Altan i plan- och bygglagen
Min granne har byggt en altan på 2,4 m avstånd till tomtgräns. Altanen är ca 60 cm hög från grannens marknivå. I tomtgräns (något överskjutande till min fastighet) har grannen en äldre (mer än 10 år) gammal stödmur, och en markhöjning på 83 cm från naturlig marknivå. Båda de senare saknar bygg- samt marklov.
Reglerar plan- och bygglagen att dessa äldre olovliga byggnationer blockerar ett lovgivande för denna altan? Från vilken marknivå bör höjden på altanen mätas? Kan lov ges för detta närmare än 4,5 m från tomtgräns, trots min invändning?
Jag önskar att altanen hade dragits in till 4,5 m från tomtgräns.
Reglerar plan- och bygglagen att dessa äldre olovliga byggnationer blockerar ett lovgivande för denna altan? Från vilken marknivå bör höjden på altanen mätas? Kan lov ges för detta närmare än 4,5 m från tomtgräns, trots min invändning?
Jag önskar att altanen hade dragits in till 4,5 m från tomtgräns.
Kommunen kan välja att godkänna ett bygglov som strider (lite) mot detaljplanen oavsett vad grannar har för synpunkter. Grannars synpunkter skall vägas in i beslutet, men en granne har aldrig vetorätt mot bygglov.
Om vi antar att grannen nu är i en bygglovsprocess (är altanen redan byggd?). Och att du fått möjlighet att yttra dig om bygglovet. Då kan du ju absolut påpeka att altanen ligger på typ 1m (eller hur mycket det nu kan vara) över ursprunglig höjd.
Så knäckfrågan är om detta kan anses vara en mindre avvikelse, att bygga en så hög altan närmare tomtgränsen. Jag tror att det är tveksamt. Så OM kommunen godkänner lovet, kan det löna sig att överklaga.
Om vi antar att grannen nu är i en bygglovsprocess (är altanen redan byggd?). Och att du fått möjlighet att yttra dig om bygglovet. Då kan du ju absolut påpeka att altanen ligger på typ 1m (eller hur mycket det nu kan vara) över ursprunglig höjd.
Så knäckfrågan är om detta kan anses vara en mindre avvikelse, att bygga en så hög altan närmare tomtgränsen. Jag tror att det är tveksamt. Så OM kommunen godkänner lovet, kan det löna sig att överklaga.
Det är inte alla kommuner som kräver bygglov för altaner som är lägre än 1,8 m och max 3.6 m från bostadshuset fast de är närmare än 4,5 m från grannen.
https://www.boverket.se/sv/byggande...-utan-bygglov/altaner-uteplatser-och-uterum/#
Lagstiftningen gällande altaner är snårig. Jag skulle säga att en altan som är 60 cm hög i regel inte kräver bygglov. Men om det sitter en högt stäket eller plank ovanpå altanen kan den kräva lov. Påverkar muren altanen i aktuellt fall?
Altanen är troligtvis inte bygglovpliktig trots den olovliga markuppfyllnaden. Men lämna in en anmälan till kommunen om du vill få saken prövad. Grannen lär ju dock inte bli så glad.
Intressant fråga, altanen i sig är ju helt laglig, grannen hade teoretiskt kunna bygga den ända till tomtgräns enligt gällande praxis och domar som säger att altaner under 1,2 meters höjd räknas som att de är marknivå och därmed bygglovsfria och utan begränsningar i storlek eller avstånd till tomtgräns. Men det som gör frågan komplicerad är att marken är höjd utan marklov. Hade det skett för mindre än 10 år sedan så hade nog altanen varit ett svartbygge, men nu är det mer än 10 år sedan marken höjdes och vad gäller då? Hur länge sen höjdes marken? Vem höjde marken, nuvarande ägare? Har någon av grannarna klagat under dessa 10+ år på markhöjningen?
Egentligen skulle väl grannen ha börjat med att lämna i en ansökan i efterhand på den höjda marken, vilket sannolikt hade gått igenom utan problem. Hade inte någon klagat tidigare, så hade de väl knappast fäst någon större uppmärksamhet på ett marklov på en sedan länge utförd åtgärd? Sedan hade grannen fritt kunna bygga sin altan.
Men byggnadsnämnder är nyckfulla och den luddiga lagstiftningen kan lätt tolkas olika av två handläggare som sitter i kontoren bredvid varandra. Så det är i princip omöjligt att säga i förväg hur de kommer att agera. Kan man argumentera för sin sak och peka på lagtexter och prejudikat, så brukar det räcka lång väg. Men i detta fall känns det som det är lite uppförsbacke och frågan är om det är värt att förstöra relationen med grannen över en fråga som man kanske kommer att förlora? Mitt råd är att boka tid med områdets handläggare på byggnadsnämnden, d v s åka dit och diskutera saken öga mot öga, då får du en indikation på deras hållning innan du tar saken vidare. Sedan läsa på om lagar och prejudikat, för det är väl 50% chans att byggnadsnämnden har koll på vad som egentligen gäller...men det är väl därför man kan överklaga i fyra instanser.
Egentligen skulle väl grannen ha börjat med att lämna i en ansökan i efterhand på den höjda marken, vilket sannolikt hade gått igenom utan problem. Hade inte någon klagat tidigare, så hade de väl knappast fäst någon större uppmärksamhet på ett marklov på en sedan länge utförd åtgärd? Sedan hade grannen fritt kunna bygga sin altan.
Men byggnadsnämnder är nyckfulla och den luddiga lagstiftningen kan lätt tolkas olika av två handläggare som sitter i kontoren bredvid varandra. Så det är i princip omöjligt att säga i förväg hur de kommer att agera. Kan man argumentera för sin sak och peka på lagtexter och prejudikat, så brukar det räcka lång väg. Men i detta fall känns det som det är lite uppförsbacke och frågan är om det är värt att förstöra relationen med grannen över en fråga som man kanske kommer att förlora? Mitt råd är att boka tid med områdets handläggare på byggnadsnämnden, d v s åka dit och diskutera saken öga mot öga, då får du en indikation på deras hållning innan du tar saken vidare. Sedan läsa på om lagar och prejudikat, för det är väl 50% chans att byggnadsnämnden har koll på vad som egentligen gäller...men det är väl därför man kan överklaga i fyra instanser.