Golvbjälklag i krypgrund för uterum
Hej, ställde denna i en gammal tråd, men då den hade något år på nacken väckte den nog inget intresse, provar på nytt 
Bygger ett uterum på krypgrund av lecablock och gjutning, där jag funderar över bästa lösning för infästning av golvreglar i grunden.
Limträpelare kommer att ställas på de övre syllarna och innanför dessa läggs golvspån och färdigt golv (upp till samma nivå som syllarna, vilka täcks med plåt och därefter skenor för skjutpartier). Har fått för mig att en träregel, om än plåtinklädd, är bättre än at släppa ut golvspån och golv ända ut till ytterkant grund.
Golvreglarna utgörs av 45x195 C24 med spännvidd om 2350 mm till bärlinan (45x170).Upplagslängden på grunden blir 95 mm.
Är det ok att lägga reglarna på syllisolering mot den gjutna betongen (bild 1) och fästa reglarna i betongen med vinkeljärn, eller är det av någon förklarlig anledning bättre att även ha en undre syll och ta ur reglarna för detta (bild2)? Ett tredje alternativ för att undvika urtag är 22 mm bräda som undre resp övre syll, istället för en 45 mm övre syll. Golvreglarna binds samman med stående 22x195 och alltsammans omges av betong.
Förslag emottages tacksamt =)
Nedan en bild på temporär uppregling, där gjutning görs utsida stående 22x195
Bygger ett uterum på krypgrund av lecablock och gjutning, där jag funderar över bästa lösning för infästning av golvreglar i grunden.
Limträpelare kommer att ställas på de övre syllarna och innanför dessa läggs golvspån och färdigt golv (upp till samma nivå som syllarna, vilka täcks med plåt och därefter skenor för skjutpartier). Har fått för mig att en träregel, om än plåtinklädd, är bättre än at släppa ut golvspån och golv ända ut till ytterkant grund.
Golvreglarna utgörs av 45x195 C24 med spännvidd om 2350 mm till bärlinan (45x170).Upplagslängden på grunden blir 95 mm.
Är det ok att lägga reglarna på syllisolering mot den gjutna betongen (bild 1) och fästa reglarna i betongen med vinkeljärn, eller är det av någon förklarlig anledning bättre att även ha en undre syll och ta ur reglarna för detta (bild2)? Ett tredje alternativ för att undvika urtag är 22 mm bräda som undre resp övre syll, istället för en 45 mm övre syll. Golvreglarna binds samman med stående 22x195 och alltsammans omges av betong.
Förslag emottages tacksamt =)
Nedan en bild på temporär uppregling, där gjutning görs utsida stående 22x195
Hur kommer det sig att du vill gjuta upp på bjälklaget? Känns som att det bara blir riskområde för fuktproblem.
Att använda 22 som kant till bjälklaget känns onödigt vekt. Men det kan säkert gå om du inte har något annat.
Personligen skulle jag inte använda 22 någonstans i konstruktionen.
Att ha en undre syll skapar en bra infästning ned i grundmuren och som man kan fästa resten av konstruktionen i. Den blir också "lättare" att byta än att byta hela bjälklaget (Om man nu hamnar i den situationen)
Då ställer man bjälklaget ovanpå syllen, utan att fälla in dem som i din andra ritning.
Att använda 22 som kant till bjälklaget känns onödigt vekt. Men det kan säkert gå om du inte har något annat.
Personligen skulle jag inte använda 22 någonstans i konstruktionen.
Att ha en undre syll skapar en bra infästning ned i grundmuren och som man kan fästa resten av konstruktionen i. Den blir också "lättare" att byta än att byta hela bjälklaget (Om man nu hamnar i den situationen)
Då ställer man bjälklaget ovanpå syllen, utan att fälla in dem som i din andra ritning.
Hej och tack för svar!
Anledning till gjutning upp till bjälklagsnivå är att jag vill ha putsad grundmur hela vägen utan synligt trä. 22x195 sitter där endast som inre del av gjutform och tas bort efter härdning. Tänkte sedan ha en tunn isolering där som ev kan fungera som brytare av köldbrygga, men ffa som fuktspärr mot bjälklaget.
Bra poäng där med ev syllbyte att ha en nedre syll, då får jag dock ta ur golvreglarna motsvarande syllens tjocklek för att inte hamna för högt med färdigt golv.
Anledning till gjutning upp till bjälklagsnivå är att jag vill ha putsad grundmur hela vägen utan synligt trä. 22x195 sitter där endast som inre del av gjutform och tas bort efter härdning. Tänkte sedan ha en tunn isolering där som ev kan fungera som brytare av köldbrygga, men ffa som fuktspärr mot bjälklaget.
Bra poäng där med ev syllbyte att ha en nedre syll, då får jag dock ta ur golvreglarna motsvarande syllens tjocklek för att inte hamna för högt med färdigt golv.
Att du kommer för högt beror ju på att du murat så högt
Du kan ju gå ner till 145 i bjälklaget.
Ska du inte ha väggar på byggnaden? I så fall har du ju någon beklädnad på dem och det drar du ned över bjälklaget och syll, så har du ju grundmur hela vägen "utan synligt trä". Men jag gissar att du inte vill följa en normal krypgrundskonstruktion, utan du vill ha bjälklaget inmurat i grundmuren, så fortsatt resonemang bygger på det.
Hur fäster du betongkantbalkarna i grundmuren? Eller ska de bara stå fritt?
Skippa syllen om det blir för krångligt, det är ju trots allt bara ett uterum (=inga enorma värdeförluster). Att fälla in den i bjälklaget tycker jag inte löser något.
Hur du ska fästa golvåsarna blir ju en liten utmaning, men om kantbalken är fäst i grundmuren behöver du egentligen bara sätta kortlingar mellan åsarna så de inte ramlar.
Du kan ju gå ner till 145 i bjälklaget.
Ska du inte ha väggar på byggnaden? I så fall har du ju någon beklädnad på dem och det drar du ned över bjälklaget och syll, så har du ju grundmur hela vägen "utan synligt trä". Men jag gissar att du inte vill följa en normal krypgrundskonstruktion, utan du vill ha bjälklaget inmurat i grundmuren, så fortsatt resonemang bygger på det.
Hur fäster du betongkantbalkarna i grundmuren? Eller ska de bara stå fritt?
Skippa syllen om det blir för krångligt, det är ju trots allt bara ett uterum (=inga enorma värdeförluster). Att fälla in den i bjälklaget tycker jag inte löser något.
Hur du ska fästa golvåsarna blir ju en liten utmaning, men om kantbalken är fäst i grundmuren behöver du egentligen bara sätta kortlingar mellan åsarna så de inte ramlar.
Saker jag hade funderat på men som du kanske redan har löst
Fukt i grunden från marken
Isolering av golv
Förankring av uterum om det blir blåsigt.
Förstärkning där pelarna till uterummet står
Fukt i grunden från marken
Isolering av golv
Förankring av uterum om det blir blåsigt.
Förstärkning där pelarna till uterummet står
Ja, så kan man ju se det, men borde inte få någon svikt i golvet iafTheOddOne2 skrev:
Att du kommer för högt beror ju på att du murat så högt
Du kan ju gå ner till 145 i bjälklaget.
Ska du inte ha väggar på byggnaden? I så fall har du ju någon beklädnad på dem och det drar du ned över bjälklaget och syll, så har du ju grundmur hela vägen "utan synligt trä". Men jag gissar att du inte vill följa en normal krypgrundskonstruktion, utan du vill ha bjälklaget inmurat i grundmuren, så fortsatt resonemang bygger på det.
Hur fäster du betongkantbalkarna i grundmuren? Eller ska de bara stå fritt?
Skippa syllen om det blir för krångligt, det är ju trots allt bara ett uterum (=inga enorma värdeförluster). Att fälla in den i bjälklaget tycker jag inte löser något.
Hur du ska fästa golvåsarna blir ju en liten utmaning, men om kantbalken är fäst i grundmuren behöver du egentligen bara sätta kortlingar mellan åsarna så de inte ramlar.
Blir inga väggar av trä, limsträpelare i hörn och under nockbalk och fasad av enbart glas. Kantbalken är dubbad med 12 mm armeringsjärn ner i muren, samt liggande armering längs med hela längden. Golvreglarna tänkte jag, precis som du skriver, fästa kortlingar mellan (ska dit några till golvreglar så jag får cc 600 mm). Så hela ramverket av trä kommer att stå innanför kantbalken, om jag skippar undre syll skulle jag ju kunna fästa med några 90 gradersvinklar ned mot muren. Alternativet med urtag för undre syll skulle i så fall vara att jag tar ur ca 1,5 x syllens bredd så i den händelse den behöver bytas så finns utrymme att ta ut den ”inåt” längs golvreglarnas riktning.
Hej och tack för dina funderingar, har tänkt följande:optimum skrev:
Plastar marken i krypgrunden
Ang isolering har jag två spår som jag inte bestämt vilket jag går på:
1. Ingen isolering i krypgrund, 195 mm isolering i bjälklag -> kall krypgrund med ev risk för kondens under sommaren då krypgrunden är kallare än uteluften.
2. 200 mm isolering i krypgrund + 100 på väggarna, typ 50 mm i bjälklag (mest för ljuddämpning) -> varmare krypgrund med mindre risk för kondens sommartid, värmeläckage från rummet, overkill? Dumt att ha tre olika klimatzoner (ute, krypgrund, inne i uterum)?
Pelarna till uterummet fixeras med pinnbultar som går igenom övre syll av trä och ner en bit i betongkantbalken.
Här kommer en uppdaterad bild på formen för kantbalk, vilken gjöts strax därefter.
Tänkte som sagt ersätta 22x195 brädan med cellplast för att minska köldbryggan, frågan är då vilken tjocklek jag ska gå på, har ju en del av upplagslängden att spela på, men frågan är vad som är försvarbart iom att regelverket redan vilar på muren (där ska kompletteras med syllisolering mellan mur och trä).
kan nån förklara det oförklarliga i att bilderna envisas med att rotera 90 grader vid förminskning före uppladdning (iOS)?
Tänkte först att det berodde på hur man håller telefonen vid själva fotograferingen och att det lagras i metadata, som sedan nollställs vid roteringen, men det spelar ingen roll hur telefonen är vänd, rotationen sker ändå.
Tänkte som sagt ersätta 22x195 brädan med cellplast för att minska köldbryggan, frågan är då vilken tjocklek jag ska gå på, har ju en del av upplagslängden att spela på, men frågan är vad som är försvarbart iom att regelverket redan vilar på muren (där ska kompletteras med syllisolering mellan mur och trä).
kan nån förklara det oförklarliga i att bilderna envisas med att rotera 90 grader vid förminskning före uppladdning (iOS)?
Tänkte först att det berodde på hur man håller telefonen vid själva fotograferingen och att det lagras i metadata, som sedan nollställs vid roteringen, men det spelar ingen roll hur telefonen är vänd, rotationen sker ändå.
Redigerat:
Är tanken att du ska värma upp uterummet på vintern?
Njä, inte kontinuerligt, men om vi vill använda det under vintern ska vi kunna värma upp. Blir 170-200 mm isolering i taket, så utrymme för att behålla värmen finns ju i alla fall.
Det är ju glasväggarna som är den svagaste delen ur isoleringssynpunkt, så att ge sig på att skapa en inneluftsventilerad krypgrund känns som väldigt överdrivet. Tycker du kan isolera bjälklaget på billigaste och enklaste sätt.
Detsamma gäller lite den cellplasten du tänkte sätta för att bryta köldbryggan. Den känns också lite överdriven i sammanhanget, men däremot som du nämnde tidigare är det kanske bra att hindra fuktvandring där.
Men ibland är det kul att ge sig på lösningar för man vill experimentera oavsett om det ger några pang för pengarna.
Detsamma gäller lite den cellplasten du tänkte sätta för att bryta köldbryggan. Den känns också lite överdriven i sammanhanget, men däremot som du nämnde tidigare är det kanske bra att hindra fuktvandring där.
Men ibland är det kul att ge sig på lösningar för man vill experimentera oavsett om det ger några pang för pengarna.
Ja, precis. Även om jag valt isolerglas med u-värde 1,7 på glaset, så kommer ju hela konstruktionen med karmar bli något högre och den stora ytan glas (22 kvm) medför stora värmeförflyttningar. Det jag tänker är att just sommartid skulle det nog kunna bli hyfsat varmt i rummet och om den värmen tillåts läcka ner i krypgrunden så skulle risken för kondens minska. Har ingen avsikt att ha någon mekanisk ventilation för att tillföra luft till krypgrunden, utan ha den uteluftventilerad. Kanske något mellanläge med 95-120 mm isolering i bjälklaget?
Eller ta experimenterandet ett steg ännu längre med adaptiv trossbotten som kan höjas upp och därmed komprimera isoleringen när jag vill läcka värme och sänkas när jag inte vill
Eller ta experimenterandet ett steg ännu längre med adaptiv trossbotten som kan höjas upp och därmed komprimera isoleringen när jag vill läcka värme och sänkas när jag inte vill
En variant som jag gjort (plintgrund) är att skruva/limma 50 mm EPS på undersidan av hela grunden. Har sedan 170mm vanlig isolering och golvspån på det. Fungerar som extra isolering, ger varmare/torrare träreglar, fungerar som tross-botten. Sedan kan klimatet vara vad det vill därunder.
Ja, det har jag läst om (känns som att det blir väldigt mycket teoretiserande i såna här sammanhang, med risk att missa verkligheten ). Det som kan vara en risk är att man får kondens på cellplastens ovansida, som då ger fuktig gullfiber och fuktigt bjälklag (Edit: se bild 2 här https://www.lfs-web.se/olampliga krypgrundsatgarder.htm). Å andra sidan, en vanlig trossbottenskiva isolerar ju inget, blir kall och kondens kan fällas ut på ovansidan om den möter varm luft där.. Är cellplasten tillräckligt tjock (räcker 50 mm?) så att den verkligen är varm på ovansidan borde det vara en bra lösning.
). Det som kan vara en risk är att man får kondens på cellplastens ovansida, som då ger fuktig gullfiber och fuktigt bjälklag (Edit: se bild 2 här https://www.lfs-web.se/olampliga krypgrundsatgarder.htm). Å andra sidan, en vanlig trossbottenskiva isolerar ju inget, blir kall och kondens kan fällas ut på ovansidan om den möter varm luft där.. Är cellplasten tillräckligt tjock (räcker 50 mm?) så att den verkligen är varm på ovansidan borde det vara en bra lösning.
Redigerat: