Halloj,
Bor i ett putsat lättbetonghus från 50-talet. Ingen utvändig isolering och ett mellanbjälklag av betong.
På mellanbjälklaget ligger det cirka 60mm granulerat masugnsslagg och sedan en pågjutning på 50-60mm.
Jag antar att dom kalla golven är pga. köldbryggor.
Funderar på vad som skulle ge behagliga golv invändigt?
1. Tillägsisolera fasaden. Hur stort skikt skulle behövas?
2. Bila bort pågjutningen och ta bort slagget, bygga upp med EPS och en flytspackling på det.
3. frilägga pågjutningen mot väggoch randisolera mot ytterväggen, hur tjockt?
Vad har slagget för uppgift, bortsett från ett installationsutrymme för radiatorstammar etc?
Bor i ett putsat lättbetonghus från 50-talet. Ingen utvändig isolering och ett mellanbjälklag av betong.
På mellanbjälklaget ligger det cirka 60mm granulerat masugnsslagg och sedan en pågjutning på 50-60mm.
Jag antar att dom kalla golven är pga. köldbryggor.
Funderar på vad som skulle ge behagliga golv invändigt?
1. Tillägsisolera fasaden. Hur stort skikt skulle behövas?
2. Bila bort pågjutningen och ta bort slagget, bygga upp med EPS och en flytspackling på det.
3. frilägga pågjutningen mot väggoch randisolera mot ytterväggen, hur tjockt?
Vad har slagget för uppgift, bortsett från ett installationsutrymme för radiatorstammar etc?
Bor i liknande hus och har också rättså kalla golv, men jag tror det är kallras från dragiga fönster och/eller kalla väggar som är främsta orsaken, inte köldbryggor i bjälklagen. Har funderat på tilläggsisolering, täta fönster och FXT. Om du ändå ska göra vid golven hade jag lagt golvvärme, evt utan att bila bort slagget.
Jag har FTX, fönstrena är renoverade med energiglas samt nya tätningslister.
Jag upplever golvena som kallast längs med hela ytterväggarna och inte bara nära fönster.
Anledningen till att jag tror det är köldbryggor är att bjälklaget är gjuten på muren, troligen hela vägen ut mot putsen.
Betong har ju generellt betydligt högre lambdavärde än lättbetong, som ändå är något isolerande.
@justusandersson kanske har bra inspel?
Jag upplever golvena som kallast längs med hela ytterväggarna och inte bara nära fönster.
Anledningen till att jag tror det är köldbryggor är att bjälklaget är gjuten på muren, troligen hela vägen ut mot putsen.
Betong har ju generellt betydligt högre lambdavärde än lättbetong, som ändå är något isolerande.
@justusandersson kanske har bra inspel?
Produkter som diskuteras: "tätningslister"
Tätningslister
Tätningslister är viktiga för att skapa en lufttät och ibland även vattentät försegling i diverse konstruktioner och installationer. De används ofta i dörrar, fönster, och andra utrymmen där det kan finnas risk för läckage eller drag.
Läs mer
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Alltid tacksam för smicker... Det var ju ett väldigt vanligt sätt att bygga flerbostadshus på 50-talet, men även småhus. Helt säkert bidrar köldbryggan från betongkanten till de kalla golven. Betongplattan behövde ju en stor del av lättbetongväggen som upplag. I praktiken har golvmaterialets värmeledningsförmåga stor betydelse för upplevelsen. Ett stengolv (utan värmeslingor) känns alltid kallt även om det inte är det. Kan du inte göra en test på en begränsad yta med ett flytande trägolv? Av dina alternativ är det bara 3) som jag tycker är rimligt, men det blir nog dyrt med osäkert resultat. Lättbetongen hade samma isoleringsvärde (eller något bättre beroende på typ) än massivt trä. En 30 cm tjock lättbetongvägg har ett isoleringsvärde som motsvarar 100-120 mm mineralull. En utvändig tilläggsisolering kostar mycket pengar, kan förstöra utseendet, och ger bara marginell effekt om den inte görs väldigt tjock.
Tack Justus,
Vad hade egentligen slagget och pågjutningen för uppgift? Bara en avjämning för att inte slösa med dyr cement?
Eller har/hade det något bra funktion? Typ minska köldbrygga/isolera?
Jag rotade fram lite bilder från när jag installerade ny ventilation som visar uppbyggnaden, det ser ut att finnas en papp/tjärpapp eller liknande runt pågjutningen.. Antagligen för att få den flytande mot ytterväggen.
När du skriver flytande trägolv, är det med en typ platonmatta under eller allmänt flytande, med typ foam?
För just nu har jag inga stengolv alls, utan det är trä och laminat (bortsett från badrummet, där är klinker) och troligen ligger där en gammal plastmatta under istället för foam.
Vad hade egentligen slagget och pågjutningen för uppgift? Bara en avjämning för att inte slösa med dyr cement?
Eller har/hade det något bra funktion? Typ minska köldbrygga/isolera?
Jag rotade fram lite bilder från när jag installerade ny ventilation som visar uppbyggnaden, det ser ut att finnas en papp/tjärpapp eller liknande runt pågjutningen.. Antagligen för att få den flytande mot ytterväggen.
När du skriver flytande trägolv, är det med en typ platonmatta under eller allmänt flytande, med typ foam?
För just nu har jag inga stengolv alls, utan det är trä och laminat (bortsett från badrummet, där är klinker) och troligen ligger där en gammal plastmatta under istället för foam.
Redigerat:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Slaggen tror jag kan ses som en typ av lättballast, för att minska vikten. Det var rätt vanligt ett slag. Med flytande golv menar jag t.ex. parkett som är limmad i kanterna och som ligger på foam (förr använde man korksmulepapp, ett mycket bättre material). Du kan ju ta en tunn stenullsmatta istället. Laminatgolv är kalla och bör definitivt undvikas. Jag tror på vetenkapliga metoder när det gäller att analysera problemet. Mät temperaturerna noggrannt med rätt typ av instrument.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Termografering är naturligtvis det optimala. Det viktiga är att få en uppfattning om ytornas temperaturer så du kan dra en korrekt slutsats innan du investerar pengar.
Produkter som diskuteras i tråden