Tilläggsisolera och inreda vinden
Hej!
Lysande forum, har läst och lärt mycket.
Har funderingar som jag inte finner svar på:
Vi väntar tillökning, och behöver om några år göra om vinden till boyta (extra sovrum).
Huset är från 30-talet och byggt enligt självdragsprincipen. På vindens golv ligger ett ca 20 cm lager med spån, som av allt att döma är torrt och helt okej.
Mellan snedtaket (innertaket) och råsponten ligger också gammalt spån, som delvis har sjunkit ner till takfoten. Ingen ventilation. En enkel plåtlucka för att komma ut på taket finns.
Liten tillväxt av vitmögel förekommer på några ställen, men inte värre än vad man kan vänta sig ett så gammalt hus.
Har förstått att det finns en del fällor att falla i.
Jag vill gärna fortsätta med liknande material, dvs hygroskopiskt material såsom träfiberskivor. Men om jag skulle sätta upp sådana mellan takstolarna (och mot de kattvindar jag tänker bygga) så behöver ju antagligen vinden ventileras aktivt.
Tänker mig tilluftsventil med frånluftsfläkt. Antar att även kattvindarna behöver ventileras separat. Spånet på golvet tänker jag bör kunna ligga kvar, eventuellt kompletteras. På det läggs något ”öppet golv”, typ trägolv alt. masonitskivor med klickgolv.
1. Hur bör man tänka kring isolering och ventilation på inredd vind resp. kattvindar?
2. Kan man låta det gamla spånet mellan innertak och råspont ligga orört?
3. Om cellulosabaserad isolering används enligt ovan - ska man då ha en difusaionsöppen duk på den varma sidan?
4. Kan spånet på golvet ligga kvar?
Lysande forum, har läst och lärt mycket.
Har funderingar som jag inte finner svar på:
Vi väntar tillökning, och behöver om några år göra om vinden till boyta (extra sovrum).
Huset är från 30-talet och byggt enligt självdragsprincipen. På vindens golv ligger ett ca 20 cm lager med spån, som av allt att döma är torrt och helt okej.
Mellan snedtaket (innertaket) och råsponten ligger också gammalt spån, som delvis har sjunkit ner till takfoten. Ingen ventilation. En enkel plåtlucka för att komma ut på taket finns.
Liten tillväxt av vitmögel förekommer på några ställen, men inte värre än vad man kan vänta sig ett så gammalt hus.
Har förstått att det finns en del fällor att falla i.
Jag vill gärna fortsätta med liknande material, dvs hygroskopiskt material såsom träfiberskivor. Men om jag skulle sätta upp sådana mellan takstolarna (och mot de kattvindar jag tänker bygga) så behöver ju antagligen vinden ventileras aktivt.
Tänker mig tilluftsventil med frånluftsfläkt. Antar att även kattvindarna behöver ventileras separat. Spånet på golvet tänker jag bör kunna ligga kvar, eventuellt kompletteras. På det läggs något ”öppet golv”, typ trägolv alt. masonitskivor med klickgolv.
1. Hur bör man tänka kring isolering och ventilation på inredd vind resp. kattvindar?
2. Kan man låta det gamla spånet mellan innertak och råspont ligga orört?
3. Om cellulosabaserad isolering används enligt ovan - ska man då ha en difusaionsöppen duk på den varma sidan?
4. Kan spånet på golvet ligga kvar?
Spånet i golvet kan ligga kvar.
Det bör finnas en luftspalt mellan isolering och yttertak/råspont. (Jag utgår från att det ligger vanlig underlagspapp på råsponten.)
Det bör finnas en ångspärr mot snedtak och tak.
Taket bör isoleras hela vägen från golvet, så att kattvindarna hålls någorlunda varma. Då kan de "ventilers" mot rummen.
Det råder normalt ett termiskt drivet övertryck på ovanvån, så en frånluftsventil i skorstenen bör räcka. Tilluftsventiler riskerar av samma anledning att bli frånluftsventiler. Behövs tilluftsventiler så är det förmodligen ett måste med en frånluftsfläkt.
Golvet förses lämpligen med ett massivt trägolv.
Det bör finnas en luftspalt mellan isolering och yttertak/råspont. (Jag utgår från att det ligger vanlig underlagspapp på råsponten.)
Det bör finnas en ångspärr mot snedtak och tak.
Taket bör isoleras hela vägen från golvet, så att kattvindarna hålls någorlunda varma. Då kan de "ventilers" mot rummen.
Det råder normalt ett termiskt drivet övertryck på ovanvån, så en frånluftsventil i skorstenen bör räcka. Tilluftsventiler riskerar av samma anledning att bli frånluftsventiler. Behövs tilluftsventiler så är det förmodligen ett måste med en frånluftsfläkt.
Golvet förses lämpligen med ett massivt trägolv.
Tack!
Luftspalten bör alltså gå mellan tilläggsisoleringen och nuvarande yttertak? Då behöver alltså nuvarande "sneda innertak" sågas upp och det gamla nedsjunkna spånet rensas. Varken nocken eller takfoten är öppen, så jag vet inte var fukten i såfall skulle pysa ut.
Och är ångspärr verkligen nödvändigt när träfiber används? Träfiber ska ju absorbera fukt, och det tycks finnas en risk för att vinden blir för tät?
Luftspalten bör alltså gå mellan tilläggsisoleringen och nuvarande yttertak? Då behöver alltså nuvarande "sneda innertak" sågas upp och det gamla nedsjunkna spånet rensas. Varken nocken eller takfoten är öppen, så jag vet inte var fukten i såfall skulle pysa ut.
Och är ångspärr verkligen nödvändigt när träfiber används? Träfiber ska ju absorbera fukt, och det tycks finnas en risk för att vinden blir för tät?
Redigerat:
Bästa svaret
Ja, det gamla spånet behöver tas bort och en luftspalt byggas. Luftspalten måste luftas i både takfot och nock. Om husets konstruktion inte på ngt smidigt sätt möjliggör det så finns det mögelstoppers (ventilationsöppningar) som monteras i yttertaket.P Praellen skrev:
Om inte heller det är önskvärt så finns det metoden utan luftspalt och en specialväv (Goretex-liknande funktion). Personligen tror jag inte att det är en hållbar lösning, då det tycks bero på klimat och väderstreck på taket om det ska fungera, men det är naturligtvis upp till var och en. Om metoden används så se till att läsa det finstilta om under vilka förutsättningar det fungerar, dvs är testat med påstått acceptabelt resultat. Man ska också ha klart för sig att oavsett vilket medelklimat man har så förekommer extremår som rejält kan överskrida förutsättningarna och ge fuktskador typ mögel. Labbtester brukar använda mkt snälla klimat, och endast kortvarigt. Sedan extrapolerar man resultaten över tid. Det är det svåraste och osäkraste som finns att utifrån korttidstester försöka predicera långtidseffekter.
Ja, hygroskopisk isolering kan buffra lite fukt kortvarigt, men för tak så anser jag att det är dels inte lite fukt och definitivt inte kortvarigt. Isoleringen får absorbera fukt under hela vinterhalvåret. Det är av denna anledning som jag inte anser den tidigare nämnda isoleringsmetoden utan luftspalt kommer att fungera.P Praellen skrev:
Har funderat vidare på detta, följdfrågor dök upp.
Säg att jag rensar ur sågspånet som ligger i snedtaket. Då bildas ju en naturlig luftspalt mellan den yttre och inre råsponten (givet att taket är öppet i nock och fot). Skulle det funka, eller måste den inre sponten ersättas med typ masonite pga ej tillräckligt genomsläpplig?
Säg att jag rensar ur sågspånet som ligger i snedtaket. Då bildas ju en naturlig luftspalt mellan den yttre och inre råsponten (givet att taket är öppet i nock och fot). Skulle det funka, eller måste den inre sponten ersättas med typ masonite pga ej tillräckligt genomsläpplig?
Medlem
· Stockholms
· 1 557 inlägg
Jovisst, men om du har det gamla isoleringsutrymmet tomt, rejäl råspont och innanför det sätter ny isolering så tappar du ju en del takhöjd/utrymme. Luftspalten behöver vara 25-50 mm beroende på vem man frågar.P Praellen skrev:
Även om du har hygroskopisk isolering så måste du nog ha någon form av ångbroms/ångspärr för att inte varm fuktig luft ska ge sig ut i isoleringen och ge kondens. I våra gamla 30-talshus ligger tjärpapp som ångbroms under sågspånet, så det är inget nytt påhitt.
Vissa förordar att man sprutar PU-skum som isolering istället, antingen med luftspalt eller direkt på råsponten. PU-skum ska isolera bättre och vara ångbroms i sig själv.
Det verkar finnas en övertro på cellulosaisoleringens förmåga att hantera fukt.P Praellen skrev:
Även om den kan buffra och avge en viss mängd så är det inte en ersättning till ångspärren. Fördelen med cellulosa är att man kan ha en ångbroms som inte är 100% tät och tillåter en liten fuktvandring så att den lilla mängd fukt som eventuellt smiter förbi otätheter och annat har möjlighet att ventileras ut.
På vilket sätt skulle det vara en risk att vinden blir för tät?
Tack för era svar!useless skrev:
Jag tänker att huset redan idag saknar ventiler, utan luftas via de gamla otäta fönstren och det otäta taket. Stänger man igen taket med ångspärr lär ju frånluftsfläkt vara ett måste för att inte fukt ska kondensera mot fönster och annat.
Men genomsläpplig broms och en frånluftsfläkt låter vettigt!
Nej då. Råspont är väl genomsläpplig, framförallt beroende på att det är springor mellan varje bräda, men även då det är vanligt massivt trä.P Praellen skrev:
Om råsponten är gammal och målad i många lager med färg så blir det betydligt sämre, men eftersom trä rör sig så brukar det ändå finnas små springor/sprickor.
Kanon, springor är det. Gammal tjärpapp (vindpapp?) syns bakom, användes väl för att hålla spånet kvar. Kan nog få ligga kvar som vindskydd till isoleringen, blir ju för krångligt att ta bort.Oldboy skrev:
Angående takhöjd: Det är ju klar minst jobb om de existerande "gamla spånspalten" får bli luftspalt, givet öppning i fot och nock.
De frilagda takstolarna är såpass tjocka och taket såpass brant att det blir bra utrymme ändå.
Tack för alla bra svar!
Redigerat: