Dela en acktank och sen svetsa ihop den?
Om jag inte har fått det om bakfoten är en acktank ett tryckkärl. Det betyder att det behöver svetsas noga av en certifierad svetsare och sedan provtryckas (med vatten). Svetsas det inte korrekt kan man med otur bli seriöst ledsen om det spricker och dränker omgivningen med skållande vatten. Den som svetsar ihop kärlet bör välja var det delas så det blir lättast möjliga svetsarbete. Sedan kommer ytbehandlingen på insidan att förstöras vid svetsen, utsidan går att måla. På det stora hela är det en mycket dålig idé att dela och svetsa ihop en acctank, det är bättre att riva och bygga upp en bit vägg. Eller sälja tanken och köpa två mindre som går in genom dörrarna.AndreasK skrev:
Ack-tanken står inne i ett hus och den skall ut, så den måste kapas vilket fall som helst.
Ytbehandlingen på insidan måste ju ha skadats när man svetsade ihop tanken... eller?
Det är tänkt att en licensierad svetsfirma skall svetsa den, när den väl kommer ut.
Ytbehandlingen på insidan måste ju ha skadats när man svetsade ihop tanken... eller?
Det är tänkt att en licensierad svetsfirma skall svetsa den, när den väl kommer ut.
Ytbehandlingen är rimligtvis gjord efter att tanken svetsades.AndreasK skrev:
Det borde gå att nå in med att göra något via manluckan.
Jag håller fortfarande på att du bör kontakta en svetsfirma innan du
kapar. Troligtvis kan de även ge råd om ytbehandlingen.
Med tanke på så mycket olika skråväsen skyddar vissa yrken (exempel plastmatta, svets och el) med ord som certifierad och godkänd osv. och så mycket som det fuskas på grund av skråernas hemlighetsmakeri anser jag det är bättre att berätta fakta och sedan låta var och en bedöma om man har lust att ge sig på ett sådant här projekt. Den som vill ta ansvaret är vuxen att förstå sin begränsning och om man inte vill göra jobbet så kan man med bättre kunskaper i vart fall bedöma proffsens arbete. Förresten, alltför många "proffs" är bara f.d. amatörer som kört mer än tre kilometer hemifrån. 
Nu tittar vi på jobbet: Vore du här med din tank skulle jag kapa den lagom på mitten. Det går bra med en vanlig vinkelslip, eller tigersåg när det inte är mer. Lägg den ner och använd ett styvt tunt band lagt runt med bra överlapp och ritsa för att få kapsnittet rakt och vinkelrätt. Gör snittet med omsorg. Undvik gasskärning! (2 tim)
Ta ut delarna och fogbered en v-fog från insidan. Ställ ihop delarna med tunn luftspalt av lämpligt material ca 0.5 - 1 mm. Häfta på utsidan minst 20 små punkter väl spridda (jämför med hur man drar bultarna på en topplock, sprid runt om). (1 tim)
Ta på en friskluftsmask (jag matar med en varvtalsstyrd dammsugare som blåser), stick in armen (bomullskyddad med handskar som går upp en bra bit på armen!) och dra korta svetsar på insidan ca 50 mm per drag, väl spridda inom din räckvidd med en arm. Palla upp tanken med luckan öppen neråt, stå i hålet inuti och fullborda svetsfogen på insidan. (1-2 tim, ta pauser) Tippa runt lite så du får svetslägen som du behärskar. Slipa ur varje svets i ändarna med en vinkelslip. Att sluta svetsen ute på plåten är ett bra sätt att undvika porer i änden.
Du kan använda en MIG med 0,8 tråd eller en 2,5 mm pinne (t.ex. ESAB 48.00 eller Clas i Sjön pinne). Nu har du till slut en komplett svetsfog på insidan.
Flytta ut och kontrollera svetsens baksida runt om. Slipa bort allt som verkar vara slagg, hellre fälla än fria. (1 tim)
Svetsa nu från utsidan, rulla tanken till bra svetslägen. Ta bara korta bitar, växla hela tiden till nya lägen långt bort. Nu sprids alla spänningar bra och tanken behåller formen och svetsen är porfri. Tveka inte att slipa bort och svetsa om poriga ställen. (2 tim)
Borsta ren en decimeterbred remsa runt om, måla primer två gånger på bägge sidor och måla sedan med en skapligt värme- och vattenbeständig färg. Själv har jag ingen färg, och det fungerar utmärkt, tanken rostar inte som acktank.
Fyll med vatten. Beroende på dina resurser bör du trycksätta med upp till 2 eller 3 bar eller mer. Det finns flera fattigmansmetoder. Prova med vatten är inte farligt. Du får absolut inte prova med luft! (Tid för hela processen är en god arbetsdag för en amatör).
Det är inte fel med en svetsare som har certifikat för tryckkärl, men det är nog närmast tänkt för riktiga tryck, inte det något bar som kan uppstå i dessa sammanhang. Den som inte svetsat förut kan ta sig tid och svetsa t.ex. 10 meter i samma material först för att få lite rutin. Man behöver inte vara magiker för att få snygga och täta svetsar, bara tålamod och en god portion sunt förnuft. Ett proffs gör det här på ungefär tre timmar och det kan vara värt pengarna. Du kan göra allt av det enkla jobbet runt svetsningen, men var noga med omsorgen i snittet så svetsarna blir raka och jämna. Då är det lättare att få ett perfekt resultat i första försöket.
Nu tittar vi på jobbet: Vore du här med din tank skulle jag kapa den lagom på mitten. Det går bra med en vanlig vinkelslip, eller tigersåg när det inte är mer. Lägg den ner och använd ett styvt tunt band lagt runt med bra överlapp och ritsa för att få kapsnittet rakt och vinkelrätt. Gör snittet med omsorg. Undvik gasskärning! (2 tim)
Ta ut delarna och fogbered en v-fog från insidan. Ställ ihop delarna med tunn luftspalt av lämpligt material ca 0.5 - 1 mm. Häfta på utsidan minst 20 små punkter väl spridda (jämför med hur man drar bultarna på en topplock, sprid runt om). (1 tim)
Ta på en friskluftsmask (jag matar med en varvtalsstyrd dammsugare som blåser), stick in armen (bomullskyddad med handskar som går upp en bra bit på armen!) och dra korta svetsar på insidan ca 50 mm per drag, väl spridda inom din räckvidd med en arm. Palla upp tanken med luckan öppen neråt, stå i hålet inuti och fullborda svetsfogen på insidan. (1-2 tim, ta pauser) Tippa runt lite så du får svetslägen som du behärskar. Slipa ur varje svets i ändarna med en vinkelslip. Att sluta svetsen ute på plåten är ett bra sätt att undvika porer i änden.
Du kan använda en MIG med 0,8 tråd eller en 2,5 mm pinne (t.ex. ESAB 48.00 eller Clas i Sjön pinne). Nu har du till slut en komplett svetsfog på insidan.
Flytta ut och kontrollera svetsens baksida runt om. Slipa bort allt som verkar vara slagg, hellre fälla än fria. (1 tim)
Svetsa nu från utsidan, rulla tanken till bra svetslägen. Ta bara korta bitar, växla hela tiden till nya lägen långt bort. Nu sprids alla spänningar bra och tanken behåller formen och svetsen är porfri. Tveka inte att slipa bort och svetsa om poriga ställen. (2 tim)
Borsta ren en decimeterbred remsa runt om, måla primer två gånger på bägge sidor och måla sedan med en skapligt värme- och vattenbeständig färg. Själv har jag ingen färg, och det fungerar utmärkt, tanken rostar inte som acktank.
Fyll med vatten. Beroende på dina resurser bör du trycksätta med upp till 2 eller 3 bar eller mer. Det finns flera fattigmansmetoder. Prova med vatten är inte farligt. Du får absolut inte prova med luft! (Tid för hela processen är en god arbetsdag för en amatör).
Det är inte fel med en svetsare som har certifikat för tryckkärl, men det är nog närmast tänkt för riktiga tryck, inte det något bar som kan uppstå i dessa sammanhang. Den som inte svetsat förut kan ta sig tid och svetsa t.ex. 10 meter i samma material först för att få lite rutin. Man behöver inte vara magiker för att få snygga och täta svetsar, bara tålamod och en god portion sunt förnuft. Ett proffs gör det här på ungefär tre timmar och det kan vara värt pengarna. Du kan göra allt av det enkla jobbet runt svetsningen, men var noga med omsorgen i snittet så svetsarna blir raka och jämna. Då är det lättare att få ett perfekt resultat i första försöket.
AFS 1999:4 Pressure EquipmentDirektive gäller vid tryckbärande anordningar vars högsta tryck överstiger 0,5 bar.
Ska du ha tanken själv så är det väl inget att bry sig i men ska du kränga den vidare så kan det vara bra om någon firma som får svetsa tankar gör det.
Ska du ha tanken själv så är det väl inget att bry sig i men ska du kränga den vidare så kan det vara bra om någon firma som får svetsa tankar gör det.
Inlägget var suveränt!MathiasS skrev:
Jag tar mig friheten att svara på frågan. Komprimerad luft lagrar mycket mer energi än vatten som komprimeras till samma tryck och vid ett litet läckage sjunker vattentrycket mycket snabbare än lufttrycket. Det innebär att ett fel som spräcker säg infästningen av ett tryckkärlslock ger en spricka som pissar några lite vatten med högt tryck och vid luftfallet fortsätter locket genom väggen till nästa rum. Vill du ha en riktig jämförelse med lite siffror kan jag plocka fram böckerna och räkna lite om du önskar det.
http://www.abc.se/~m8010/afs1999-4-1.htm
berättar en hel del om den här ny normen. Arbetsmiljöverket har hela texten. Länk i ovanstående länk.
Man bör komma ihåg att det nya regelverket gäller när man ska tillverka en produkt, främst avsedd för serieproduktion. T.ex. göra tryckluftstankar för luftkompressorer. Dessa är så billiga från Italien så det är nog bättre vi köper dem färdiga. Det är inte säkert att man måste använda det här regelverket på saker man avser använda i sitt eller ett VVS system överhuvudtaget. Min egen åsikt är i vart fall kristallklar när det gäller det aktuella fallet med att kapa och sätta ihop tanken på bilden. Har man kapat den, så ska den lagas och den som arbetar med reparationer kan inte komma under det nya regelverket. Det är ju inte fråga om en ny produkt....
Vi bör vara lite försiktiga i att både avfärda och /eller anamma alla nya regler utan ett visst mått förnuft. Ett annat exempel, som ligger nära den här forumets rubrik: Nu slår många sköna mynt på att heta "certifierad" (Läs: har fyllt i en blankett och skickat 27 000 kronor till SP i Borås) och sedan ta sköna slantar för att kliva ner i en ojetank typ farmartank osv. och kontrollera om den rostat. De som har oljetankar borde inom sina led (villaföreningar, LRF, etc.) ta upp frågan om att certifiera en glad person i skaran (dela kostnaden på alla) och göra jobbet själva. Det blir inte mindre seriöst gjort och per tank kan det bli en bråkdel av kostnaden.
Ett annat getingbo är elektrikernas försök till att försvara sina jobb, helt ok, man är sig själv närmast... Men grundat på uttalanden som t.ex. "man får inte göra det och det själv"? Det finns ingen sådan lagtext. Det finns en självklar lag att man inte ska göra annat än det man har kunskap/kompetens till. Alla kan/vill inte ta till sig det som behövs och de ska lugnt anlita fackman. Den som kanske genom besläktat yrke kan, ska naturligtvis koppla som han vet att man ska. Först när huset brunnit kommer besiktningsmannen och då kvittar det vem som kopplat. Är det fuskat får man normalt inte ut något på försäkringen iallafall.
Alltså fram för fakta som beskriver exakt hur det ska se ut när det är fullt korrekt och säkert utfört. (Branschens information om klinkergolv är föredömligt bra!) Hur man hittar fel och vad man ska göra åt det. T.ex. hur man ska blanda gammalt och nytt i ROT jobb, osv. Det finns säkert många yrkesmän här som skulle kunna få bra renommé och öka sin kundkrets om de berättar om sina kunskaper.
berättar en hel del om den här ny normen. Arbetsmiljöverket har hela texten. Länk i ovanstående länk.
Man bör komma ihåg att det nya regelverket gäller när man ska tillverka en produkt, främst avsedd för serieproduktion. T.ex. göra tryckluftstankar för luftkompressorer. Dessa är så billiga från Italien så det är nog bättre vi köper dem färdiga. Det är inte säkert att man måste använda det här regelverket på saker man avser använda i sitt eller ett VVS system överhuvudtaget. Min egen åsikt är i vart fall kristallklar när det gäller det aktuella fallet med att kapa och sätta ihop tanken på bilden. Har man kapat den, så ska den lagas och den som arbetar med reparationer kan inte komma under det nya regelverket. Det är ju inte fråga om en ny produkt....
Vi bör vara lite försiktiga i att både avfärda och /eller anamma alla nya regler utan ett visst mått förnuft. Ett annat exempel, som ligger nära den här forumets rubrik: Nu slår många sköna mynt på att heta "certifierad" (Läs: har fyllt i en blankett och skickat 27 000 kronor till SP i Borås) och sedan ta sköna slantar för att kliva ner i en ojetank typ farmartank osv. och kontrollera om den rostat. De som har oljetankar borde inom sina led (villaföreningar, LRF, etc.) ta upp frågan om att certifiera en glad person i skaran (dela kostnaden på alla) och göra jobbet själva. Det blir inte mindre seriöst gjort och per tank kan det bli en bråkdel av kostnaden.
Ett annat getingbo är elektrikernas försök till att försvara sina jobb, helt ok, man är sig själv närmast... Men grundat på uttalanden som t.ex. "man får inte göra det och det själv"? Det finns ingen sådan lagtext. Det finns en självklar lag att man inte ska göra annat än det man har kunskap/kompetens till. Alla kan/vill inte ta till sig det som behövs och de ska lugnt anlita fackman. Den som kanske genom besläktat yrke kan, ska naturligtvis koppla som han vet att man ska. Först när huset brunnit kommer besiktningsmannen och då kvittar det vem som kopplat. Är det fuskat får man normalt inte ut något på försäkringen iallafall.
Alltså fram för fakta som beskriver exakt hur det ska se ut när det är fullt korrekt och säkert utfört. (Branschens information om klinkergolv är föredömligt bra!) Hur man hittar fel och vad man ska göra åt det. T.ex. hur man ska blanda gammalt och nytt i ROT jobb, osv. Det finns säkert många yrkesmän här som skulle kunna få bra renommé och öka sin kundkrets om de berättar om sina kunskaper.
Om trycktest. Javisst, med luft provar du med ett kompressibelt medium. Om något går sönder så händer det lätt en riktig olycka, naturligtvis helt beroende på typen av läcka. Med vatten läcker det bara, för så fort det nästan inkompressibla vattnet slipper ut det allra minsta, så faller trycket snabbt. Det finns exempel på otäcka olyckor då man provat traktordäck som spruckit och som dödat provaren och flyttat traktorn ett par meter. Med vatten tar det förstås mycket längre tid (in/ut) och genom gummits elasticitet är det inte helt riskfritt (använd där föreskriven säkerhetsutrustning!) men risken att förolyckas är oerhört mycket lägre.
Ett ord om att trycksätta en till värmelager konverterad oljetank med de vanliga 5 - 15 meter vattenpelare som blir i ett värmesystem och prova till t.ex. 3 bar (=kg/cm2) = (30 mvp): Om man nu vill ha den trycksatt, så går det utmärkt att beräkna förstyvningar och dragstag (kombineras med skvalpskott för att bättra på skiktningen ifall den är bred) inuti så att man med mycket bred marginal har skapat ett stabilt tryckkärl. Det finns både tumregler, bra tips och enkla program för den som vill övertyga sig själv här på nätet. Räkna med en dags svetsning och 500 kr järn från skroten. Googla på bara. Eller ställ konkreta frågor här så blir det svar.
Ett ord om att trycksätta en till värmelager konverterad oljetank med de vanliga 5 - 15 meter vattenpelare som blir i ett värmesystem och prova till t.ex. 3 bar (=kg/cm2) = (30 mvp): Om man nu vill ha den trycksatt, så går det utmärkt att beräkna förstyvningar och dragstag (kombineras med skvalpskott för att bättra på skiktningen ifall den är bred) inuti så att man med mycket bred marginal har skapat ett stabilt tryckkärl. Det finns både tumregler, bra tips och enkla program för den som vill övertyga sig själv här på nätet. Räkna med en dags svetsning och 500 kr järn från skroten. Googla på bara. Eller ställ konkreta frågor här så blir det svar.