Det finns normalt fyra ”vatten system” för huset. Färskt vatten, dagvatten, avlopp och dränering. Alla skall ha sina egna rör och ledningar. Så klart. ”Hålen” som finns i dräneringsrören om man leder på dagvatten kommer att flytta vatten till de delar runt/i ditt hus där vatten troligen inte skall finnas. det brukar finnas fina bilder och bra information på Uponors hemsida. Kolla där så ser du vad jag menar. En bild och tusen ord mm. Som du ser så blanda avlopp med färskvatten inte bra. Dagvatten och dränering inte bra. Egna rör och ledningar Jätte bra.
 
  • Gilla
brfbo
  • Laddar…
G Greytooth skrev:
Det jag menar är att min ursprungsfråga inte rörde huruvida det är klokt eller inte att ha en källare från 1924 som boendeyta. Och det är inte heller så varken säljarna eller vi primärt utnyttjar källaren. Men det "såldes in" som bl.a. gillestuga och gästrum vilket väl antyder mer än potatiskällare med stampat jordgolv :) , men det talades heller aldrig om att grundkonstruktionen uppgraderats till bygg-norm/standard XX.

Min ursprungsfråga rörde om det var rimligt för oss som husköpare att misstänka att dräneringen kunde vara inkorrekt baserat på den information vi hade tillgänglig. De flesta som skrivit menar väl på att det är så och det stämmer säkert.

Det du helt riktigt påpekar är att källarens grundkonstruktion är från 1924, vilket för oss betyder att oavsett hur bra en dränering är utförd så kommer det fortfarande att vara en viss mängd fukt i källaren. Att sen utöver det sätta träreglar direkt mot källarväggen gör inte saken bättre. Vilket väl även besiktningsmannen påpekat. Och det är där vi gärna vill, men bevisligen inte borde, se annorlunda på saken än försäkringsbolaget i frågan om det av de fuktanmärkningar som fanns i protokollet går att se detta som ett dolt fel eller ej.

Men med det sagt; jag ser din poäng även om jag inte delar din åsikt i allt du skriver.
Jag blev aldrig klar med min juristutbildning innan jag gjorde annat, men en sak vi tydligt lärde oss är att listan av rättsfall kring jordabalken 4:19 är oändligt lång. Undersökningsplikten en köpare har är generellt mycket mera långtgående än vad vi tror. Beskrivningen i protokollet utökar den ännu mer.

Ta det inte för ett juridiskt råd, men risken att få stå för motsidans rättegångskostnader är skyhög och för de pengarna har ni åtgärdat dräneringen med nyttjande av ROT-avdrag. Då har ni också fått en källare ni kan återställa utan att nya skador uppstår under tiden rättsprocessen pågår.

Av nyfikenhet; stenfotsgrund eller platta på mark med murade väggar? Stenfotsgrund är lurig att dränera så vitt jag lärt mig, eftersom de normalt var naturligt dränerade genom att stå på bergkross. Börjar man röra / gräva nedanför plattan för att få ner dränering är risken att väggarna börjar sätta sig som någon påtalade.
 
  • Gilla
klimt
  • Laddar…
Om dräneringen är gjord 2003 hur skulle man då kunna hävda dolt fel? Trodde det var tio år som gäller.
 
10 år från köpedatum kan man åberopa dolt fel. Om sen säljaren har någon garanti kvar gentemot entreprenören eller måste betala ur egen ficka spelar ingen roll för köparen.
 
Tänkte fel. Men förstår inte hur man törs sälja ett hus...
 
  • Gilla
Greyhair
  • Laddar…
Claes Sörmland
Det som är tydligt i trådar som denna är att köpare har högt ställda förväntningar gällande gamla hus. En förväntan som uttrycks i denna tråd är att om en processen "dränering" har gjorts så har det utförts på ett visst sätt (föreställningen om allmängiltiga regler) som alltid resulterar i en visst slutresultat (i det här fallet bostadstorr källare). I detta fall liksom många andra så stämmer inte denna världsbild. Man kan göra på många olika sätt och det är högst osäkert hur det faller ut.

Jag tror inte vi kommer ifrån dessa förenklade förväntningar från köpare. Det ligger i tidsandan och på jobbet arbetar vi alla med att försöka paketera saker i väldokumenterade och förutsägbara processer. I skolan har man också börjat arbeta på samma sätt och är man 80-talist eller yngre har man högst troligen vuxit upp med detta tänk. Det är klart att vi tar det tänket med oss hem till bostadsköpet.

Dessutom går det idag att googla fram manualer, arbetsbeskrivningar, standarder och tyckande hur olika saker ska utföras på ett hus på några sekunder. Man kan som yngre tro att det alltid ha varit så här men t ex 2003 när trådens dränering gjordes var beskrivningarna svårtillgängliga trycksaker och man var tvungen att lita på nån (skit)snackande (?) säljare på byggvaruhuset.

Så vad göra som säljare för att inte trigga fram dessa kravställande tankar hos köparna? Jag tror man ska undvika vissa sammanfattande nyckeltermer som köpare typiskt läser in vissa processer i. Beskriv vad som har gjorts istället. I prospektet till denna tråd skulle t ex nyckelordet "dränering" ha undvikits (om det fanns där?).
 
  • Gilla
Anonymiserad 168520 och 3 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Det som är tydligt i trådar som denna är att köpare har högt ställda förväntningar gällande gamla hus. En förväntan som uttrycks i denna tråd är att om en processen "dränering" har gjorts så har det utförts på ett visst sätt (föreställningen om allmängiltiga regler) som alltid resulterar i en visst slutresultat (i det här fallet bostadstorr källare). I detta fall liksom många andra så stämmer inte denna världsbild. Man kan göra på många olika sätt och det är högst osäkert hur det faller ut.

Jag tror inte vi kommer ifrån dessa förenklade förväntningar från köpare. Det ligger i tidsandan och på jobbet arbetar vi alla med att försöka paketera saker i väldokumenterade och förutsägbara processer. I skolan har man också börjat arbeta på samma sätt och är man 80-talist eller yngre har man högst troligen vuxit upp med detta tänk. Det är klart att vi tar det tänket med oss hem till bostadsköpet.

Dessutom går det idag att googla fram manualer, arbetsbeskrivningar, standarder och tyckande hur olika saker ska utföras på ett hus på några sekunder. Man kan som yngre tro att det alltid ha varit så här men t ex 2003 när trådens dränering gjordes var beskrivningarna svårtillgängliga trycksaker och man var tvungen att lita på nån (skit)snackande (?) säljare på byggvaruhuset.

Så vad göra som säljare för att inte trigga fram dessa kravställande tankar hos köparna? Jag tror man ska undvika vissa sammanfattande nyckeltermer som köpare typiskt läser in vissa processer i. Beskriv vad som har gjorts istället. I prospektet till denna tråd skulle t ex nyckelordet "dränering" ha undvikits (om det fanns där?).

Bra summering och tanke. Jag tror även att många nyblivna husägare eller yngre människor ofta glömmer bort att man behöver ha en viss kunskap för att sköta ett hus (om man inte har möjlighet att leja bort precis allt). Alla äldre jag känner flyttar ofta för att de inte "orkar" sköta huset längre medans de yngre kör inställningen att allt ska gå fort och så svårt är det inte (fram tills man får offerten)..

Jag kan tycka att undersökningplikten och doldafel delen är ganska bra men såklart finns alltid utrymme till förbättring.
 
H hempularen skrev:
När det gäller djup för dränering, så skall den enligt huvudregeln läggas lägre än grundsulan. Men om du har ett äldre hus på dålig mark, så får man inte gräva ner under grundsulan, det ger sättningsskador. Därför får man göra bästa möjliga och lägga dräneringen i höjd med grundsulan. Här låter det som det var mer, onödiga fel.
Vill bara egentligen bekräfta "hempularens" inlägg. Vi har ett hus byggt 1925 med källare. Källarväggarna är murade med natursten i botten och en bit upp på väggarna, det saknas alltså den vanligen nämnda murade/gjutna grundsulan. Dräneringsfirman vågade inte gräva såpass djupt som man normalt gör vilket innebär att vid högsta punkten hamnade dräneringen ovan golvnivån i källaren. Anledningen till detta var att man ville undvika sättningsskador. Svårt att klassa det som en felaktig dränering, samma sak kan ju gälla för ditt hus så om du har möjlighet, kontrollera vad för typ av grund du har.

Och oavsett så det sällan lämpligt att använda en sådan källare bostadsutrymme utan att fixa till ventilation, dränering och nytt kapillärbrytande skikt under golvet. Såpass gamla källare är oftast inte avsedda för bostad utan mer som förvaring, pannrum, matkällare osv.
 
Har försökt googla lite på det här med rör för dränering och dagvatten och en sak jag inte blir riktigt klok på är hur dessa ska kopplas till dräneringsbrunn.

Kan jag köra samma brunn men dra olika rör för dagvatten och dränering till den? Eller bör jag använda separata brunnar för dagvatten och dränering? Och ska man för det senare fallet ha separata stenkistor?
 
G Greytooth skrev:
Har försökt googla lite på det här med rör för dränering och dagvatten och en sak jag inte blir riktigt klok på är hur dessa ska kopplas till dräneringsbrunn.

Kan jag köra samma brunn men dra olika rör för dagvatten och dränering till den? Eller bör jag använda separata brunnar för dagvatten och dränering? Och ska man för det senare fallet ha separata stenkistor?
I mitt fall så drog firman både rören från takavvattningen och dräneringsslangen till samma brunn. Därifrån går sedan ett rör till en stenkista längre bort/ned på tomten.
 
G Greytooth skrev:
Har försökt googla lite på det här med rör för dränering och dagvatten och en sak jag inte blir riktigt klok på är hur dessa ska kopplas till dräneringsbrunn.

Kan jag köra samma brunn men dra olika rör för dagvatten och dränering till den? Eller bör jag använda separata brunnar för dagvatten och dränering? Och ska man för det senare fallet ha separata stenkistor?
Bäst om ett proffs svarar :) Men så vitt jag vet har vi en och samma inspektionsbrunn för dagvatten, där tak och dränering möts. Därefter i gemensam ledning till kommunal anslutning. Spillvatten (avlopp) är helt separerat.
 
Kan någon berätta om jag gör en tankevurpa här?

I mitt fall så har ju vi källare och sulan ligger någonstans 1.8-1.9 m under marknivå. Ska man ha dagvatten och dränering till samma brunn så verkar det ju som att korrekt sätt är att ha inlopp till brunnen för dränering högst upp, under det inlopp för dagvatten, under det utlopp till stenkista och under det ett sandfång. Ska det vara möjligt så kommer man ju behöva gräva gropen för brunnen bort mot 3 meter djupt, och röret från brunn till stenkista kommer hamna närmare 2.5 meter djupt. Och ska inlopp till kistan ligga i kistans överkant så måste ju kistan grävas ner typ 3 meter. En jäkla massa gräva. Tänker jag rätt? Och hade det varit rimligare att ha en dräneringsbrunn med pump för att få rör och kista närmare marknivå?
 
Redigerat:
Det stämmer. Så är det hos oss. I brunnen så kommer inloppet från dräneringen överst, sedan inlopp från takavvattning och sist utlopp till stenkista närmast botten i brunnen. Det är även förberett för att sätta i en dräneringspump men eftersom vi har bra fall så behövs inte det.
 
G Greytooth skrev:
K Och hade det varit rimligare att ha en dräneringsbrunn med pump för att få rör och kista närmare marknivå?
Om marken är vattengenomsläpplig så vill du ju knappast ha stenkistan över dräneringsnivån får då blir du ju inte av med vattnet. En stenkista skall ligga lägre än dräneringen för att kunna agera vattenmottagare av större vattenmängder som sedan successivt släpps ut i omkringliggande mark.
 
R roli skrev:
Om marken är vattengenomsläpplig så vill du ju knappast ha stenkistan över dräneringsnivån får då blir du ju inte av med vattnet. En stenkista skall ligga lägre än dräneringen för att kunna agera vattenmottagare av större vattenmängder som sedan successivt släpps ut i omkringliggande mark.
Vi har lerjord, så inte särskilt bra genomsläpplighet för vatten.

Handlar inte det också om hur långt från huset man lägger kistan? Ligger kistan en bit bort och marken inte är så bra på att transportera bort vatten så tänket jag att det inte är lika viktigt att den ligger lägre än dräneringen.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.