Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 686 inlägg
Du har uppenbarligen ingen insikt om de tre faktorerna jag nyss beskrev och blandar istället päron och äpplen.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Värmemotstånd
https://sv.wikipedia.org/wiki/Värmeledningsförmåga
https://sv.wikipedia.org/wiki/Värmemotstånd
https://sv.wikipedia.org/wiki/Värmeledningsförmåga
Redigerat:
Har du läst dom länkarna själv?
Det finns egentligen inget mer att diskutera. Enligt det du har presenterat räcker det att isolera huset med 1 mm glasull. Eftersom glasull saknar värmeledningsförmåga kommer ingen energi att transporteras från husets insida till utsidan och behovet av att tillföra energi försvinner.
Det finns egentligen inget mer att diskutera. Enligt det du har presenterat räcker det att isolera huset med 1 mm glasull. Eftersom glasull saknar värmeledningsförmåga kommer ingen energi att transporteras från husets insida till utsidan och behovet av att tillföra energi försvinner.
Det ämne med högst densitet av cellulosa är väl massivt trä, vilket vi väl ändå enats om var själva köldbryggan vi ville bryta...
Kan vi inte bara sätta punkt i ämnet och konstatera att cellulosa som isolering har vissa tekniska fördelar, fysiken bakom akademisk?
Kan vi inte bara sätta punkt i ämnet och konstatera att cellulosa som isolering har vissa tekniska fördelar, fysiken bakom akademisk?
Ska man väga för och nackdelar mellan olika material så är det ju en fördel om man förstår vilka skillnaderna är och vad de innebär.
http://thermofloc.se/cellulosaisolering/isoleringsformaga/
Värmekapacitiviteten är den energimängd som materialet kan ackumulera. Värdet för Glasull är 670, Stenull 860 medan Thermofloc cellulosaisolering har hela 1550 joule/kg ͦ.
(Finns även andra märken som säkert är likvärdiga)
“värmekapacitet, den värmemängd som under fastställda betingelser måste tillföras ett system för att dess temperatur skall öka med en grad.SI-enheten är joule per kelvin (J/K). Värmekapaciteten betecknas Cx där x anger de betingelser under vilka den bestämts, oftast vid konstant tryck, p”
Så när systemet kommit i jämvikt borde Cellulosan teoretiskt kunna innehålla den dubbla mängden Joule mot Glasull, det betyder att vid kallare uteluft kan Cell ”kämpa emot” längre innan temperaturen går ner i isoleringen.
O andra sidan för att få upp temperaturen i isoleringen igen måste man tillsätta dubbel mängd energi...
Så jag skulle säga att vid ett långvarigt strömavbrott håller Cellulosan värmen i huset längre men kommer krävas mer energi för att värmas och och sättas i balans igen.
Jag håller mig dock utanför diskussioner kring vilken isolering var, har för dåliga kunskaper.
Värmekapacitiviteten är den energimängd som materialet kan ackumulera. Värdet för Glasull är 670, Stenull 860 medan Thermofloc cellulosaisolering har hela 1550 joule/kg ͦ.
(Finns även andra märken som säkert är likvärdiga)
“värmekapacitet, den värmemängd som under fastställda betingelser måste tillföras ett system för att dess temperatur skall öka med en grad.SI-enheten är joule per kelvin (J/K). Värmekapaciteten betecknas Cx där x anger de betingelser under vilka den bestämts, oftast vid konstant tryck, p”
Så när systemet kommit i jämvikt borde Cellulosan teoretiskt kunna innehålla den dubbla mängden Joule mot Glasull, det betyder att vid kallare uteluft kan Cell ”kämpa emot” längre innan temperaturen går ner i isoleringen.
O andra sidan för att få upp temperaturen i isoleringen igen måste man tillsätta dubbel mängd energi...
Så jag skulle säga att vid ett långvarigt strömavbrott håller Cellulosan värmen i huset längre men kommer krävas mer energi för att värmas och och sättas i balans igen.
Jag håller mig dock utanför diskussioner kring vilken isolering var, har för dåliga kunskaper.
Ja, cellulosan har en hög specifik värmekapacitet. Det kan visserligen vara trevligt, men det påverkar inte isoleringsförmågan. Isoleringen är inte en stor del av massan i ett hus, så andra delar påverkar värmetrögheten i huset klart mer än valet av isolering.
Fasadluftning vid gavelsida kan ske genom att lämna någon/några mm mellan fasadbrädor och råsponten i taket. Det syns normalt inte från marken, och i vart fall ser det inte illa ut om bara luftspalten blir hyfsat jämn längs hela takfallet.
Sedan går det också att avsluta med ngn list, och då samma princip, en liten luftspalt så fasadens luftspalt är öppen upptill mot taket.
Sedan går det också att avsluta med ngn list, och då samma princip, en liten luftspalt så fasadens luftspalt är öppen upptill mot taket.
Lösvirkesbyggare
· Västmanland
· 275 inlägg
Hej Wille!W Wille1977 skrev:
Jag har precis byggt hus och satt precis som du och funderade kring vindskonstruktionen.
I mitt funderande kontaktade jag tre oberoende fuktkonsulter jag känner vi arbetet.
Den ena var inne på en helt tät konstruktion, till en början utan avfuktare.
Den andre menade att en ventilerad takfot samt nock var en självklarhet.
Den tredje menade att luftning i nock skulle göra mer skada än nytta samt att en minimal luftning i takfot var det som gäller för att få god luftomsättning.
Vad lärde jag mig om detta tro? Jo, nämligen att ingen egentligen med säkerhet kan säga vad som är rätt eller fel eftersom facit saknas.
Hur väl en konstruktion fungerar beror på faktorer som väderstreck och geografisk placering Bla.
Min konstruktör ritade 45mm luftning där vägg möter taket, jag valde dock att gå ner på 35mm eftersom jag intalar mig att luftning är bra om den är begränsad. Risken med luftningen är ju även att den kan ta in fukt. Jag skippade även luftning i nock helt och hållet.
A-O skulle jag vilja säga är en tät konstruktion som inte släpper ut fuktig luft på den kalla vinden. Jag tejpade minutiöst och det lönade sig, vi fick ett läckagevärde på 0,08 l/sm2.
Till detta har vi en undertrycksventilation som jag hoppas ska hjälpa till att skydda konstruktionen ytterligare. På vinden har vi ordentligt med isolering, 600mm.
Jag valde att köpa råspontluckor behandlade med Jape GrönFri, till dig skulle jag rekommendera grundmålade luckor samt sen även grundmåla takstolarna på plats. Dey är ju mikrobiell påväxt, framförallt svartmögel, som vi är rädda för och den risken minskar ju avsevärt om trärena ytor är skyddade. Jag ångar själv att jag inte gjorde så eftersom det är en liten kostnad i sammanhanget.
Vi flyttar in först om ca en månad så framtiden får utvisa hur vinden fungerar. Planen är iaf att göra vinden helt tät om vi får problem, sista steget bör vara en avfuktare så ska stå och gå 24/7.
Lycka till med bygget!
Ja, strålning är försumbar genom en vägg.
Kakelugnar har flera fördelar. Men parallellerna till ytterväggs isolering är långsökt. En kakelugn kan lagra en märkbar mängd värme. Men det handla då om en betydande temperaturvariation. Isoleringen i ytterväggen är extremt stabil i temperatur i jämförelse. Moderna värmesystem håller en konstant inomhustemperatur, då är isoleringen också stabil i temperatur. Då kan den inte buffra värme. Den yttre delen av isoleringen kommer visserligen att följa ytter temperaturen lite. Men det är i sammanhanget inte en faktor som påverkar valet av isolering.
Kakelugnar har flera fördelar. Men parallellerna till ytterväggs isolering är långsökt. En kakelugn kan lagra en märkbar mängd värme. Men det handla då om en betydande temperaturvariation. Isoleringen i ytterväggen är extremt stabil i temperatur i jämförelse. Moderna värmesystem håller en konstant inomhustemperatur, då är isoleringen också stabil i temperatur. Då kan den inte buffra värme. Den yttre delen av isoleringen kommer visserligen att följa ytter temperaturen lite. Men det är i sammanhanget inte en faktor som påverkar valet av isolering.
Jag vill påstå att de studier som finns är entydiga. En minimal ventilation är det som funkar bäst på moderna hus. Hittar du någon studie som visar på motsatsen skulle jag bli rejält förvånad. Då bortser jag från att det kan vara fuktigare första vintern.
Ok du menar att eftersom stationärt tillstånd råder inne i ett modernt hus att bara värmegenomgångstalet spelar roll för val av isolering?D Daniel 109 skrev:
Jag vill påstå att du har fel!
Värmeflödet i en konstruktion följer inte modellen som värmegenomgångstalet baseras på!
Det är därför tätheten är den absolut viktigaste egenskapen !
Efter tätheten kommer olika funktioner för värmetransport i isoleringen kopplat till mediets temperatur fukthalt etc
Därefter kommer värmekapacivitet som förhindrar att transport kommer igång vid variationer i temperatur tryck vind fukt etc!
Det är dessutom andra funktioner som har stor betydelse för människors upplevda komfort som strålning där värmekapaciviteten hjälper till
Värmeöverföring till kroppen i ytor ytskikt ... material som känns varma svala när temperaturen är låg eller hög
Utöver isolering så är ljud en funktion som material med högre densitet skyddar bättre mot!
När det gäller luftkvalitet och fuktbalanser som i sig påverkar värmetransport i isolering finns också positiva exempel ifrån material som ull som är isolerande även som fuktiga
Människan har mycket att lära av hur naturen löser temperaturproblem isolering och värmeväxling!
Exempel pingviner vid polen...
Lösvirkesbyggare
· Västmanland
· 275 inlägg
Så må det vara, något annat har jag inte påstått. Ska man ha en tät vind är det ju dock än viktigare att att konstruktionen är helt tät så att inomhusluft inte läcker upp.D Daniel 109 skrev:
Man lär nog även ha någon form av styrd luftomsättning/avfuktning och då stället det ju även krav på vindsutrymmets täthet.
Det är klar att en stram ventilation med tex gavelventiler kan vara en väg att gå men det känns ju lite som pest eller kolera.
Jag är fortfarande inne på takfotsventilation men att man ska måla råspont och takstolar samt köra lämplig isolering som kan torka ut fukt på rel bra sätt. En sådan konstruktion klarar periodisk fuktbelastning för att sedan torka ut under årets torra dagar. Jag är emot system som ska kontinuerligt styras, övervakas, skötas och repareras osv.
/Jazze