Vi har en fastighet som består av två fritidshus, låt oss kalla dem hus1 och hus2. Båda är ca 50kvm och vi bor idag i hus2. Vår tanke är att riva dessa och bygga en ny villa och ett attefallshus. För oss vore det optimalt att först riva hus1 och sedan bygga ett attefallshus som till viss del står på samma ställe samt lite på prickad mark. Sedan skulle vi vilja ha attefallshuset som en tillfällig bostad medan vi river hus2 och bygger den nya huvudbyggnaden (villa på ca 180kvm).

Enligt kommunen är detta möjligt om vi först söker rivningslov på hus1, ansöker om startbesked för attefallshus, bygger attefall, får slutbesked attefall och till sist ansöker om rivningslov för hus2 och bygglov för nybygge. Denna process känns lite riskabel, dels för att vi då inte vet att vi får bygga den huvudbostad vi vill samt att det kan bli en utdragen bygglovsprocess.

Helst skulle vi vilja ansöka bygglov för helheten för att sedan göra det i den ordning jag beskrev först.

Tacksam för input om någon har en tanke eller idé på hur man skulle kunna lägga upp det för att göra det så smidigt som möjligt. Går det att komma runt de något byråkratiska processerna på något sätt?
 
Laszlo Toth
Ni har redan fått svar från kommunen precis om du skriver ovan. De har bäst koll på just ditt ärende, aktuell detaljplan etc.

Boka en tid med handläggaren och sätt upp en plan där du berättar att du är orolig för det ovannämnda.

Om du följer detaljplanen ska det inte vara några konstigheter att bygga huvudbyggnaden som du har tänkt dig!

Lycka till med ditt projekt!
 
  • Gilla
Ladan vid havet
  • Laddar…
Faaast. Det borde gå att söka bygglov och rivningslov först, utan att blanda in attefallshuset. Sedan innan ni bygger, göra bygganmälan för attefallshuset, medan det fortfarande finns en huvudbyggnad. Den är ju fortfarande en huvudbyggnad.
 
  • Gilla
Ladan vid havet
  • Laddar…
H hempularen skrev:
Det borde gå att söka bygglov och rivningslov först, utan att blanda in attefallshuset. Sedan innan ni bygger, göra bygganmälan för attefallshuset, medan det fortfarande finns en huvudbyggnad. Den är ju fortfarande en huvudbyggnad.
Jag tycker också att det borde vara möjligt. Frågan är om det då rent juridiskt finns en huvudbyggnad när man fått rivningslov?

Slutresultatet skulle ju bli exakt samma och även byggprocessen. Skillnaden blir att jag kan börja bygga huvudbyggnaden direkt efter attefallshuset står på plats. Annars måste jag vänta minst 10 veckor men risken är att det blir betydligt längre (överklaganden etc)

Problemet är att handläggaren som jag träffat på öppet hus inte är så lösningsorienterad utan ser snarare vad som inte går att göra än kan rekommendera en väg fram. Hon sa bara först att det inte var möjligt. När jag frågade om jag får riva hus1 och bygga ett attefallshus så var det ok. Så när jag då nämnde processen ovan kunde hon inte neka. Men att få godkänt bygglov och sen ansöka om attefall gick inte enligt henne. Det gick inte heller att få tillfälligt bygglov för attefall.

Men jag vill veta vad som gäller rent rättsligt. Man kan ju tycka att det borde vara möjligt att titta på slutresultatet och sen försöka hitta den gemensamma smidigaste vägen dit. Det borde gynna både kommun och invånare.
 
Uppdatering för er som är nyfikna eller kanske kommer i en liknande situation. Efter ett antal besök där kommunen inte kunde ge mig något vettigt svar så träffade jag till slut en handläggare som tog sig tid att kolla upp det och återkomma.

Det går att lösa genom att först söka för rivningslov för hus1 samt startbesked för attefall komplementbostad. När jag väl har fått startbeskedet kan jag söka bygglov för ny huvudbyggnad, inklusive rivningslov för hus2. Då kan jag invänta och få svar på helheten innan man sätter igång med attefall och sedan villa.

Inget nytt, men det gäller ligga på och höra med flera handläggare om något verkar ologiskt eller ”inte går att lösa”.
 
  • Gilla
FrkGrön och 1 till
  • Laddar…
Har du fått det skriftligt?
 
H hempularen skrev:
Har du fått det skriftligt?
Ja, kanske inget juridiskt bindande dokument men via mail. Jag ville också att de skulle bekräfta så jag skrev:

”Bara för att dubbelkolla så blir det då att jag först får söka för rivningslov för hus2 samt startbesked för attefall komplementbostad. När jag väl har fått startbeskedet kan jag söka bygglov för ny huvudbyggnad, inklusive rivningslov för hus1?”

vilket bygghandledaren då svarade
”Ja precis i den ordningen får du göra.”

Har du någon känsla eller belägg för att det inte borde gå att få igenom i den här ordningen?
 
Som svar till inlägg #4.

Grundprincipen är att det skall inte gå att bygga attefall innan huset som "det hör till" finns. Ditt fall är speciellt, eftersom du har en huvudbyggnad som du tänker riva.

Men tyvärr så kan man inte titta mot slutresultatet, som du önskar.

Vid bygglovsprövningen (huvudbyggnaden) måste man hålla sig strikt till detaljplanen. Planen är "helig". Försöker någon vara pragmatisk där, så kan det straffa sig med överklaganden och rivningsförelägganden, i vissa fall många år efter att huset blev färdigbyggt. Sedan har man då attefallsregler, friggebodar osv. Dessa är avsedda att göra det möjligt att utveckla fastigheten lite i efterhand. Om du behöver ta till attefall redan vid planeringen av ett nybyggt hus, då har du köpt fel tomt, bygg där du får bygga det du vill inom detaljplanereglerna. De bygglovsfria åtgärderna är inte avsedda att bli någon form av standardmässig töjning av byggrätten.

Kommunen måste hålla sig till reglerna. Om vi antar att du ex. får startlov för en attefallstillbyggnad redan vid bygglovet för huvudbyggnaden. Förekommer i vissa kommuner. Då finns en risk att någon i efterhand anmäler ditt "godkända" hus som svartbygge. Och kan kräva rivning. När anmälan kommer in så har du ju en färdig huvudbyggnad, och kan ansöka om attefallsutbyggnad. Men strikt formellt kan du inte få startbesked för attefallstillbyggnad på din "godkända" men svartbyggda attefallstillbyggnad, det är ju ett bef. svartbygge. Du kan tvingas att först riva den, och sedan göra en bygganmälan för att bygga upp den igen. Detta för att kommunen har utfärdat ett ogiltigt startbesked.

Här är en skillnad mot svartbyggda bygglovspliktiga byggnader. Där kan man söka bygglov i efterhand, och få dem "vita" (kostar en del byggsanktionsavgifter). Men ett svartbygge kan inte bli en bygglovsbefriad byggnad i efterhand.

I praktiken tror jag att kommunen i ett sådant läge försöker vara pragmatisk. Godkänner en bygganmälan i efterhand. Men finns det då en rabiat granne som överklagar, då kan det bli strikt lagens bokstav som räknas till slut.
 
  • Gilla
H_e_l_e_n_a och 1 till
  • Laddar…
Ställer detaljplanen till det eller varför inte bara baka ihop allt i samma bygglov? Alltså bygga attefallshuset som ett "riktigt" hus.
 
H hempularen skrev:
Som svar till inlägg #4.

Grundprincipen är att det skall inte gå att bygga attefall innan huset som "det hör till" finns. Ditt fall är speciellt, eftersom du har en huvudbyggnad som du tänker riva.

Men tyvärr så kan man inte titta mot slutresultatet, som du önskar.

Vid bygglovsprövningen (huvudbyggnaden) måste man hålla sig strikt till detaljplanen. Planen är "helig". Försöker någon vara pragmatisk där, så kan det straffa sig med överklaganden och rivningsförelägganden, i vissa fall många år efter att huset blev färdigbyggt. Sedan har man då attefallsregler, friggebodar osv. Dessa är avsedda att göra det möjligt att utveckla fastigheten lite i efterhand. Om du behöver ta till attefall redan vid planeringen av ett nybyggt hus, då har du köpt fel tomt, bygg där du får bygga det du vill inom detaljplanereglerna. De bygglovsfria åtgärderna är inte avsedda att bli någon form av standardmässig töjning av byggrätten.

Kommunen måste hålla sig till reglerna. Om vi antar att du ex. får startlov för en attefallstillbyggnad redan vid bygglovet för huvudbyggnaden. Förekommer i vissa kommuner. Då finns en risk att någon i efterhand anmäler ditt "godkända" hus som svartbygge. Och kan kräva rivning. När anmälan kommer in så har du ju en färdig huvudbyggnad, och kan ansöka om attefallsutbyggnad. Men strikt formellt kan du inte få startbesked för attefallstillbyggnad på din "godkända" men svartbyggda attefallstillbyggnad, det är ju ett bef. svartbygge. Du kan tvingas att först riva den, och sedan göra en bygganmälan för att bygga upp den igen. Detta för att kommunen har utfärdat ett ogiltigt startbesked.

Här är en skillnad mot svartbyggda bygglovspliktiga byggnader. Där kan man söka bygglov i efterhand, och få dem "vita" (kostar en del byggsanktionsavgifter). Men ett svartbygge kan inte bli en bygglovsbefriad byggnad i efterhand.

I praktiken tror jag att kommunen i ett sådant läge försöker vara pragmatisk. Godkänner en bygganmälan i efterhand. Men finns det då en rabiat granne som överklagar, då kan det bli strikt lagens bokstav som räknas till slut.
Jag är med på att detta ☝ gäller för #4 men processen jag fick föreslagen är ju inte samma.

I det fallet så kommer jag få startbesked, bygga det fristående attefallshuset och få slutbesked när den gamla huvudbyggnaden fysiskt står kvar. Skillnaden blir att jag kan pröva bygglovet för den nya huvudbyggnaden när jag fått startbesked för attefall. Men jag behöver inte börja riva och bygga förrän jag vet att vi får bygga byggnaden som vi vill, där vi vill.
 
Lulaua Lulaua skrev:
Ställer detaljplanen till det eller varför inte bara baka ihop allt i samma bygglov? Alltså bygga attefallshuset som ett "riktigt" hus.
Ja, precis. Dels vill vi ha attefallshuset på delvis prickad mark men också spara komplementbyggnad till framtida garage/carport
 
L Ladan vid havet skrev:
Ja, kanske inget juridiskt bindande dokument men via mail. Jag ville också att de skulle bekräfta så jag skrev:

”Bara för att dubbelkolla så blir det då att jag först får söka för rivningslov för hus2 samt startbesked för attefall komplementbostad. När jag väl har fått startbeskedet kan jag söka bygglov för ny huvudbyggnad, inklusive rivningslov för hus1?”

vilket bygghandledaren då svarade
”Ja precis i den ordningen får du göra.”

Har du någon känsla eller belägg för att det inte borde gå att få igenom i den här ordningen?
nej, det borde kunna fungera. Det som alltid är lite pirrigt med sådant. Är att upplägget strider mot tanken med bygglovsfria byggnader. Iom. det så finns ju en risk att en handläggare gräver ännu lite djupare i argumentationen för att undvika att bryta mot andan i reglerna.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.