Är detta svårt att göra själv?
Den här trevliga serien på SVT ger tips om byta syll på timmerhus och annat
https://www.svtplay.se/ratta-virket
Varning dock för starka sommarbilder som kan leda till kraftig längtan efter våren..
https://www.svtplay.se/ratta-virket
Varning dock för starka sommarbilder som kan leda till kraftig längtan efter våren..
Tack för länk!
Inget som är omöjligt att fixa själv men kanske lite tufft första timmerjobb att byta en hel syll. Du behöver ett gäng domkrafter, kraftiga gängstänger med passande muttrar och en hel del tålamod. Är ganska myckigt att anpassa en stock om underlaget är ojämnt.
Jag har gjort mindre lagningar/ifyllningar på liggtimmer. Med stående gissar jag att man får sätta en gängstång per stående stock. Du drar gängstängerna genom en grövre regel så du har något att fästa domkrafterna i.
Jag har gjort mindre lagningar/ifyllningar på liggtimmer. Med stående gissar jag att man får sätta en gängstång per stående stock. Du drar gängstängerna genom en grövre regel så du har något att fästa domkrafterna i.
Tack för svar. Skulle vilja lära mig att göra det själv men vet inte om jag klarar det. Har brutit upp betonggolv med spett och rivit innerväggar och innertak. Tagit ut två fönsterkarmar och ska renovera fönsterna. Men att byta syll verkar mycket svårare.
Det är svårt om man inte har rätt verktyg. Huset måste lyftas så att du kan byta syllarna. Har själv gjort det och det tar tid. Vad du än gör stressa inte.Kristina Bäck skrev:
Skulle råda dig att läsa en hel del litteratur i ämnet då du har kött på benen.
Har tips på litteratur?Silver78 skrev:
Jag bytte syll i en gammal lada där syllarna var inlagda ovanifrån och kilade. Vill man göra på samma sätt måste man lyfta delen man vill byta ut och ta bort reglar som är i vägen för arbetet. Man får göra det i etapper. Vilket innebar att i mitt fall fick byta delar av syllen och skarva syllarna på ställen som är mindre utsatta. Det kräver ett antal mothåll och domkrafter. Det är ett tidskrävande arbete. Var noggrann.
Ta egen skog kan vara bra om du vill kapa kostnader. Dock får du räkna med att det tar tid. Man får såga upp träden i lämpliga längder. Åka till ett lokalt sågverk att såga upp det till vad du behöver ha. Sedan är det lång torkningstid som det skall ligga ventilerat och staplat. Du kan lämna in för tork. Men det är sämre och kostar mer. Ofta är det en process som man sällan har räknat in tiden för. Men har du framförhållningen så är det ett bra sätt. Om inte annat är så är det bra att ha ett litet lager hemma för kommande arbeten. Jag har tex en hel del i 125x125 som jag själv kan såga upp vissa bräder vid behov som behövs. Om man inte har möjligheter till dyra maskiner så är ett blandlager av virke bra att ha.
Om man gör sig besväret att byta syll så vill man rimligtvis också att det ska stå sig länge (=>100 år). Då måste det nya syllvirket vara "av rätta virket", dvs extremt motståndskraftigt mot fukt, samt rejält överdimensionerat. Sådant virke hittar man inte var som helst. Det ska vara långsamvuxet kärnvedsvirke. Absolut ingen splintved. Särskild sk fetved (furu) eller ek är de två primära virkena för syll. Annars är det just långsamvuxen kärnved som behövs, om man inte får tag på de två förstnämnda.
Har ni egen skog kan ni göra fetved, men det tar förstås några år innan ni har en användbar syll...
(Allt enl Var virket bättre förr?, utgiven av Riksantikvarieämbetet och Nordiska museet.)
Har ni egen skog kan ni göra fetved, men det tar förstås några år innan ni har en användbar syll...
(Allt enl Var virket bättre förr?, utgiven av Riksantikvarieämbetet och Nordiska museet.)
Håller med om vikten av låta virket torka och att det ska vara av bra kvalitet. Möjligen beror det dock lite på vad det är för hus vi talar om. I ett enklare uthus kanske det inte är hela världen om det kommer röra sig lite när det torkar. I ett bostadshus där det ska byggas in och anpssningen öht är mer noga blir det desto viktigare att det är torkat och att anpassningen mot grund och de stående stockarna är välgjord. Gissar att det handlar om ett bostadshus eftersom TS talar om innerväggar och innertak. Givet att det säkert fiunns mycket annat för TS att göra tror jag det är klokt att lämna bort detta till ett proffs. Ett enklare uthus är lämpligare som första "övningsobjekt".
Ang. att ta timmer från egen skog. Man behöver inte lämna in för sågning. Är ganska enkelt att bila färskt timmer med yxa om man fuskar lite med en motorsåg. Gör snitt kanske var 20-30 cm med sågen motsvarande djup som du vill hugga bort. Lägg stocken "på sidan" så du kan hugga nedåt. Detta är gjort på ett par timmar givet att det görs så länge virket är färskt även om det är tungt att flytta stocken och man kan behöva vara ett pa stycken eller ha maskinhjälp. Man kan även ta hjälp av motorsågen för att göra såten på undersidan av en stock genom att såga en skåra så får man något att hugga mot. Ett sådant såt har man ju dock främst på liggtimmer. Här är kanske bara stocken tilljämnad på undersidan och så gissar jag att det finns ett spår på ovansidan som timret är "instucket" i. Du får kolla hur gamla syllen är gjord.
Ang. att ta timmer från egen skog. Man behöver inte lämna in för sågning. Är ganska enkelt att bila färskt timmer med yxa om man fuskar lite med en motorsåg. Gör snitt kanske var 20-30 cm med sågen motsvarande djup som du vill hugga bort. Lägg stocken "på sidan" så du kan hugga nedåt. Detta är gjort på ett par timmar givet att det görs så länge virket är färskt även om det är tungt att flytta stocken och man kan behöva vara ett pa stycken eller ha maskinhjälp. Man kan även ta hjälp av motorsågen för att göra såten på undersidan av en stock genom att såga en skåra så får man något att hugga mot. Ett sådant såt har man ju dock främst på liggtimmer. Här är kanske bara stocken tilljämnad på undersidan och så gissar jag att det finns ett spår på ovansidan som timret är "instucket" i. Du får kolla hur gamla syllen är gjord.
Tack för tipsen!
Huset är enkelt, det har varit boskap i det innan det byggdes om till en sommarstuga på 60 (?) talet. Under trägolvet fanns en gammal gjuten betongplatta som vi har spettat bort. Tror att timret är dåligt för att det har stått djur, kanske kor, i huset och då blir det ju varmt och fuktigt. Ett ganska bra övningsobjekt för att pröva att byta syll själv.M Macarus skrev:
Vi ska ha det som gästhus eller liknande sen och ska sätta in kamin/vedspis, innan fanns ingen uppvärmning. Vi har ett till hus på tomten, en gammal timrad bod, som är i ännu sämre skick, den är byggd i liggande timmer. Det skulle kanske vara idé att ta timmer i skogen inöfr renoveringen av den, timmer som får ligga på tork. Där behövs många stockar bytas.
Ja det går bra att ta timmer ur egen skog. Till reparation av liggtimring brukar det löna sig att ta till en halvmeter övermått på längden och 5 cm övermått på diametern så att man kan anpassa det nya timret till formen på de gamla stockarna över och under. Man sågar eller skräder stockarna med yxa på två motstående sidor som blir utsida och insida och låter underkanten och överkanten ha trädets naturliga form tills man passar in stocken i väggen. Vill man ha ett snyggt resultat så tar man till en halvtum extra på tjockleken på det nya timret så man kan slätbila det nya timret på plats i väggen efter att man har timrat in det.
Någon gång har jag reparerat med färkt timmer men då gällde det att timra de nya delarna aningen för höga så att de fick rätt höjd efter torkningen. Hela byggnaden stod litet sned med springor i anslutande väggar tills nya väggen hade torkat. Man kan räkna med 5 cm sjunkning per meter väghöjd för färskt timmer om man är nogrann med draget så det inte blir någon onödig sjunkning där. Det blir mycket enklare att få ett gott resultat om man har torkat timmer. Efter två års torkning blir sjunkningen minimal.
Någon gång har jag reparerat med färkt timmer men då gällde det att timra de nya delarna aningen för höga så att de fick rätt höjd efter torkningen. Hela byggnaden stod litet sned med springor i anslutande väggar tills nya väggen hade torkat. Man kan räkna med 5 cm sjunkning per meter väghöjd för färskt timmer om man är nogrann med draget så det inte blir någon onödig sjunkning där. Det blir mycket enklare att få ett gott resultat om man har torkat timmer. Efter två års torkning blir sjunkningen minimal.