Fungerar säkert bra men om man jobbar med det yrkesmässigt kan man inte hitta på egna regler,det är väl ändå bättre att ha luftspalt än inte? 
Bästa svaret
Vilka egna regler? Det har varit det vanligaste sättet att sätta panel i 150 år. Även idag tillverkas hus som är avsedda att ha rimlig isolering och målas med tex slamfärg med panel utan luftspalt.
Luftspalten har man för att kunna måla med moderna plastfärger, så att fukten har en chans att komma iväg.
Det var många paneler som strök med när plastfärgen kom och folk kladdade på det överallt, lösningen på det blev luftspalten.
Rent fysiskt är det enkelt, du får aldrig ha tätt på båda sidor om en vägg eller tak, svårare än så är det inte.
Vet faktiskt inte vad fördelarna skulle vara med en luftspalt om väggen ändå andas. Men det blir ju en extra gipsskiva bakom, så det är väl alltid ngt.
Luftspalten har man för att kunna måla med moderna plastfärger, så att fukten har en chans att komma iväg.
Det var många paneler som strök med när plastfärgen kom och folk kladdade på det överallt, lösningen på det blev luftspalten.
Rent fysiskt är det enkelt, du får aldrig ha tätt på båda sidor om en vägg eller tak, svårare än så är det inte.
Vet faktiskt inte vad fördelarna skulle vara med en luftspalt om väggen ändå andas. Men det blir ju en extra gipsskiva bakom, så det är väl alltid ngt.
Vill upprepa att luftspalt inte saknas helt. En underpanel är 5 tum bred (130mm) Det är sedan 5cm uppehåll till nästa panelbräda. Över denna 5cm ligger lockbräda. Mellan lockbräderna till isolering är det 2.7 cm. 5cm luftkanal var 6:e tum..
Varje kanal är således 5cm ggr 2.7 cm som är tjockleken på innerpanelen.
Varje kanal är således 5cm ggr 2.7 cm som är tjockleken på innerpanelen.
Redigerat:
G guggen skrev:
G guggen skrev:
Under mina 25 år som snickare har jag alldrig sett eller själv monterat ytterpanel utan luftspalt,där blir vi inte överens,ser inte någon fördel med det,men olika åsikter är väl okG guggen skrev:
Jag håller med Tss. Klart som fan man kan bygga utan luftspalt, men det finns absolut ingen vettig fördel med det. Bara nackdelar
Hej alla.
Tack för alla inlägg. Har lärt mig att allt inte är svart och vitt. Byggmetoder och material ändrar sig med tiden. Gamla beprövade metoder tenderar falla i glömska när nya material kommer på marknaden, ex plastfärg. Slipper iallafall ligga sömnlös om nätterna med mardrömmar att huset går åt skogen. Byte av färg på huset från slamfärg till plastfärg kommer ändå aldrig att ske, då rödfärg på husen hör samman med området. Dessutom omständigt att byta då ytan måste bli helt ren från slamfärg. Kanske ett uppslag till ny tråd. Kommer ändå att hålla kollen på panelen för att se var det tar vägen. Skulle nåt hända ex vid koll nästa vår återkommer jag.
Tack alla.
Tack för alla inlägg. Har lärt mig att allt inte är svart och vitt. Byggmetoder och material ändrar sig med tiden. Gamla beprövade metoder tenderar falla i glömska när nya material kommer på marknaden, ex plastfärg. Slipper iallafall ligga sömnlös om nätterna med mardrömmar att huset går åt skogen. Byte av färg på huset från slamfärg till plastfärg kommer ändå aldrig att ske, då rödfärg på husen hör samman med området. Dessutom omständigt att byta då ytan måste bli helt ren från slamfärg. Kanske ett uppslag till ny tråd. Kommer ändå att hålla kollen på panelen för att se var det tar vägen. Skulle nåt hända ex vid koll nästa vår återkommer jag.
Tack alla.
Vadå plasta in ytskiktet? Jag har inte nämnt något om det eller vad menar du?G guggen skrev:
Plastfärg är eg bara flytande plast till största delen, när man målar sitt hus med detta, som de flesta gör, är det likställt med att dra en plastfilm över ytterväggarna.
Det är främst av denna anledningen man har luftspalt under panelen. Då man gärna vill ha det konvektionstätt på insidan får det inte vara det på utsidan.
Plastar man inte in utsidan menar jag att man kan bygga som man alltid gjort, utan luftspalten bakom panelen.
Det är främst av denna anledningen man har luftspalt under panelen. Då man gärna vill ha det konvektionstätt på insidan får det inte vara det på utsidan.
Plastar man inte in utsidan menar jag att man kan bygga som man alltid gjort, utan luftspalten bakom panelen.
Du får nog läsa på lite...G guggen skrev:
Det var ju en uttömmande och genialisk kommentar som andas kunskap.mattias1jonsson skrev:
Jag förstår varför man gör som man i dessa dagar, framförallt ur hantverkarsynpunkt, lösningsmedlet i oljefärger är knappast roliga i längden och bra panel(kärnvirke) sågas knappt längre då moderna sågverk inte klarar det med bibehållen produktionshastighet.
Men vi kan ju försöka hålla oss till sanningen här.
Plast är plast oavsett om den var utspädd och flytande en gång i tiden.
Redigerat:
Vindduken är ju inte bara till för att skydda isoleringen mot fukt. Det är den stillastående luften i isoleringen som isolerar. Utan vindduk eller motsvarande så kan vind påverka den stillastående luften i isoleringen, vilket gör att den isolerar mindre effektivt. Det borde ju byggarna ha vetskap om.
Luftspaltens funktion är att fungera som en tvåstegstätad fasad. Den ventilerar bort fukt, dränerar bort regn som tränger igenom panelen, förhindrar kapillärsugning, bla.
Oavsett färg så sker detta. Helt tätt blir det aldrig och der finns alltid fukt i luften.
Konvektionstätt är det på utsidan i form av vindskydd eller dylikt. Plasten på insidan är inte för att det ska vara konvektionstätt då finns det annat att använda. Plasten är till för att förhindra fukttransport genom väggen, på vintern när det är kallt ute kan luften bara innehålla lite fukt. Inomhus har du fuktillskott vilket gör att luften innehåller mer fukt än uteluften. Fukten kommer således vilja jämna ut sig, genom diffusion och konvektion genom väggen. Har du ingen plast så kommer varm luft med xgram fukt gå genom väggen och träffa kall luft med xgram fukt. Den kalla luften kan inte innehålla så mycket fukt och det blir kondens.
Har du plast så kommer i princip all fukt stoppas där.
Ja man kan säkert bygga utan luftspalt om man inte har någon plast eller isolering i väggarna. Men det är en risk och det finns ingen fördel med det. Jag vill veta vad du anser att fördelen med det är..
Oavsett färg så sker detta. Helt tätt blir det aldrig och der finns alltid fukt i luften.
Konvektionstätt är det på utsidan i form av vindskydd eller dylikt. Plasten på insidan är inte för att det ska vara konvektionstätt då finns det annat att använda. Plasten är till för att förhindra fukttransport genom väggen, på vintern när det är kallt ute kan luften bara innehålla lite fukt. Inomhus har du fuktillskott vilket gör att luften innehåller mer fukt än uteluften. Fukten kommer således vilja jämna ut sig, genom diffusion och konvektion genom väggen. Har du ingen plast så kommer varm luft med xgram fukt gå genom väggen och träffa kall luft med xgram fukt. Den kalla luften kan inte innehålla så mycket fukt och det blir kondens.
Har du plast så kommer i princip all fukt stoppas där.
Ja man kan säkert bygga utan luftspalt om man inte har någon plast eller isolering i väggarna. Men det är en risk och det finns ingen fördel med det. Jag vill veta vad du anser att fördelen med det är..
Redigerat:
Tätt är alltid relativt, inget är någonsin helt tätt oavsett moderna kompositer.
Det är riktigt att man vill ha det konvektionstätt på insidan, normalt innebär det att det blir såpass tätt att man ej får ha det "tätt" på utsidan. Oavsett om man har broms eller "plast" på insidan. Grunden är att man ventilerar ut fukten inomhus oavsett konstruktion, det har man alltid gjort. Har man det tätt på utsidan och på insidan kommer dock den lilla fukt som kommer in i väggen (utifrån eller inifrån) att skapa oerhörda problem. Ett sätt är att ha en luftspalt en annan att inte använda för täta ytskikt under förutsättning att man också har bra material.
Dock är en tvåstegstärning en
fördel man får vid luftspalt, iaf om man använder korrekta material.
Min poäng till TS var att har man en riktigt bra panel av kvalitet och inte använder täta ytskikt så har man en bra mkt bättre lösning än dagens ofta undermåliga material i en ska tvåstegstätning med plastat ytskikt.