Regelverk för urtag/håltagning i bärande konstruktioner
Hej!
Det finns en hel del tankar om hur och vad man får göra i bärande konstruktioner. Jag har hittat Amerikanska & Brittiska regulations, men undrar om det finns lika tydligt (och generaliserande) regler att stödja sig mot i Sverige?
Källa till dessa regler har jag endast hittat i den PDF-fil som jag bifogar till detta inlägg.
Om man Googlar och YouTube'ar runt så finns det många utländska snickare/elektriker/rörisar som refererar till just dessa regler, exempelvis den här och den här. YouTube-sök på "joist hole" (joist = bjälke) så hittar du fler exempel.
Rimligtvis bör den här typen av generella regler bero på virkestyp/kvalitet etc, men hade ändå varit intressant att se om motsvarande guidelines finns formaliserade i Sverige, och i så fall om de skiljer sig.
Det finns en hel del tankar om hur och vad man får göra i bärande konstruktioner. Jag har hittat Amerikanska & Brittiska regulations, men undrar om det finns lika tydligt (och generaliserande) regler att stödja sig mot i Sverige?
Källa till dessa regler har jag endast hittat i den PDF-fil som jag bifogar till detta inlägg.
Om man Googlar och YouTube'ar runt så finns det många utländska snickare/elektriker/rörisar som refererar till just dessa regler, exempelvis den här och den här. YouTube-sök på "joist hole" (joist = bjälke) så hittar du fler exempel.
Rimligtvis bör den här typen av generella regler bero på virkestyp/kvalitet etc, men hade ändå varit intressant att se om motsvarande guidelines finns formaliserade i Sverige, och i så fall om de skiljer sig.
I Sverige är det Eurokod 5 som gäller. Eurokod är tyvärr inte lika lättläst och generaliserande som de amerikanska normerna men vet man vad man letar efter brukar det gå bra. För lite mer lättlästhet kan du hitta en del i Limträhandboken också.
TräGuiden har sammanställt lite fakta om Eurokod 5 och i Boverkets konstruktionsregler EKS regler avseende håltagning här:
https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktiv-utformning/stomme/bjalklag/barformaga--bjalklag/
Där gör man lite skillnad på håltagningens storlek. 0->20mm, 20->40mm, 40+mm. Texten är inte lika tydligt skriven som US/UK-varianten, men när jag nu satt mig ner och benat ut vad dom säger i detalj så känns det som att Eurokod 5 är lite slappare/mer tillåtande än vad de andra UK/US-reglerna är.
Exempelvis så tillåter UK/US-reglerna max håldiameter att vara 25% av balken höjd, medans Eurokod 5 säger att 50% är okej.
Ett annat exempel är att UK/US-reglerna specificerar ett längdområde med exakta procentsiffror (25%->40% av balkens längd) inom vilket håltagning är tillåtet, medans Eurokod 5 varianten säger: "inte närmare upplag än dubbla höjden hos bjälken (≥ 2h) och inte nära fältmitt".
https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktiv-utformning/stomme/bjalklag/barformaga--bjalklag/
Där gör man lite skillnad på håltagningens storlek. 0->20mm, 20->40mm, 40+mm. Texten är inte lika tydligt skriven som US/UK-varianten, men när jag nu satt mig ner och benat ut vad dom säger i detalj så känns det som att Eurokod 5 är lite slappare/mer tillåtande än vad de andra UK/US-reglerna är.
Exempelvis så tillåter UK/US-reglerna max håldiameter att vara 25% av balken höjd, medans Eurokod 5 säger att 50% är okej.
Ett annat exempel är att UK/US-reglerna specificerar ett längdområde med exakta procentsiffror (25%->40% av balkens längd) inom vilket håltagning är tillåtet, medans Eurokod 5 varianten säger: "inte närmare upplag än dubbla höjden hos bjälken (≥ 2h) och inte nära fältmitt".
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Alltför tydliga regler kan ge en skenbar säkerhet. Jag tycker man ska konsultera någon som är kunnig i byggnadsstatik vid varje större håltagning. Situationen i USA med ett mycket större ansvar på konsulterna gör det svårt att jämföra.
Flera gånger när jag har anlitat både elektriker och rörmokare som gör håltag och urtag i bjälklag som jag byggt, så har dom ingen kunskap eller intresse om att kolla upp med sakkunniga hur man gör godkända urtag i bjälklag. Det görs hålsågningar och urtag hejvilt och det blir omjobb eller att jag i slutändan får stärka upp.
Därför hade det varit fantastiskt om det fanns motsvarande PocketGuide'n (se PDF-filen i inlägget överst) som man kan hänvisa till med Svenska regler.
Därför hade det varit fantastiskt om det fanns motsvarande PocketGuide'n (se PDF-filen i inlägget överst) som man kan hänvisa till med Svenska regler.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Då förstår jag ditt behov av enkla regler lite bättre. Jag tycker du kan köra med dina egna principer t.ex.: Aldrig urjackningar i över- och underkant. Alla håltagningar ska ske i bjälkars mitt, på behörigt avstånd från upplag (dvs ändar) och bjälklagsmitt. Håltagningar får inte sitta för tätt och aldrig ha större diameter än 50 mm.
Många håltagningar är onödiga och resultatet av dålig planering. Det är inte bara elektriker och rörläggare som syndar utan framför allt arkitekter som inte tänkt på behovet av utrymme för kanalisation av alla installationer.
Många håltagningar är onödiga och resultatet av dålig planering. Det är inte bara elektriker och rörläggare som syndar utan framför allt arkitekter som inte tänkt på behovet av utrymme för kanalisation av alla installationer.
Korrekt dimensionerade golvreglar i okomplicerade bjälklag har nästan alltid en dimension som blivit bestämd utifrån att golvet ska kännas stumt, inte svikta när man går på det och inte böja ner för mycket när det belastas med normenliga 200 kg/m2.
Det är i de fallen inte hållfastheten som är den dimensionerande faktorn, därför brukar mindre hål inte heller vara så kritiska. Därav funkar det bra med dessa tumregler utan att fundera så mycket mer över det.
Det är i de fallen inte hållfastheten som är den dimensionerande faktorn, därför brukar mindre hål inte heller vara så kritiska. Därav funkar det bra med dessa tumregler utan att fundera så mycket mer över det.
Så är det... Men jag att man borde kunna undvika många misstag genom att använda något i stil med US/UK reglerna, eller typ @justusandersson's resonemang i formaliserad form.
Nu senast jag anlitade en elektriker så tog han sin 18mm borr (för att dra 16mm slang) och borrade rakt genom hanbjälken (som i det här fallet är en bärande del i själva fackverks-takstolen) i höjdled (dvs vertikalt). Så den stackars takstolen som är byggd av 45mm brett virke var helt plötsligt i stort sett halverad.
Nu senast jag anlitade en elektriker så tog han sin 18mm borr (för att dra 16mm slang) och borrade rakt genom hanbjälken (som i det här fallet är en bärande del i själva fackverks-takstolen) i höjdled (dvs vertikalt). Så den stackars takstolen som är byggd av 45mm brett virke var helt plötsligt i stort sett halverad.