Man kan inte på ett enkelt sätt förklara hur stora säkerhetsmarginaler en norm har.
Normen bygger på en säkerhetsfilosofi. Säkerheten ligger på värden på laster och materialhållfasthet. K-virke (konstruktionsvirke) delas in i 5 hållfasthetsklasser K12, K18, K24, K30 och K35. Man har något som kallas karakteristiska värden. Karakteristisk hållfasthet är den hållfasthet som 95% av virket i en hållfasthetsklass är starkare än. Karakteristisk snölast är den maximala snölast som inträffar under en 50årsperiod.
Karakteristiska hållfastheten dividerar man normalt med (1.25*1.1) för K-virke i takstolar. De olika lasterna som verkar på takstolen (snölast, vindlast, egentyngd, nyttig last=förråd eller inredning/personer) kombineras på ogynnsammaste sätt. Det karakteristiska värdet för en last (ej egentyngd) ökas med 30% och de andra lasterna sätts till sina vanliga värden (normalt förekommande värde, normalt lägre än karakteristiskt värde). Man räknar på flera lastfall och tar det värsta för varje del i takstolen.
Sen kan man heller inte veta hur bra beräkningsmodellen kan förutsäga bärförmågan. För vissa konstruktioner har man krav på nedböjning/svikt. För tex golvbjälkar är det vad jag vet alltid svikten som är avgörande.
Kan tillägga att man räknar med följande nyttiga laster för ett vindsutrymme med minst 60cm fri höjd
Vindsutrymme med fast trappa 50kg/m2 vanligt värde (normalt förekommande)
Vindsutrymme med lucka max 1*1m 25kg/m2 vanligt värde (normalt förekommande)
Detta gäller inte om vindsutrymmet är avsett för bostad
Normen bygger på en säkerhetsfilosofi. Säkerheten ligger på värden på laster och materialhållfasthet. K-virke (konstruktionsvirke) delas in i 5 hållfasthetsklasser K12, K18, K24, K30 och K35. Man har något som kallas karakteristiska värden. Karakteristisk hållfasthet är den hållfasthet som 95% av virket i en hållfasthetsklass är starkare än. Karakteristisk snölast är den maximala snölast som inträffar under en 50årsperiod.
Karakteristiska hållfastheten dividerar man normalt med (1.25*1.1) för K-virke i takstolar. De olika lasterna som verkar på takstolen (snölast, vindlast, egentyngd, nyttig last=förråd eller inredning/personer) kombineras på ogynnsammaste sätt. Det karakteristiska värdet för en last (ej egentyngd) ökas med 30% och de andra lasterna sätts till sina vanliga värden (normalt förekommande värde, normalt lägre än karakteristiskt värde). Man räknar på flera lastfall och tar det värsta för varje del i takstolen.
Sen kan man heller inte veta hur bra beräkningsmodellen kan förutsäga bärförmågan. För vissa konstruktioner har man krav på nedböjning/svikt. För tex golvbjälkar är det vad jag vet alltid svikten som är avgörande.
Kan tillägga att man räknar med följande nyttiga laster för ett vindsutrymme med minst 60cm fri höjd
Vindsutrymme med fast trappa 50kg/m2 vanligt värde (normalt förekommande)
Vindsutrymme med lucka max 1*1m 25kg/m2 vanligt värde (normalt förekommande)
Detta gäller inte om vindsutrymmet är avsett för bostad
Sundsvall har två snözoner 3 och 3,5. I högre terräng är det 3,5 som gäller. Sundsvall ger rätt stor snölast. Pga snön blir överramen rätt ansträngd.
Jag räknade med följande
45*195 K12 i över- och underram. 27 graders fackverkstakstol (w där varje streck är en diagonal), centrumavstånd 1.2m, avstånd mellan insida upplagen 5.7m, totallängd 7m. Lätt tak (0,3 kN/m2). Överramen håller inte i både snözon 3 och 3,5. Man kan klara överramen om man sätter in fler diagonaler (ww-takstol).
45*195 K18 i överram. 45*195 K12 i underram. w-takstol. I övrigt lika med ovan. Detta håller för både snözon 3 och 3,5.
45*220 K12 i överram. 45*195 K12 i underram. w-takstol. I övrigt lika med ovan. Detta håller för både snözon 3 och 3,5. Överramen klarar sig precis i snözon 3,5.
Sen måste ju diagonalerna och förbanden hålla. En takstol är inte starkare än den svagaste delen. Diagonalerna behöver inte vara så kraftiga, 45*95 K12 är OK. Även 45*70 K12 håller men det kan vara svårt att få plats med spiken då. Nere vid takfoten blir det rätt mycket spik. En skarv i underramen blir fullpepprad med spik.
Är inte takstolsvirket i stora huset stämplat? Det kanske är K24 virke?
Jag räknade med följande
45*195 K12 i över- och underram. 27 graders fackverkstakstol (w där varje streck är en diagonal), centrumavstånd 1.2m, avstånd mellan insida upplagen 5.7m, totallängd 7m. Lätt tak (0,3 kN/m2). Överramen håller inte i både snözon 3 och 3,5. Man kan klara överramen om man sätter in fler diagonaler (ww-takstol).
45*195 K18 i överram. 45*195 K12 i underram. w-takstol. I övrigt lika med ovan. Detta håller för både snözon 3 och 3,5.
45*220 K12 i överram. 45*195 K12 i underram. w-takstol. I övrigt lika med ovan. Detta håller för både snözon 3 och 3,5. Överramen klarar sig precis i snözon 3,5.
Sen måste ju diagonalerna och förbanden hålla. En takstol är inte starkare än den svagaste delen. Diagonalerna behöver inte vara så kraftiga, 45*95 K12 är OK. Även 45*70 K12 håller men det kan vara svårt att få plats med spiken då. Nere vid takfoten blir det rätt mycket spik. En skarv i underramen blir fullpepprad med spik.
Är inte takstolsvirket i stora huset stämplat? Det kanske är K24 virke?
Helt vanligt standardvirke så vitt jag fattar. Hur ska stämplingen se ut?
Enligt fakturan är det bara listat som 195x45 råplan
Borde trots allt vara ganska lugnt med 195X45 om man håller lite koll på snön då. Kan även höja takvinkeln lite. Snözon 3. Prima lågland här
Centrumavståndet är det mellan de två centrala strävornas topp eller botten och i vilken vinkel ska strävorna sitta i i förhållande till bottenregeln?
Jag har räknat med minst 5 ankarspik i per sida på varje trädel så för en takstol skulle det bli 240 spik/skruv
Enligt fakturan är det bara listat som 195x45 råplan
Borde trots allt vara ganska lugnt med 195X45 om man håller lite koll på snön då. Kan även höja takvinkeln lite. Snözon 3. Prima lågland här
Centrumavståndet är det mellan de två centrala strävornas topp eller botten och i vilken vinkel ska strävorna sitta i i förhållande till bottenregeln?
Jag har räknat med minst 5 ankarspik i per sida på varje trädel så för en takstol skulle det bli 240 spik/skruv
5,7m som jag räknade med är måttet insida bärande yttervägg.
Centrumavstånd 1,2m är avståndet mellan takstolarna.
Diagonalen som går upp mot överramen ska vara vinkelrät mot överramen. Denna diagonal är till för att stötta upp överramen. Den ska träffa överramen lite högre upp än mitt på överramen om du förstår vad jag menar (ungefär 1,55m från nock mätt efter överramen). Den andra diagonalens placering följer av den första.
Använd plåtar som är 1,5 eller 2mm tjocka. Ankarspik 35mm långa och 4mm i diameter. Eller motsvarande skruv. Samma spikmönster från båda håll.
Datorn ville ha det till totalt 360 spikar för takstolen plus 88 spikar i en fullpepprad skarv i underramen. Om jag räknade rätt. Av dessa 360 spik användes 248 spik nere vid takfötterna. Totalt 8 plåtar nere vid takfötterna. Kilar användes vid takfötterna.
Känns osäkert att dimensionera en takstol så här. Ska du inte investera i takstolsboken för 400kr? Det finns regler för hur man får spika för att det inte ska spricka.
//--------------------------------------
Har du varit uppe på vinden i ditt befintliga hus och kollat efter nån stämpling på takstolsvirket? Vore konstigt om det inte fanns.
När du köpte virket sa du inte att du ville köpa konstruktionsvirke va? Om man inte beställer K-virke så får man virke med ospecificerad hållfasthet som är omärkt.
Stämplingen är röd har jag för mig.
Visuellt sorterat virke har beteckningen T där det står 18, 24 eller 30 ovanför. 35 borde väl oxå finnas. K35 är en rätt ny hållfasthetsklass. Det är som ett spetsigt U under T. Ett par bokstavskombinationer finns oxå (identifierar vem som har sorterat)
Här står det en del men ingen bild tyvärr
http://www.svenskttra.org/Pub/valjatra/s11-17.pdf
Till bärande konstruktioner används konstruktionsvirke som sorteras visuellt eller maskinellt. Virket kan vara ohyvlat eller hyvlat och dessutom fingerskarvat.
Konstruktionsvirke benämns K-virke och förekommer i hållfasthetsklasserna K30, K24, K18 och K12. För sortering av virket till klass K12 ansvarar det sorterande företaget och virket behöver ej märkas. Märkt konstruktionsvirke (T-virke) stämplas med T30 och motsvarar i beräkningshänseende hållfasthetsklass K30, klass T24 motsvarar K24 och T18 motsvarar K18. Märkt konstruktionsvirke finns normalt inte i lager utan måste beställas i god tid så att varan kan sorteras fram.
Fr o m hösten 1997 ändras T-virkessorteringsreglerna och de nuvarande
kvalitetsklasserna byter namn enligt följande:
Nuvarande: T30 T24 T18 K12
Nya: T3 T2 T1 T0
Maskinellt hållfasthetssorterat konstruktionsvirke märks med hållfasthetsklass och stort M, maskinnummer, Statens Planverks (Boverkets) kontrollmärke och tillverkare. Vid märkning av maskinellt hållfasthetssorterat och fingerskarvat virke anges även en tidskod för limning.
Centrumavstånd 1,2m är avståndet mellan takstolarna.
Diagonalen som går upp mot överramen ska vara vinkelrät mot överramen. Denna diagonal är till för att stötta upp överramen. Den ska träffa överramen lite högre upp än mitt på överramen om du förstår vad jag menar (ungefär 1,55m från nock mätt efter överramen). Den andra diagonalens placering följer av den första.
Använd plåtar som är 1,5 eller 2mm tjocka. Ankarspik 35mm långa och 4mm i diameter. Eller motsvarande skruv. Samma spikmönster från båda håll.
Datorn ville ha det till totalt 360 spikar för takstolen plus 88 spikar i en fullpepprad skarv i underramen. Om jag räknade rätt. Av dessa 360 spik användes 248 spik nere vid takfötterna. Totalt 8 plåtar nere vid takfötterna. Kilar användes vid takfötterna.
Känns osäkert att dimensionera en takstol så här. Ska du inte investera i takstolsboken för 400kr? Det finns regler för hur man får spika för att det inte ska spricka.
//--------------------------------------
Har du varit uppe på vinden i ditt befintliga hus och kollat efter nån stämpling på takstolsvirket? Vore konstigt om det inte fanns.
När du köpte virket sa du inte att du ville köpa konstruktionsvirke va? Om man inte beställer K-virke så får man virke med ospecificerad hållfasthet som är omärkt.
Stämplingen är röd har jag för mig.
Visuellt sorterat virke har beteckningen T där det står 18, 24 eller 30 ovanför. 35 borde väl oxå finnas. K35 är en rätt ny hållfasthetsklass. Det är som ett spetsigt U under T. Ett par bokstavskombinationer finns oxå (identifierar vem som har sorterat)
Här står det en del men ingen bild tyvärr
http://www.svenskttra.org/Pub/valjatra/s11-17.pdf
Till bärande konstruktioner används konstruktionsvirke som sorteras visuellt eller maskinellt. Virket kan vara ohyvlat eller hyvlat och dessutom fingerskarvat.
Konstruktionsvirke benämns K-virke och förekommer i hållfasthetsklasserna K30, K24, K18 och K12. För sortering av virket till klass K12 ansvarar det sorterande företaget och virket behöver ej märkas. Märkt konstruktionsvirke (T-virke) stämplas med T30 och motsvarar i beräkningshänseende hållfasthetsklass K30, klass T24 motsvarar K24 och T18 motsvarar K18. Märkt konstruktionsvirke finns normalt inte i lager utan måste beställas i god tid så att varan kan sorteras fram.
Fr o m hösten 1997 ändras T-virkessorteringsreglerna och de nuvarande
kvalitetsklasserna byter namn enligt följande:
Nuvarande: T30 T24 T18 K12
Nya: T3 T2 T1 T0
Maskinellt hållfasthetssorterat konstruktionsvirke märks med hållfasthetsklass och stort M, maskinnummer, Statens Planverks (Boverkets) kontrollmärke och tillverkare. Vid märkning av maskinellt hållfasthetssorterat och fingerskarvat virke anges även en tidskod för limning.
ang centrummåttet: brun påse dragen över skallen 
Häromkring får man ta det virke som finns eller vara utan helt enkelt.
Jag tycker att det känns rätt lugnt.
Jag är ganska övertygad om att stora husets stolar inte heller uppfyller kraven och de står då stadigt som bara den. Du sa tidigare att man kunde "rädda" lösningen med fler strävor. Ska de sitt längre ut i konstruktionen då?
195 orna kan inte vara allt för långt från att hålla beräkningsmässigt iom att det var 20% på 170
Avstånd mellan ytterväggar 8,60
Totallängd 10,20
Höjd 2,20
W konstruktion centrummått 1,20
Häromkring får man ta det virke som finns eller vara utan helt enkelt.
Jag tycker att det känns rätt lugnt.
Jag är ganska övertygad om att stora husets stolar inte heller uppfyller kraven och de står då stadigt som bara den. Du sa tidigare att man kunde "rädda" lösningen med fler strävor. Ska de sitt längre ut i konstruktionen då?
195 orna kan inte vara allt för långt från att hålla beräkningsmässigt iom att det var 20% på 170
Avstånd mellan ytterväggar 8,60
Totallängd 10,20
Höjd 2,20
W konstruktion centrummått 1,20
Väldigt få snickare med 30 års erfarenhet som har datorer har det visat sig ;D
De bygger baserat på erfarenhet istället, uppfyller säkert inga normkrav men det står kvar. Har nu kollat runt lite själv och en förredetta grannes hus (jag har flyttat, inget annat) har 6,70 i spann och de takstolarna är byggda av 50X150 virke från en bondsåg. Tegelpannor ovanpå och de har stått sig fint i 30 år
För min egen del blir det 45X195 i W utförande, möjligen med någon extra sträva, Som det ser ut blir takstolarna till carporten starkare än husets och häromkring blåser snön av
De bygger baserat på erfarenhet istället, uppfyller säkert inga normkrav men det står kvar. Har nu kollat runt lite själv och en förredetta grannes hus (jag har flyttat, inget annat) har 6,70 i spann och de takstolarna är byggda av 50X150 virke från en bondsåg. Tegelpannor ovanpå och de har stått sig fint i 30 år
För min egen del blir det 45X195 i W utförande, möjligen med någon extra sträva, Som det ser ut blir takstolarna till carporten starkare än husets och häromkring blåser snön av
Japp råkade installera relality.sys i mig själv
Konstruktionsreglerna är framtagna just för att garantera att det håller men just därför måste de kombinera det sämsta virket med den sämsta spikningen under det tyngsta snölasset och den värsta vinden plus ett antal procent till.
Jag har klängt runt lite på vinden och tittat på våra stora takstolar och de är spikade med 12-14 ankarspik spikhålsplåt. Totalt sitter det åtta 120X300 och sexton 60x200 i varje stol. De stolarna är ca 10 meter långa och 2,2 meter höga. Jag väntar på stefans dom men utgår från att de är för klena
Som exempel på hur man inte ska göra men som håller (ännu efter 25 år). Carport 6X7 meter stöd på sex stolpar. Platt tal med ca 10 graders lutning. Taket bärs av 45X95 or cc 120 lagda på 3 45X95 åsar mellan stolparna. Snöson för kramfors
Konstruktionsreglerna är framtagna just för att garantera att det håller men just därför måste de kombinera det sämsta virket med den sämsta spikningen under det tyngsta snölasset och den värsta vinden plus ett antal procent till.
Jag har klängt runt lite på vinden och tittat på våra stora takstolar och de är spikade med 12-14 ankarspik spikhålsplåt. Totalt sitter det åtta 120X300 och sexton 60x200 i varje stol. De stolarna är ca 10 meter långa och 2,2 meter höga. Jag väntar på stefans dom men utgår från att de är för klena
Som exempel på hur man inte ska göra men som håller (ännu efter 25 år). Carport 6X7 meter stöd på sex stolpar. Platt tal med ca 10 graders lutning. Taket bärs av 45X95 or cc 120 lagda på 3 45X95 åsar mellan stolparna. Snöson för kramfors
Jag har en äldre (~10-15år) gammal upplaga av takstolsboken med tillhörande beräkningsprogram som jag några gånger använt för att bygga takstolar. Inget tak har ramlat ner än ;D
Ang hållfasthetsklasser anges där att oklassat virke beräknas som K12.
När man dimensionerat för klent brukar det fastna på att nedböjningen blir för stor. Det är alltså inte fråga om att brottgränsen överskrids.
Bygger man garage eller båthus kanske nedböjningen inte spelar så stor roll i praktiken.
För att koppla till verkligheten har det visat sig att de takstolar jag/vi byggt efter anvisningarna i takstolsboken har blivit väldigt kraftiga i jämförelse med de takstolar man hittar i hus som klarat många år utan problem och konstruerats utan en massa krångliga beräkningar....
Alla äldre med lite erfarenhet av byggnationer brukar tro att man skojjar när man berättar vilka dimensioner som takstolarna ska ha.
En sak jag lärt mig av att bygga takstolar är att det är jättebra att ha tillgång till virke som är tillräckligt långt för att slippa skarvar.
Med lite planering och framförhållning kan en bondsåg leverera underliggare som är 7-8m långa
Ang hållfasthetsklasser anges där att oklassat virke beräknas som K12.
När man dimensionerat för klent brukar det fastna på att nedböjningen blir för stor. Det är alltså inte fråga om att brottgränsen överskrids.
Bygger man garage eller båthus kanske nedböjningen inte spelar så stor roll i praktiken.
För att koppla till verkligheten har det visat sig att de takstolar jag/vi byggt efter anvisningarna i takstolsboken har blivit väldigt kraftiga i jämförelse med de takstolar man hittar i hus som klarat många år utan problem och konstruerats utan en massa krångliga beräkningar....
Alla äldre med lite erfarenhet av byggnationer brukar tro att man skojjar när man berättar vilka dimensioner som takstolarna ska ha.
En sak jag lärt mig av att bygga takstolar är att det är jättebra att ha tillgång till virke som är tillräckligt långt för att slippa skarvar.
Med lite planering och framförhållning kan en bondsåg leverera underliggare som är 7-8m långa
Jo det känns som om det finns en betydande skillnade mellan normer och vad gamla snickare bygger med.
Nu klurar jag mest på infästningen av stolarna. Ska se om jag kan klämma in några vinkeljärn och bara skruva dem i spikbandet. Kan bli lite knivigt på limträbalken. Får kanske sänka den lite och slå en 145:a ovanpå för att bredda spikbandet lite
Nu klurar jag mest på infästningen av stolarna. Ska se om jag kan klämma in några vinkeljärn och bara skruva dem i spikbandet. Kan bli lite knivigt på limträbalken. Får kanske sänka den lite och slå en 145:a ovanpå för att bredda spikbandet lite
8 takstolar nu halvklara. 45x195rna är kapade och ihopfästa. Imorgon ska de skruva ordentligt på ena sidan samt att strävorna ska i. Därefter vänder vi på steken och skruvar andra sidan.
Varje takstol förutom en kommer att få 4 90 mm vinkeljärn för fäste i spikbandet. Den motarbetade stackarn hamnar längst ut i carporten så där finns det bara en sida att fästa på.
är det någon som vet skillnaden på styrka i en 45X145 T24 och en vanlig 45X195
rna är kapade och ihopfästa. Imorgon ska de skruva ordentligt på ena sidan samt att strävorna ska i. Därefter vänder vi på steken och skruvar andra sidan.Varje takstol förutom en kommer att få 4 90 mm vinkeljärn för fäste i spikbandet. Den motarbetade stackarn hamnar längst ut i carporten så där finns det bara en sida att fästa på.
är det någon som vet skillnaden på styrka i en 45X145 T24 och en vanlig 45X195
