Håller på att fixa till fasade på en byggnad som vi i dag använder som förråd men tänker bla. använda som gäststuga. När jag tog bort lite panel som behövde bytas så jag att syllstocken var bitvis dålig och behövs nu råd om den bör fixas och isf hur.

Jag har tidigare bytt en bit av syllen på vårt hus men det var på en grundmur av cementsten och bara en kort bit som hade skadats pga en gammal vatten ledning. Nu är det lite längre bitar som verkar vara dåliga och jag vet inte hur man ska hantera den ojämna stengrunden.

Delvis exponerad syllstock med skador och delar av fasadpanel borttagen på en äldre byggnad.

Så, för det första, hur mycket av syllen ska vara förstörd innan man bör gå in och fixa, huset har stått i runt 100 år så det kanske inte är så konstigt att vissa delar är dåliga. Syllen består av en drygt 20 * 20 cm tjock stock (alltså 8 tum skulle jag tro). På de flesta ställen kan jag skrapa bort några cm av ytan utåt, och offras lite mer i botten än ovansidan av syllen. Men på vissa ställen kan jag slå igenom en kofot helt och hållet. Speciellt oroad är jag för ett hörn där mycket verkar vara ruttet och det sitter (satt) ett järn som jag antar håller ihop hörnet som i princip nu sitter fritt.

Skadad syllstock och borttagen panel på en gammal byggnad, visande förruttnelse och behovet av reparation.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


En komplicerande faktor är att bjälklaget verkar vara infält delvis i syllen ca 7 cm det vilar iof även på grundmuren.

Skadad syllstock och förruttnat trä i ett hörn av en byggnad med synlig järnbeslag.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Om det är så att man bör göra något åt detta, hur går man då till väga? Jag tänker mig att jag skruvar på en rejäl regel en bit upp på planket och låter den gå ut en bit från hörnet och sätter en stämp under sedan går in och sågar ut syllstocken där den är som sämst, jämnar ut stengrunden med någon form av bruk (isf vilket) lägger en syllpapp på och bankar in ett antal 45*220 reglar liggandes på varandra och skruvar fast de stående planken i dem. och på de ställen är det bara är lite av ytan som är borta låter jag den gamla syllen vara kvar.

Tacksam för tipps och råd på alla delar av frågan.
 
Jag tycker att jag ser en lösfjäder ovanpå syllen. 2x2 tums ribba infälld i ett spår i ändan på de stående stockarna/plankorna.

Hörnjärnet finns till för att man skall kunna driva mellan de stående stockarna/plankorna så huset blir tätt utan att hörnet pressas ut.

Jag tror att jag skulle gå till skogs och hugga en lämplig gran och få den sågad till 8x8 på någon byasåg. Sedan skulle jag lyfta huset några centimeter med stämp och domkrafter. Byta syllen och ställa ned huset på den nya syllen.
Skarv i syllen skulle jag snedlaska och i knutarna skulle jag knuta ihop den. Om byasågen klarar det så kan man gott hantera timmer i 9-10 meters längder för att undvika snedlaskar men med tanke på att du skall arbeta obekvämt under befintlig byggnad kan det vara bra att snedlaska på något ställe.
Min uppfattning är att ett hus av stående virke på en stengrund som ju alltid rör sig litet behöver en stadig sammanhållande ram i botten.

Beroende på hur det passar bäst kan man antingen jämna till stenarna med bruk eller passa syllen mot stenarna med yxa.
Det är förvånansvärt enkelt att passa en syll mot ojämna stenar. Man lägger syllen på stenarna och kilar upp den i våg. Man har en 5-6 cm lång träkloss med samma bredd som största springan. Så sätter man undre kanten av klossen mot stenen eller i nivå med stenen om syllen skjuter ut och så ritar man ett streck på syllen längs övre kanten på klossen. Sedan flyttar man fram en klosslängd. Då får man ett streck på syllen som följer stenarnas form. Då man har gjort så längs båda sidorna är det enkelt att hugga längs strecket och ned till halva stockbredden och så rulla stocken och igen hugga långs strecket ned till stockmitten där man möter det man högg från andra sidan.

Om rötan går mindre än tre tum djupt från utsidan skulle jag hugga ur till friskt virke och halvsula med en 3x8 tums planka. Sådana brukar gå att få tag på och går det inte så växer de i skogen.
 
  • Gilla
Göran E
  • Laddar…
Tack heimlaga för input.

Det stämmer att de stående planken har en urfräsning som det sitter en ribba i runt 1.5*1.5 tum. Kallas detta lösfjäder?

Är det mycket bättre med en riktigt stock som man sågar i rätt dimension än at lägga ihop ett antal 45 mm tjocka reglar?

På de flesta ställen går rötan inte så djupt om 3 tum det är egentligen bara två ställen ett i hörnet och ett underfönstret där rötan går djupare och då går den helt igenom, på undersidan men inte i ovansidan av syllen. Kan man halvsula de bitar som rötan inte går så djup och bara laga undersidan där rötan är igenom? När man halvsular vad ska man använda för verktyg för att hugga ur stocken?

Får se om jag vågar mig på att passa till syllen låter ju kul iaf. Men, om man väljer att använda bruk vad ska det vara för typ och hur lång tid måste det stå och torka innan man kan lägga på syllen?

Om man ska lyfta huset lyfter man ena sidan åt gången eller lyfter man hela. Vad lyfter man i skruvar man fast reglar i stående planket och lyfter ute i hörnen? Lyfter man även när man halvsular?
 
Jag vet inte vad det heter på högsvenska men på min dialekt heter ribban fjiedro och det är väl fjäder.

Han man virke i full dimension kan man ju finjustera alla sidor efter behov med yxa eller elhyvel så allting passar men så fort man börjar bunta ihop plankor blir det krångligt och arbetsdrygt.

Jag brukar använda antingen handcirkelsåg eller motorsåg för att skära spår tvärs över virket som skall huggas bort för halvsulning. Sedan spjälker jag bort klossarna med yxa oxh putsar bottnen på urtaget slät och rak med skarvyxa. I brist på skarvyxa går det bra med ett 32 eller 38 mm brett stämjärn och en rejäl gummiklubba att slå med.
Om rötan går mindre än 2 tum djupt räcker det med att göra halvsulningen 2 tum djup.

Jag har aldrig lyft ett hus av stående plank men jag har lyft både resvirkeshus och timmerhus. Jag skulle bulta fast en grov vågrät planka på väggen med genomgående gängstång så hela väggen följer med i lyftet och sedan skulle jag lyfta under den på ett eller annat vis. Kanske under någon hemsvetsad järnkonsoll eller en fastbultad lodrät stump 6x6 som stöder mot den vägräta plankan. Jag skulle bara lyfta det hörnet jag arbetar med. Med 2 eller 3 lyftpunkter.

Använder du bruk blir det säkert bra med vanligt murcementbruk. På två dygn är det hårt.

Om du halvsular alla ytliga skador blir det inte så många meter syll att byta.
 
  • Gilla
Göran E
  • Laddar…
Vad kan hörnet tänkas väga? Stommen består ju av 4" plankor och insidan och utsidan är sedan beklädda med 1" panel, plåttak, 1,5 plan. Räcker det med en 5 tons domkraft?

Hur grov bör den grova vågräta plankan vara, 45*95 eller snarare 45 * 220 mm? Ska man skruva med genomgående bult/gängstav i varje stående plank eller tar man bara vissa och skruvar fast de övriga med vanlig träskruv?
 
45*220 låter bra. Gängstång där du ska ha stämp, tex början och slut, samt grov träskruv därimellan i varje stående plank, skruvar som är genomgående in i andra sidans stödregel, tre i varje planka skulle jag gjort.

Om du har möjlighet så dra ett par diagonala spännband från takfoten på andra sidan byggnaden till stödreglen, så väggen inte börjar ge sig utåt när du lyfter.

Om det är svårt med markförhållanden och domkraft så kanske du kan såga ett hål i den stående panelen och föra in en balk att lyfta mot. Tex i hörnan om du monterar stödreglar på båda väggpartierna och en balk i 45graders vinkel rakt igenom hörnan ca 1m på varje vägg. Då lyfter du både hörna och den delen av väggen samtidigt och hållre ihop hörnan under lyftet.

Om du inte har en bra domkraft redan så skulle jag överväga att köpa eller låna en kuggstangsdomkraft och montera stödreglen på lämplig höjd anpassad för denna. Det är ett säkert lyft. Alt en stor hydraldomkraft med kraftig kolv så den tål lite.
http://www.nimaab.se/se/art/kuggstangsdomkraft-1-5-ton.php
 
  • Gilla
Göran E
  • Laddar…
C corre skrev:
45*220 låter bra. Gängstång där du ska ha stämp, tex början och slut, samt grov träskruv därimellan i varje stående plank, skruvar som är genomgående in i andra sidans stödregel, tre i varje planka skulle jag gjort.

Om du har möjlighet så dra ett par diagonala spännband från takfoten på andra sidan byggnaden till stödreglen, så väggen inte börjar ge sig utåt när du lyfter.

Om det är svårt med markförhållanden och domkraft så kanske du kan såga ett hål i den stående panelen och föra in en balk att lyfta mot. Tex i hörnan om du monterar stödreglar på båda väggpartierna och en balk i 45graders vinkel rakt igenom hörnan ca 1m på varje vägg. Då lyfter du både hörna och den delen av väggen samtidigt och hållre ihop hörnan under lyftet.

Om du inte har en bra domkraft redan så skulle jag överväga att köpa eller låna en kuggstangsdomkraft och montera stödreglen på lämplig höjd anpassad för denna. Det är ett säkert lyft. Alt en stor hydraldomkraft med kraftig kolv så den tål lite.
[länk]
Nu hoppar jag in i tråden ett år senare, men frågar dig för du verkar ha koll: hur gör man med element och sånt? Hur högt brukar man behöva lyfta?

Jag lär behöva byta syll på ett par ställen snart. Huset har plankstomme, byggår 1929. Vad ska man tänka på vid fönster och element? Vill ju ogärna dra loss eller bocka någon vattenledning så att det står och läcker... hur högt måste man lyfta?
 
Det beror på vad du ska lyfta? Är det en timmerstockssyll eller en tryckt syll på hus?
Om det senare måste du antaligen lyfta hela sidan jämnt för att inre riskera något med radiatorrör i golvet.
 
@corre tack, kan du klargöra?

Det verkar vara en sågad men icke tryckt bjälke av inte alltför grovt mått, skulle gissa 5 tum 4, som ligger som syll. på sina håll ligger den av någon anledning ovanpå en liggande bräda som i sin tur ligger på grundmuren. Kanske har man någon gång lyft huset redan för att muren satt sig? Fick det ojämnt från början och ville få väggarna helt i våg och lod? Oklart.

Alla radiatorrör och elledningar går i väggarna, enda undantaget är varmvatten till dusch och kök som går ned igenom golvet, under trossbotten och sedan upp igen till duschen och blandarna.

När jag gör detta kommer alla innergolv och trossbotten vara borta, dvs det kommer vara fritt från marken i krypgrunden upp till innertaket. Jag kommer göra lyftandet inifrån, eftersom det rör sig om att byta delar av bottenbjälklaget och eventuellt syllen.
 
Timmerstockssyll är såklart enklare att lyfta som det beskrivs i tråden.
En tryckt syll i hus från modernare tider tror jag är svårare, eftersom väggar och golvreglar är mer i system, där de kan tryckas isär eller måste lyftas i ett paket.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.