Kartans rättsverkan samt mätning av karta.

[M911]

Hallå forumet

Jag har i ett par dagar letat efter juridiskt hårkluveri gällande olika kartors rättsverkan, utan något resultat.

Jag har ett flertal frågeställningar som jag skulle vara oerhört tacksam över att få hjälp med.

1. Vilken karta har hierarkiskt högst rättsverkan när fastighetens förrättningskarta och plankartan visar olika? (Egenskapsgräns med prickmark avsedd för väg skiljer sig väldigt mycket på dessa kartor. Både i bredd och linjernas lutning).

2. På boverkets definition om egenskapsgräns står det att den gäller fram till planområdesgränsen. Vidare står det att inom egenskapsområdet gäller bestämmelserna, en juridisk tolkning är då att själva gränsmarkeringen inte ingår i bestämmelserna. Till frågan: när man på förrättningskartan eller plankartan korrekt skall mäta egenskapsområdet hur mäter man då enligt lantmäteriets och boverkets direktiv?

3. Någon som har/kan hitta ett rättsfall (gärna ett prejudikat) från ovanstående?

4. När prickmark inte längre är nödvändig går det ju att ansöka om att ta bort den från bestämmelserna. Någon som gjort detta och fätt igenom sin ansökan?

Stort tack på förhand

 

[Claes Sörmland]

1. Förrättningskartan gäller högst för förrättningen, d v s t ex fastighetsgränserna men inte för detaljplanegränser. Plankartan är den som reglerar den kommunala detaljplanen och dess avgränsningar. Den kan ju ändras genom ett kommunalt beslut men det ändrar då inte förrättningens fastighetsgränser. Inte sällan skiljer fastighetsgränser sig från detaljplanegränser eftersom att en detaljplan utformas före fastigheterna förrättas och därmed gränsbestäms. Dålig inmätning av gamla gränsmarkeringar kan också göra att plankartan inte stämmer exakt med fastighetsgränserna.

2. Jag läser det som att egenskapsgränsen anges i sitt exakta läge, d v s mitten av den ritade linjen på plankartan är gränsen. I praktiken är det kommunen som utfärdar och som första instans tolkar detaljplanen vid t ex bygglovsansökan så du blir sittande med deras tolkning av var egenskapsgränsen går i verkligheten. Gillar du inte deras tolkning får du överklaga beslutet och få det tolkat i högre instanser.

Jag tror du får bättre svar om du är mer specifik med ditt problem.

 

[M911]

1. Förrättningskartan gäller högst för förrättningen, d v s t ex fastighetsgränserna men inte för detaljplanegränser. Plankartan är den som reglerar den kommunala detaljplanen och dess avgränsningar. Den kan ju ändras genom ett kommunalt beslut men det ändrar då inte förrättningens fastighetsgränser. Inte sällan skiljer fastighetsgränser sig från detaljplanegränser eftersom att en detaljplan utformas före fastigheterna förrättas och därmed gränsbestäms. Dålig inmätning av gamla gränsmarkeringar kan också göra att plankartan inte stämmer exakt med fastighetsgränserna.

2. Jag läser det som att egenskapsgränsen anges i sitt exakta läge, d v s mitten av den ritade linjen på plankartan är gränsen. I praktiken är det kommunen som utfärdar och som första instans tolkar detaljplanen vid t ex bygglovsansökan så du blir sittande med deras tolkning av var egenskapsgränsen går i verkligheten. Gillar du inte deras tolkning får du överklaga beslutet och få det tolkat i högre instanser.

Jag tror du får bättre svar om du är mer specifik med ditt problem.

Tack för ditt svar.

Så förrättningskartan har bara högst rättsverkan när det gäller fastighetsgräns? När det gäller prickmark, vad gäller då?

På förrättningskartan är vår prickmark dryga 6 meter och smalnas av till 5,5 meter. Nybyggnadskartan, som vi försökt få sedan början av juni, visar just nu dryga 7 meter. Detta är mätt från plankartan som är ytterst dålig kvalitet på. Detta gör att vi inte kan bygga alls (få plats med en nytt hus bredvid befintligt).

Även hur man mäter på kartorna har betydelse. Förljer man PBL får man inte mäta linjen som avgränsar planområdesgränsen, mätningen får gå fram till denna gräns, det inkluderar inte gränsen.

Men mitten på egenskapsgränsen är det man mäter? Vart regleras detta?

 

[Claes Sörmland]

Så förrättningskartan har bara högst rättsverkan när det gäller fastighetsgräns? När det gäller prickmark, vad gäller då?

Prickmark regleras av detaljplanen så det är plankartan som gäller.

På förrättningskartan är vår prickmark dryga 6 meter och smalnas av till 5,5 meter. Nybyggnadskartan, som vi försökt få sedan början av juni, visar just nu dryga 7 meter. Detta är mätt från plankartan som är ytterst dålig kvalitet på. Detta gör att vi inte kan bygga alls (få plats med en nytt hus bredvid befintligt).

Det är helt rätt att mäta från plankartan. Men har kommunen varit ute och kollat var era tomtpinnar sitter? Det är de som gäller för fastighetsgränsen som ska ritas in på nybyggnadskartan ska bli korrekt. Har de gått förlorade får kommunen tolka från förättningskartan, t ex via koordinatsystem.

Även hur man mäter på kartorna har betydelse. Förljer man PBL får man inte mäta linjen som avgränsar planområdesgränsen, mätningen får gå fram till denna gräns, det inkluderar inte gränsen.

Men mitten på egenskapsgränsen är det man mäter? Vart regleras detta?

Jag är osäker på detta med tolkning av gränser i gamla detaljplaner och ska nog passa. Boverket skriver:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/digitalisering/tolkningshjalp/

 

[Claes Sörmland]

Jag har funderat och tror att din fråga delvis berör det som kallas för ritnoggrannhet. D v s linjerna i den gamla plankartan har en tjocklek som ställer till tolkningen exakt var de går.

Detta med ritnoggrannhet kommer upp då och då vid tolkning av plankartor, även i domar. Då citeras vanligen förarbetet till gamla plan- och bygglagen som grund för att det ger en möjlighet till tolkning av planen. T ex från denna dom i MÖD http://markochmiljooverdomstolen.old.domstol.se/Domstolar/markochmiljooverdomstolen/Svea%20HR%20P%203545-16%20Dom%202017-02-13.pdf :

"Av proposition 1989/90:37 s. 55, som berör den äldre plan- och bygglagen, men som i detta avseende även är tillämplig på PBL, framgår bl.a. följande. För att man ska kunna tala om avvikelser krävs det att byggnadsföretaget otvetydigt skiljer sig från planens innehåll. Själva ritnoggrannheten kan t.ex. ge utrymme för tolkningar när mätningar görs från plankartan. En byggnadshöjd kan t.ex. mot denna bakgrund anses planenlig inom en marginal på några decimeter. Normalt bör samma tolkningsmån gälla för vanliga utskjutande byggnadsdelar."

 

[M911]

Prickmark regleras av detaljplanen så det är plankartan som gäller.



Det är helt rätt att mäta från plankartan. Men har kommunen varit ute och kollat var era tomtpinnar sitter? Det är de som gäller för fastighetsgränsen som ska ritas in på nybyggnadskartan ska bli korrekt. Har de gått förlorade får kommunen tolka från förättningskartan, t ex via koordinatsystem.



Jag är osäker på detta med tolkning av gränser i gamla detaljplaner och ska nog passa. Boverket skriver:
[länk]

Vart framgår det att plankartan har företräde framför förrättningskartan?

När det gäller egenskapsgräns så står det så här på Boverket:

"Egenskapsgränser visar inom vilka delar av ett användningsområde som olika egenskapsbestämmelser gäller. En egenskapsgräns gäller fram till planområdesgräns, användningsgräns eller en annan egenskapsgräns. Egenskapsgränser anges i sitt exakta läge och bör tydligt kunna urskiljas från andra gränser och linjer på plankartan."

Man skall alltså inte mäta linjen som utgör planområdesgränsen? Den linjen på kartan är dryga 1 meter i verkligheten.

Tack för proppen. Ska läsa den i sin helhet.

 

[Claes Sörmland]

Vart framgår det att plankartan har företräde framför förrättningskartan? .

Plan- och bygglagen anger att det är detaljplanen som reglerar vad som gäller:


Läser du fastighetsbildningslagen som reglerar förrättningskartans framställande så ser du att den är underställd detaljplanen:



Det behöver egentligen inte ens alltid produceras en förrättningskarta och den behöver inte vara noggrannare än ändamålet kräver:

När det gäller egenskapsgräns så står det så här på Boverket:

"Egenskapsgränser visar inom vilka delar av ett användningsområde som olika egenskapsbestämmelser gäller. En egenskapsgräns gäller fram till planområdesgräns, användningsgräns eller en annan egenskapsgräns. Egenskapsgränser anges i sitt exakta läge och bör tydligt kunna urskiljas från andra gränser och linjer på plankartan."

Man skall alltså inte mäta linjen som utgör planområdesgränsen? Den linjen på kartan är dryga 1 meter i verkligheten.

Jag läser det mer som att gränsen inte anses ha någon bredd alls (="dess exakta läge"). Linjebredden som den i verkligheten har där på kartan ger en tolkningsmån.

 

[M911]

Jag läser det mer som att gränsen inte anses ha någon bredd alls (="dess exakta läge"). Linjebredden som den i verkligheten har där på kartan ger en tolkningsmån.

Rent juridiskt tolkar jag det som att man mäter fram till linjen. Därav jag undrade om någon visste något prejudikat gällande detta.

Så om granskaren på kommunen vill jävlas så blir vår prickade mark 7,5 meter trots att detta inte är korrekt?

Med korrekt menar jag på vad som står i detaljplanen jämfört med hur plankartan ser ut, att den prickade marken är 6-7 meter. I jämförelse med andras prickmark på detaljplanen är vår mark smalare och bör därför vara 6 meter.

 

[Claes Sörmland]

Så om granskaren på kommunen vill jävlas så blir vår prickade mark 7,5 meter trots att detta inte är korrekt?

Nej propositionen till gamla PBL anger ju att det måste vara otvetydigt att det ni ämnar bygga skiljer sig från planens innehåll för att det ska vara planstridigt. Linjebreddens otydlighet ska således tolkas så att ni får minsta möjliga prickmark.

 

[M911]

Nej propositionen till gamla PBL anger ju att det måste vara otvetydigt att det ni ämnar bygga skiljer sig från planens innehåll för att det ska vara planstridigt. Linjebreddens otydlighet ska således tolkas så att ni får minsta möjliga prickmark.

Stort tack för dina svar Claes! Det har varit till stor hjälp!