är det samma brygga nu som då? Och i så fall är det nog bara bryggan i sig ni har rätt till halva.
Vad står i arrende avtalet? Om er fastighet inte är med i arrende avtalet har ni nog inte mycket att hämta tyvärr.
Om huset är sålt som "hus med egen brygga" är det nog mäklaren ni ska hänga och kräva ersättning från, kanske en anmälan till fmi? Vad stod i prospektet och avtalet när ni köpte?
Avtalet är mellan fastigheterna.
Det gäller inte specifikt en fysisk brygga som fanns då utan skötsel av en gemensam anläggning. En vanligare variant på samma tema är nog en brunn med pumpanläggning.
Det tycks vara många olika åsikter här. Det vettigaste är nog att ta kontakt med en kunnig fastighets jurist. Någon som även motparten kan lita på och reda ut vad som gäller. Vad intentionen med avtalet är är ju tämligen uppenbart.
Det gäller inte specifikt en fysisk brygga som fanns då utan skötsel av en gemensam anläggning. En vanligare variant på samma tema är nog en brunn med pumpanläggning.
Det tycks vara många olika åsikter här. Det vettigaste är nog att ta kontakt med en kunnig fastighets jurist. Någon som även motparten kan lita på och reda ut vad som gäller. Vad intentionen med avtalet är är ju tämligen uppenbart.
Var framgår att avtalet är mellan fastigheterna?! Internt avtal står det, låtens knappast som ett avtalsservitut.D Daniel 109 skrev:
Verkar inte heller finnas specat var bryggan ligger? (arrendenr?) Det kanske var en annan brygga nån helt annanstans när avtalet skrevs?
Eftersom grannen har arrende så ligger inte bryggan på grannens fastighet, alltså kan det inte vara ett servitut. Svårt med servitut på 3e parts mark...
Håller med om att jurist med koll på fastigheter låter som det enda vettiga! Och ev gå på mäklaren beroende på hur det sålts.
Avtal mellan fastigheter skrivs vanligen som servitut. Då är det helt tydligt att avtalet gäller oberoende av ägare till fastigheten. Det är nog mer tveksamt om två fastighetsägare kan skriva ett avtal för sina respektive fastigheter som inte är ett servitut. Det är väl vad som gäller i detta fall? Finns det någon samfällighet eller liknande som beslutade om den ursprungliga fördelningen av bryggor kan det möjligen vara annorlunda.
Jeg foreslår at du og naboen sammen forklarer problemet for en jurist og får denne til å undersøke hva som er rett tolkning. Om dere sammen går til juristen så får man vel rette seg etter hva denne finner ut. Jeg ville tenkt som så at om jeg og naboen er uenige om noe så får vi ta inn en tredje part som kan forklare oss. Da skulle vi vel klare å beholde vennskapet som naboer også uansett hva utfallet blir? Om dere går til hver deres advokat vil jo de argumentere for hver sin side og det kan bli "krig".
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 323 inlägg
Bada från bryggan får ni och alla andra göra efter hjärtats lust. Allemansrätten gäller så länge som bryggan inte är en del av grannens hemfridszon (tomt), vilket den med all rimlighet inte är.D danneman10 skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 323 inlägg
Jag skulle säga att avtalet är tämligen tydligt: fastigheterna X och Y delar på bryggan även om den står på fastighet X gentemot bryggföreningen. Den ena fastigheten kan inte frånträda avtalet utan att den andras samtycke.
På det följer ett par frågor:
Om svaret på båda frågorna är ja är det ju bara att ni fortsätter dela bryggan. Surt för grannen, men det får hen väl smälta, frågan var ju känd vid köpet.
Om svaret på den andra frågan är nej är det inte säkert att det är kört heller. Att X inte fått vidareuthyra innebär att X brutit mot upplåtelseavtalet, inte Y. Man skulle därför kunna hävda att X borde bli av med sin bryggrätt om någon (jämför med olovlig andrahandsuthyrning av lägenheter där förstahandskontraktsinnehavaren lätt kan förlora sitt kontrakt). Så om X kommer springande med att ni egentligen inte får dela bryggan så svarar ni med att det är X som sitter sämst till, inte ni.
Jag skulle också se till att försöka skriva in avtalet hos Lantmäteriet. Då säkerställer ni att det gäller mot framtida ägare.
Avslutningsvis är det här inget någon av er kan gå till åklagare med. Det är en civilrättslig fråga och går ni till domstol gör ni det själva, utan att staten hjälper någon av er. Jag skulle dock kraftigt avråda från domstolsvägen, den kommer kosta er pengar och möda bortom vad det kommer vara värt, hitta andra vägar framåt!
En sådan annan väg framåt är att ni ställer er i kö för en brygga till. Måste en sådan köpas loss eller renoveras delar ni på den kostnaden mot att ni river arrendeavtalet. Exempelvis.
På det följer ett par frågor:
- Kände nuvarande ägare av fastigheterna till avtalet när de köpte fastigheterna? Om ja (vilket verkar vara fallet) gäller avtalet även dem och inte bara tidigare ägare.
- Hade den som stod för avtalet mot bryggföreningen (fastighet X) rätt att vidareuthyra en del av sin bryggrätt till fastighet Y? Svaret på frågan är väl inte känt.
Om svaret på båda frågorna är ja är det ju bara att ni fortsätter dela bryggan. Surt för grannen, men det får hen väl smälta, frågan var ju känd vid köpet.
Om svaret på den andra frågan är nej är det inte säkert att det är kört heller. Att X inte fått vidareuthyra innebär att X brutit mot upplåtelseavtalet, inte Y. Man skulle därför kunna hävda att X borde bli av med sin bryggrätt om någon (jämför med olovlig andrahandsuthyrning av lägenheter där förstahandskontraktsinnehavaren lätt kan förlora sitt kontrakt). Så om X kommer springande med att ni egentligen inte får dela bryggan så svarar ni med att det är X som sitter sämst till, inte ni.
Jag skulle också se till att försöka skriva in avtalet hos Lantmäteriet. Då säkerställer ni att det gäller mot framtida ägare.
Avslutningsvis är det här inget någon av er kan gå till åklagare med. Det är en civilrättslig fråga och går ni till domstol gör ni det själva, utan att staten hjälper någon av er. Jag skulle dock kraftigt avråda från domstolsvägen, den kommer kosta er pengar och möda bortom vad det kommer vara värt, hitta andra vägar framåt!
En sådan annan väg framåt är att ni ställer er i kö för en brygga till. Måste en sådan köpas loss eller renoveras delar ni på den kostnaden mot att ni river arrendeavtalet. Exempelvis.
Jag är ingen expert, men har haft anledning att läsa på om detta med avtalsservitut. Såvitt jag förstår så avtalar man om servitut avseende fast egendom, som tex väg.
Ett avtalsservitut kan skrivas in på Inskrivningsmyndigheten (Lantmäteriet) men behöver inte göras. Det gäller dock gentemot nya ägare om de upplysningsvis fått reda på det vid köpet.
Denna situation är svårare, iaf för mig. Det borde snarare vara ett nyttjandeavtal av något slag. Kan inte svara på om detta avtal gäller gentemot nästa innehavare av arrendebryggan.
Inte ett klart svar som TS önskar sig. Men det visar att detta är ett svårt? ämne som de flesta inte kommit i kontakt med.
Skulle också rekommendera att TS sonderar lite och ringer någon advokatfirma som har 15-20 minuters gratisrådgivning.
Ett avtalsservitut kan skrivas in på Inskrivningsmyndigheten (Lantmäteriet) men behöver inte göras. Det gäller dock gentemot nya ägare om de upplysningsvis fått reda på det vid köpet.
Denna situation är svårare, iaf för mig. Det borde snarare vara ett nyttjandeavtal av något slag. Kan inte svara på om detta avtal gäller gentemot nästa innehavare av arrendebryggan.
Inte ett klart svar som TS önskar sig. Men det visar att detta är ett svårt? ämne som de flesta inte kommit i kontakt med.
Skulle också rekommendera att TS sonderar lite och ringer någon advokatfirma som har 15-20 minuters gratisrådgivning.
Precis detta fastnar jag också på!K klenodder skrev:
Det står ju bara om ansvar för underhåll. Det står inte uttryckligen vem som äger eller får nyttja bryggan. Det står väldigt passivt formulerat i en bisats "den gemensamma bryggan", det känns otydligt för mig, det är väl inte så man helst ska reglera ett ägandeförhållande.
Med all respekt för lagar och juridiska spetsfundigheter så borde fler tänka på vad som var den ursprungliga avsikten med vad som skrivs. Här verkar det uppenbart för var och en att det fanns EN brygga och vid delning av fastigheten skulle man fortsätta DELA bryggan så bägge fastigheterna hade tillgång till denna. Avsikten var naturligtvis att det skulle fortsätta så, även om bryggan står på EN fastighet då bryggföreningen inte gärna hanterar halva bryggandelar.
Sen kan en ny ägare till ena eller andra fastigheten ÖNSKA att det är på något annat sätt, men har avtalet varit känt vid köp har man dels en moralisk skyldighet gentemot andra parter att hedra avtalet, alternativt får den part som anser att avtalet inte skulle gälla bevisa att så inte är fallet, som att genom rättsliga medel häva det (från anlita en jurist som med något lagrum peka på att avtalet inte gäller, till bekosta en rättslig prövning). Inget jag skulle rekommendera med avseende varken på grannsämja eller vad advokater kostar.
Din granne borde hedra det avtal som finns, alternativt på ett konstruktivt sätt diskutera att häva det (om han exempelvis vill bygga ny brygga för 100 lax och Du inte vill betala hälften), men att bara tycka att det är hans brygga och ensidigt ignorera avtalet är ju... ohederligt! :-O
Sen kan en ny ägare till ena eller andra fastigheten ÖNSKA att det är på något annat sätt, men har avtalet varit känt vid köp har man dels en moralisk skyldighet gentemot andra parter att hedra avtalet, alternativt får den part som anser att avtalet inte skulle gälla bevisa att så inte är fallet, som att genom rättsliga medel häva det (från anlita en jurist som med något lagrum peka på att avtalet inte gäller, till bekosta en rättslig prövning). Inget jag skulle rekommendera med avseende varken på grannsämja eller vad advokater kostar.
Din granne borde hedra det avtal som finns, alternativt på ett konstruktivt sätt diskutera att häva det (om han exempelvis vill bygga ny brygga för 100 lax och Du inte vill betala hälften), men att bara tycka att det är hans brygga och ensidigt ignorera avtalet är ju... ohederligt! :-O
Många väldigt tvärsäkra svar här fastän det inte finns möjlighet att veta något alls då det förekommer en tvist.
Generellt gäller:
Avtalsservitut tecknas mellan fastigheter och gäller framgent även om fastigheterna byter ägare. Behöver inte vara inskrivna för att gälla.
Arrende eller nyttjanderätt gäller till förmån för person att nyttja någon annans fastighet under en tidsbegränsad period. Den ärvs inte vidare då fastigheter säljs utan upphör då att gälla.
Det enda vettiga rådet ovan som TS fått är att ta kontakt med en fastighetsrättsjurist som kan hjälpa TS att reda ut vad det kan röra sig om för typ av rättighet. Ett tips är att, om TS är medlem i fastighetsägarna (eller annan sån organisation), ringa och börja med rådgivning där. Åtminstone fastighetsägarna ska ha 15 min gratis rådgivningstid.
Ingen här i tråden kommer att kunna ge ett vettigt svar, det behövs mer tolkning av avtalstexten och det kan till och med vara så att det behövs ett avgörande av domstol för att slå fast vad som verkligen gäller.
Tvister kring bryggor är mycket vanliga. TS får fundera på hur mycket grannsämjan är värd respektive tillgången till bryggan.
Önskar er all lycka till, återkoppla gärna vad som händer i ert ärende!
Generellt gäller:
Avtalsservitut tecknas mellan fastigheter och gäller framgent även om fastigheterna byter ägare. Behöver inte vara inskrivna för att gälla.
Arrende eller nyttjanderätt gäller till förmån för person att nyttja någon annans fastighet under en tidsbegränsad period. Den ärvs inte vidare då fastigheter säljs utan upphör då att gälla.
Det enda vettiga rådet ovan som TS fått är att ta kontakt med en fastighetsrättsjurist som kan hjälpa TS att reda ut vad det kan röra sig om för typ av rättighet. Ett tips är att, om TS är medlem i fastighetsägarna (eller annan sån organisation), ringa och börja med rådgivning där. Åtminstone fastighetsägarna ska ha 15 min gratis rådgivningstid.
Ingen här i tråden kommer att kunna ge ett vettigt svar, det behövs mer tolkning av avtalstexten och det kan till och med vara så att det behövs ett avgörande av domstol för att slå fast vad som verkligen gäller.
Tvister kring bryggor är mycket vanliga. TS får fundera på hur mycket grannsämjan är värd respektive tillgången till bryggan.
Önskar er all lycka till, återkoppla gärna vad som händer i ert ärende!