Diffusionsöppen duk på stickspån.
Hej,
Har planer på att öppna upp en del av vårat hus till nock. Om stickspånen skulle vara i bra skick (förmodligen inte) skulle man då kunna tänka sig en diffusionsöppen duk ovanpå? Ångspärr eller inte på insidan? Bör man ha det även om det kan andas? I ett nybygge, visst men..Huset är ett 1800-tals torp.
Har planer på att öppna upp en del av vårat hus till nock. Om stickspånen skulle vara i bra skick (förmodligen inte) skulle man då kunna tänka sig en diffusionsöppen duk ovanpå? Ångspärr eller inte på insidan? Bör man ha det även om det kan andas? I ett nybygge, visst men..Huset är ett 1800-tals torp.
Grundprincipen är alltid ångspärr, eller ev så kan det gå med ångbroms.
Vid klenare (hygroskopisk) isolering kan det klara sig med ångbroms.
Om huset inte är permanentuppvärmt så kan det vara lämpligare med ångbroms.
Längst uppe vid nock råder oftast ett termiskt drivet övertryck, och därför är det extra viktigt att få taket helt lufttätt.
Som jag ser det tar man en stor risk om man skippar luftspalten mot yttertaket.
Vid klenare (hygroskopisk) isolering kan det klara sig med ångbroms.
Om huset inte är permanentuppvärmt så kan det vara lämpligare med ångbroms.
Längst uppe vid nock råder oftast ett termiskt drivet övertryck, och därför är det extra viktigt att få taket helt lufttätt.
Som jag ser det tar man en stor risk om man skippar luftspalten mot yttertaket.
Jag tänker på mötet mellan vägg och tak mm. Timmerstomme, treetex, lerklining och fan vet allt. Tänker att det aldrig blir tätt iaf, om inte väggar också är täta. Men tänker förmodligen fel. Så du säger att jag i så fall ska sätta råspont och takpapp med luftspalt.. Tänkte sätta Lindabs "fuskbandtäcktsplåt" sedan.
Om det är spåntak idag, och hyfsad taklutning, så är oljehärdad masonit enkelt och billigt att lägga ovanpå. Med plåttak gissar jag att man då måste läkta ovanpå masoniten för jag tror inte oljeboarden trivs direkt under tät plåt.
Det fina med den lösningen, (som vi har på vår gamla skånelänga), är att du har en inbyggd luftspalt, som dock går mer tvärs taket, men är ändå en luftspalt. Vinden drar luften utmärkt från ena gaveln till den andra. (Tänker då på mellanrummet mellan spånets bärläkt.)
Med horisontell luftning så är takfoten inget problem.
Ja, det går inte att få det perfekt anslutet mot väggen (ångspärr/broms), men man får göra bästa möjliga.
Sedan beror det också på hur tjock isolering det blir i taket. Ju tunnare vägg/tak/isolering, desto lättare kan fukt torka ut, men det kräver att det inte är för mkt fukt pga otätt bygge. Ångspärr/broms är viktigt, men betydligt viktigare är att konstruktionen och utförandet blir absolut lufttätt. Inga springor någonstans där luft från bostaden kan ta sig ut i vägg/tak. Det är väsentligt att vara medveten om att även vid lätt blåst uppstår stora under- resp övertryck över fasad- och takytor. Det innebär att även den minsta obetydligaste lilla springa kan transportera mkt luft/fukt genom konstruktionen. (Det är därför man numera tejpar ångspärren som dårar överallt. Nackdelen är om det ändå tränger in fukt så tar det alldeles för lång tid för den att torka ut, såsom med enstegstätade fasader.)
Om det av div orsaker inte fungerar med oljeboard så är det traditionellt undertak av spontade brädor och takpapp, med luftspalt, som gäller. Åtminstone som jag anser. Vill du gå på ngn mer obeprövad nyare lösning så rekommenderar jag att du själv sätter dig in i hela fuktproblematiken först. Vad jag funnit är att de nya lösningarna kan fungera, under rätt förutsättningar. Problemet är att jag tvivlar på att de förutsättningarna alltid gäller. Att t ex södersidan av taket som får sol fungerar, medan norrsidan utan nämnvärt med sol inte gör det, det duger ju inte.
De gamla lösningarna har visat i praktiken hur de fungerar. För att visa hur en ny takkonstruktion fungerar i praktiken krävs ca 50 års användning på 100-tals hus från norr till söder och öster till väster. Jmfr t ex med 70-talets tryckimpregnerade och/eller ingjutna syllar/reglar.
Det fina med den lösningen, (som vi har på vår gamla skånelänga), är att du har en inbyggd luftspalt, som dock går mer tvärs taket, men är ändå en luftspalt. Vinden drar luften utmärkt från ena gaveln till den andra. (Tänker då på mellanrummet mellan spånets bärläkt.)
Med horisontell luftning så är takfoten inget problem.
Ja, det går inte att få det perfekt anslutet mot väggen (ångspärr/broms), men man får göra bästa möjliga.
Sedan beror det också på hur tjock isolering det blir i taket. Ju tunnare vägg/tak/isolering, desto lättare kan fukt torka ut, men det kräver att det inte är för mkt fukt pga otätt bygge. Ångspärr/broms är viktigt, men betydligt viktigare är att konstruktionen och utförandet blir absolut lufttätt. Inga springor någonstans där luft från bostaden kan ta sig ut i vägg/tak. Det är väsentligt att vara medveten om att även vid lätt blåst uppstår stora under- resp övertryck över fasad- och takytor. Det innebär att även den minsta obetydligaste lilla springa kan transportera mkt luft/fukt genom konstruktionen. (Det är därför man numera tejpar ångspärren som dårar överallt. Nackdelen är om det ändå tränger in fukt så tar det alldeles för lång tid för den att torka ut, såsom med enstegstätade fasader.)
Om det av div orsaker inte fungerar med oljeboard så är det traditionellt undertak av spontade brädor och takpapp, med luftspalt, som gäller. Åtminstone som jag anser. Vill du gå på ngn mer obeprövad nyare lösning så rekommenderar jag att du själv sätter dig in i hela fuktproblematiken först. Vad jag funnit är att de nya lösningarna kan fungera, under rätt förutsättningar. Problemet är att jag tvivlar på att de förutsättningarna alltid gäller. Att t ex södersidan av taket som får sol fungerar, medan norrsidan utan nämnvärt med sol inte gör det, det duger ju inte.
De gamla lösningarna har visat i praktiken hur de fungerar. För att visa hur en ny takkonstruktion fungerar i praktiken krävs ca 50 års användning på 100-tals hus från norr till söder och öster till väster. Jmfr t ex med 70-talets tryckimpregnerade och/eller ingjutna syllar/reglar.
Tack för utförligt svar @Oldboy Ursäkta att jag upplevs lite trög, men det är så vi inredningssnickare är. För många år i lackboxen. Hur kan vinden dra genom taket, med vindskivor och beslag mm? Annars är jag med på ditt tänk(tror jag). Gjorde en enkel bild, rätta mig om jag tänkt fel. Det bör väl vara en vindstopp ovan isoleringen, innan stickspånet?
Inte. Det är många frågor och detaljer som man behöver lura på. Bara fråga på. Det är vad forat är till för.mowatom skrev:
Ännu har du bara fått min syn på saken, så det är enkelt. Vänta bara tills fler svarar som kanske tycker lite annorlunda än mig. Då kan man snabbt bli virrig i kolan av alla mer eller mindre motsägelsefulla lösningar.
Ja.mowatom skrev:
mowatom skrev:
Från ena gaveln till den andra.Oldboy skrev:
Det får inte vara helt tätt mot bärläkten på gavlarna, men det brukar det väl inte vara heller. Lagom springor för luftpassage. Lite beroende på hur blåsigt man bor.
Du vill ha luft både över och under spånen (båda luftspalterna).
Om du undersöker takgavlar och infästning av vindskivor så ser du att det brukar vara möjligt för luften att ta sig in i taket från både under- och översidan av vindbrädan. Det bör gälla även för timmerhus.
Det bör nog vara en tunn (12-25 mm) ströläkt under plåtens bärläkt.
Antar att du har kollat vilket underlag och infästning som ditt plåttak kräver?
Så som du ritat stämmer iaf för vanlig trp-plåt.
Det kan också vara idé att t ex metallnäta mot den undre luftspalten för att förhindra gnagare från att ta sig in och plöja kylkanaler i isoleringen.
Du kan göra på två sätt, 1 , tag cirkelsågen och gör spår rakt ner till rotet rakt över takstolen så du får ner en 2"3 på högkant, det är det lättaste sättet och få taket rakt när du använder klickplåt , över 2"3" spänner du en diff öppen duk , då får den naturligt fall in åt mitten av reglingen , som du sedan reglar upp med samma 2"3" ca cc 400 hela vägen upp till nock.
Sedan när du lägger klickplåt på öppna reglar så måste man montera dämpband på reglarna , eller helst en lim sträng som håller klickplåten ner mot regeln , anledning är att klickplåt är gjord av en hårdare plåt än själva bandfalsad plåt, när det blåser kraftigt ute så vill vinden suga upp klickplåten ett par mm, för att sedan släppa ner den igen och förorsakar ljud , varav limning under plåten när den monteras på tvär gående reglar, behövs inte på alla reglar utan närmast mitten av taket.
Alt 2 , samma 2"3"på platten, direkt på spåntaket, långa skruv, men jobba då med murar snöre, palla under regeln som hamnar på ca 1,2 cc gamla takstolar lite längre cc mått, men så du får en rak grund som klick plåt måste ha, spänn duk över , ev räta upp tvärgående cc 400 mm reglar med underlägg så det blir rakt, ta plyfa bitar eller board som du kapar som underlägg.
Ha kvar spånet under är ett mycket bra alt mot röta i vinden, den tar bort mycket av kylan som annars orsakar kondens på undersidan av ändspont , i kallvind/luftningen.
Sedan när du lägger klickplåt på öppna reglar så måste man montera dämpband på reglarna , eller helst en lim sträng som håller klickplåten ner mot regeln , anledning är att klickplåt är gjord av en hårdare plåt än själva bandfalsad plåt, när det blåser kraftigt ute så vill vinden suga upp klickplåten ett par mm, för att sedan släppa ner den igen och förorsakar ljud , varav limning under plåten när den monteras på tvär gående reglar, behövs inte på alla reglar utan närmast mitten av taket.
Alt 2 , samma 2"3"på platten, direkt på spåntaket, långa skruv, men jobba då med murar snöre, palla under regeln som hamnar på ca 1,2 cc gamla takstolar lite längre cc mått, men så du får en rak grund som klick plåt måste ha, spänn duk över , ev räta upp tvärgående cc 400 mm reglar med underlägg så det blir rakt, ta plyfa bitar eller board som du kapar som underlägg.
Ha kvar spånet under är ett mycket bra alt mot röta i vinden, den tar bort mycket av kylan som annars orsakar kondens på undersidan av ändspont , i kallvind/luftningen.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
@Oldboys svar i inlägg #4 är imponerande i sin nyansering! Det är ett svårt ämne, ångtätning i gamla hus, eftersom det förutsätter att man vet hur den befintliga konstruktionen ser ut. Vanliga falsade plåttak är ångtäta i sig och där är det ingen poäng med diffusionsöppen duk. Jag vet inte hur fallet är med klickplåttak av typen Plannja Trend, men jag skulle inte våga strunta i luftspalten i taket.
Duken är för att plåten släpper kondens och hamnar på undertaket, som gör det svårt att bara montera tvärgåendereglar över board, där kondensvattnet får svårt att transportera sig vidare, resultat uppruttnade tvär reglar.J justusandersson skrev:
Fördelen med att behålla stick/spåntaket intakt är att du får en så kallad klimatvind, den har genom historien visat sig vara den absolut bästa och säkraste lösningen mot röta och mögel angrep på undertak/kallvind.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Mitt inlägg ska inte läsas så att jag föreslår att man kan lägga ett plåttak utan att ha ett fuktsäkert skikt under.
Så där ja - utmärkt! Nu vet TS (och jag) att denna typ av plåttak tillför ytterligare en faktor att ta hänsyn till, nämligen takets planhet.
(Det är normalt inget att bry sig om med gammalt lertegel, (eller spån).)
Det är en väsentlig faktor att ta hänsyn till för gamla hus tycker jag. Ett absolut plant/upprätat tak på ett gammalt hus sticker i mina ögon. Det syns direkt på långt avstånd.
Gamla hus har inga absolut räta vinklar, inga stora plana livlösa ytor, utan alla mtrl är "levande" med skevheter, lite olika avstånd, grov ytstruktur, och allt bär spår efter hantverk/handens arbete. Därför sticker det till direkt när sådana mtrl och/eller ytor tillkommer. Gamla mtrl är i små enheter/storlekar och/eller flexibla så att små ojämnheter och avvikelser kan tas upp utan krångel.
(Det är normalt inget att bry sig om med gammalt lertegel, (eller spån).)
Det är en väsentlig faktor att ta hänsyn till för gamla hus tycker jag. Ett absolut plant/upprätat tak på ett gammalt hus sticker i mina ögon. Det syns direkt på långt avstånd.
Gamla hus har inga absolut räta vinklar, inga stora plana livlösa ytor, utan alla mtrl är "levande" med skevheter, lite olika avstånd, grov ytstruktur, och allt bär spår efter hantverk/handens arbete. Därför sticker det till direkt när sådana mtrl och/eller ytor tillkommer. Gamla mtrl är i små enheter/storlekar och/eller flexibla så att små ojämnheter och avvikelser kan tas upp utan krångel.
Har lagt plåt på tre gamla uthus i relevant storlek. Där har jag använt tre olika tekniker:
1 Behålla stickespånet, lägga masonite ovanpå, räta upp med kilar under ströläkten.
2 Lagt takduk godkänt för det ovanpå spånet och rätat med kilar under ströläkten.
3 Rivit av spånet ner till takstolarna, rätat med en 45*70 ovanpå takstolarna, sedan självbärande takduk.
Hade jag fler hus skulle jag använda metod 3 alla dagar i veckan. Även om rivningen var ett skitjobb var det bättre än försöka få läkten rak med kilar på ett sviktande underlag. Totalt sett gick rivning rätning och läktning fortast med rakast resultat.
Och ja jag tycker om charmen i gamla hus, den sitter dock inte i sviktande takstolar, takstolar utan A-balk som trycker isär väggarna eller att man ser på yttertakets höjd hur de olika etapperna av utbyggnad satt sig,
1 Behålla stickespånet, lägga masonite ovanpå, räta upp med kilar under ströläkten.
2 Lagt takduk godkänt för det ovanpå spånet och rätat med kilar under ströläkten.
3 Rivit av spånet ner till takstolarna, rätat med en 45*70 ovanpå takstolarna, sedan självbärande takduk.
Hade jag fler hus skulle jag använda metod 3 alla dagar i veckan. Även om rivningen var ett skitjobb var det bättre än försöka få läkten rak med kilar på ett sviktande underlag. Totalt sett gick rivning rätning och läktning fortast med rakast resultat.
Och ja jag tycker om charmen i gamla hus, den sitter dock inte i sviktande takstolar, takstolar utan A-balk som trycker isär väggarna eller att man ser på yttertakets höjd hur de olika etapperna av utbyggnad satt sig,
Strukturellt hälsovådliga defekter är såklart inte acceptabla, men övriga synbara varianser är i allmänhet, (om än inte alltid), ok enl mitt tycke. Men det där är ju fråga om tycke och smak, inte rätt eller fel.U Urban J A skrev:
Ja, det är tyvärr därför det angreppssättet är det vanliga.U Urban J A skrev:
Av samma orsaker (ekonomiska/tidsmässiga) är väl plåttak vanliga också.
Väljer man istället t ex fibercementplattor så behöver man inte lägga ngn tid alls på uppriktning av taket.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Systematiska konstruktionsfel, som t.ex. frånvaron av hanbjälkar, är inte acceptabla någonstans och bör alltid åtgärdas. I stort sett alla typer av plåttak kräver en planhet hos yttertaket som inte gamla hus kan uppvisa. Jag delar @Oldboys uppfattning att det kan se tokigt ut med uppriktade tak på gamla hus och att det är bättre att välja ett annat takmaterial. Lertegel på bostadshus och fibercementplattor på uthus till exempel.