Hur bygga stommen till garaget?
Kan någon hjälpa mig (gröngöling som jag är) och förklara med siffror och dimensioner, hur jag på bästa och smidigaste vis slår upp stommen till mitt garage. Kaxig som man är så har man ju sagt att man skall göra detta själv (kostnadsfråga givetvis också).
Förutsättningarna är att plattan är 3,63x9,93 m. Jag skall INTE ha ett varmgarage utan ett kallgarage. Har dock funderat på att lägga ett isolieringslager i inneväggarna (mest pga att jag har en hel del över från husbygget).
Har kommit så långt att jag murat upp leca block (15x19x59cm) med 15 cm uppåt. Ovanpå detta skall 120 mm tryck.imp. regel ligga som syll (kan dock bytas ut om så krävs).
Har funderat på att sätta 45x120 som reglar (men det kanske är i grövsta laget, räcker 45x95?).
Kan någon vänlig själ förklara för mig hur jag går tillväga med luftspalt, spikregel, panel (stående) osv osv.
Hur långt in skall syllen ligga på blocken? Kant i kant eller 13 mm in då jag skall ha gipsskiva både ute och inne.
Något mer man bör tänka på och ha i åtanke då man skall bygga?
Jag är som sagt nybörjare, så förklara gärna i termer som för en 5-åring :
Förutsättningarna är att plattan är 3,63x9,93 m. Jag skall INTE ha ett varmgarage utan ett kallgarage. Har dock funderat på att lägga ett isolieringslager i inneväggarna (mest pga att jag har en hel del över från husbygget).
Har kommit så långt att jag murat upp leca block (15x19x59cm) med 15 cm uppåt. Ovanpå detta skall 120 mm tryck.imp. regel ligga som syll (kan dock bytas ut om så krävs).
Har funderat på att sätta 45x120 som reglar (men det kanske är i grövsta laget, räcker 45x95?).
Kan någon vänlig själ förklara för mig hur jag går tillväga med luftspalt, spikregel, panel (stående) osv osv.
Hur långt in skall syllen ligga på blocken? Kant i kant eller 13 mm in då jag skall ha gipsskiva både ute och inne.
Något mer man bör tänka på och ha i åtanke då man skall bygga?
Jag är som sagt nybörjare, så förklara gärna i termer som för en 5-åring :
Jag skulle bygga stommen så att den går att isolera i framtiden om du nu skulle få för dig att vilja göra om det till varmgarage i framtiden.
Du sa att du skulle ha utegips så en variant skulle ju då vara utifrån och in
stående panel
22 mm spickläkt tex 22X45 mm liggande
utegips
45X45 regel liggande
45X120 regel stående
Du sa att du skulle ha utegips så en variant skulle ju då vara utifrån och in
stående panel
22 mm spickläkt tex 22X45 mm liggande
utegips
45X45 regel liggande
45X120 regel stående
Jag håller med Mats. Isolera från början. Samma råd gäller plattan om det inte redan är försent.
Jag rekommenderar hammarband och vindduk istället för utegips efterom det är lättare att hantera.
På insidan av ett kallgarage gäller två olika skolor: Diffspärr eller inte. Eftersom jag rekommenderat isolerat garage för att senare kunna värma upp det rekommenderar jag diffspärr (plast).
Du sätter plasten direkt mot 45 reglarna och sen glespanel 22*70 och därefter gips. Gå ner med gipset på syllen (syll plus ev salning beroende på hur du sätter syllen) och lämna lecan öppen.
/CC
Jag rekommenderar hammarband och vindduk istället för utegips efterom det är lättare att hantera.
På insidan av ett kallgarage gäller två olika skolor: Diffspärr eller inte. Eftersom jag rekommenderat isolerat garage för att senare kunna värma upp det rekommenderar jag diffspärr (plast).
Du sätter plasten direkt mot 45 reglarna och sen glespanel 22*70 och därefter gips. Gå ner med gipset på syllen (syll plus ev salning beroende på hur du sätter syllen) och lämna lecan öppen.
/CC
O ja får jag välja så blir det definitvt bad och vindduk men iom att han skrev att han skulle ha gips på utsidan så anpassade jag för det.
Största fördelen med duken. 20 meter väg 2.55 högt. dukat och klart på en kväll och då var jag ensam om jobbet
Största fördelen med duken. 20 meter väg 2.55 högt. dukat och klart på en kväll och då var jag ensam om jobbet
OK!
Utegips är inget krav som jag har. Detta med hammarband och vindduk låter i alla fall som att det skulle bli billigare alternativ. Eller? Finns det andra fördelar / nackdelar med detta alternativ?
Hur går jag tillväga med detta då? Är det samma förutsättningar som ínnan bara det att jag byter ut gipset mot duken?
Och en kompletterande dum fråga till detta: vad är hammarband :-[
Utegips är inget krav som jag har. Detta med hammarband och vindduk låter i alla fall som att det skulle bli billigare alternativ. Eller? Finns det andra fördelar / nackdelar med detta alternativ?
Hur går jag tillväga med detta då? Är det samma förutsättningar som ínnan bara det att jag byter ut gipset mot duken?
Och en kompletterande dum fråga till detta: vad är hammarband :-[
Jag tror det blir billigare. Hammarband är ett stålband med stansade hål. Monteras enklast på utsidan reglarna i ett kryss. Skruvas fast i ena änden med ankar skruv, sen sträcker man rejält med en skruvmejsel mot en regel och skruvar fast i andra änden samt på varje regel. Se upp så du inte skär dig.
/CC
/CC
Inget kul att att vifta med pekpinnen, men hammarband är inte alls ett stålband med stansade hål. Hammarbandet är den (vanligtvis) vågräta regeln som ligger överst på väggreglarna. Den är alltså en vanlig regel och inte något band, mer än i den bemärkelsen att den förbinder de andra reglarna.
Stålbanden med hål heter lite olika: montageband, dragband, universalband, hålat bandjärn.
Stålbanden med hål heter lite olika: montageband, dragband, universalband, hålat bandjärn.
Hej!
Jag instämmer med alla andra att planera för ett ev. framtida varmgarage!
jag har en idé med plasten dock.
När jag först läste om korsat regelvirke i ett garge fick jag tanken "overkill", men när man tänker på det så kan man utnyttja detta!...
mitt förslag!
Smäll upp dom stående 120 reglarna, sedan gips på detta, UTAN plast innanför, sedan när det är dags för varm garage så tar du bort gipsen, (rädda det som går att rädda av gipsen, annars köp ny), på med plast på direkt på 120 reglarnainnanför det sätter du liggande 45 reglar med iso. och gips (gammalt eller nytt 20:-/m2) så vipps så blir det ett varmgarage!
min teori!
man ska nog vara passiv med plast i ett bygge som har stora temperaturvariationer, typ bastu, gammaldags krypgrund, kallgarage. som ni vet så efter en varm sommardag så kan det komma en kall natt och då bildas kondens som inte kan ta sig ut genom fuktspärren.
när det sedan blir varmgarage så blir temp.skillnaden inte lika extrem...
som sagt det är bara ett förslag med en för mig logisk teori!
lycka till!
Jag instämmer med alla andra att planera för ett ev. framtida varmgarage!
jag har en idé med plasten dock.
När jag först läste om korsat regelvirke i ett garge fick jag tanken "overkill", men när man tänker på det så kan man utnyttja detta!...
mitt förslag!
Smäll upp dom stående 120 reglarna, sedan gips på detta, UTAN plast innanför, sedan när det är dags för varm garage så tar du bort gipsen, (rädda det som går att rädda av gipsen, annars köp ny), på med plast på direkt på 120 reglarnainnanför det sätter du liggande 45 reglar med iso. och gips (gammalt eller nytt 20:-/m2) så vipps så blir det ett varmgarage!
min teori!
man ska nog vara passiv med plast i ett bygge som har stora temperaturvariationer, typ bastu, gammaldags krypgrund, kallgarage. som ni vet så efter en varm sommardag så kan det komma en kall natt och då bildas kondens som inte kan ta sig ut genom fuktspärren.
när det sedan blir varmgarage så blir temp.skillnaden inte lika extrem...
som sagt det är bara ett förslag med en för mig logisk teori!
lycka till!
Ursäkta min felskrivning och tack för rättelsen. Jag menade naturligtvis stålband.
Det ni kallar hammarband har alltid för mig varit "överliggare". Min logiska hjärna kopplade ihop ett ord som för mig inte hade någon pryl med en pryl som inte hade något ord. Lustigt hur det kan bli. ;D
Min fru skar sig rejält på ett sånt band förra helgen när hon skulle hjälpa mig med vindduken till garaget. Jag var tvungen att köra in henne till akuten för att sy och innan jag lämnade henne så frågade hon mig vad hon skulle säga till läkaren att hon skurit sig på. Då svarade jag - säg hammarband. Hoppas inte läkaren var bekant med snickartermer heller för då hade han undrat.
Jag har aldrig riktigt lärt mig när man får säga regel heller, det kanske någon kan informera mig om. Ska man säga golvregel eller golvbjälklag?
/CC
Det ni kallar hammarband har alltid för mig varit "överliggare". Min logiska hjärna kopplade ihop ett ord som för mig inte hade någon pryl med en pryl som inte hade något ord. Lustigt hur det kan bli. ;D
Min fru skar sig rejält på ett sånt band förra helgen när hon skulle hjälpa mig med vindduken till garaget. Jag var tvungen att köra in henne till akuten för att sy och innan jag lämnade henne så frågade hon mig vad hon skulle säga till läkaren att hon skurit sig på. Då svarade jag - säg hammarband. Hoppas inte läkaren var bekant med snickartermer heller för då hade han undrat.
Jag har aldrig riktigt lärt mig när man får säga regel heller, det kanske någon kan informera mig om. Ska man säga golvregel eller golvbjälklag?
/CC
Lite utbildning i termer!chris47 skrev:
Ankare
Håller ihop olika byggnadsdelar. Den syns ofta på äldre byggnader, framför allt kyrkor eftersom den förr låg på huets utsida.
Balk
Förr var det en bjälke som var lutad till skillnad från bjälken som låg hosisointellt. Idag är det detsamma som bjälke. Ibland avser man med ordet balk en bjälke i annat material än trä, ex stål.
Bindare
Kallas längsgående virke som håller ihop takstolsrader eller andra fristående konstruktioner.
Bjälke
Regel som ligger horistontell (jämför Stolpe). Bjälke är också ett fyrkantsvirke med 200 mm som minsta tjocklek. Kallas också för balk.
Bjälklag
En rad av bjälkar, ofta med syfte att bära upp ett golv.
Brandmur
Är en massiv mur som byggs för att förhindra att bränder sprider sig. Byggmaterialet ska vara brandtåligt.
Bräda
Är minst 70 mm bredd och mindre än 45 mm tjock.
Bröstning
Kallas den del av väggen som finns mellan fönsterkarmens undersida och det färdiga golvet.
Bröstpanel
Är invändig panel som går upp till brösthjd, eller i jämnhöjd med fönstrens underkant.
Diktning
Tätning av vägg. Att lägga dikt an betyder att man lägger en bräda eller motsvarande direkt mot en annan byggnadsdel.
Dymling
Är de träpluggar som håller i stockarna i en timmervägg. Används inte ofta numera.
Fönsterluft
Är utrymmet mellan två fönsterbågar eller karmdelar.
Hammarband
Är den översta vågräta bjälken i ett ramverk. Motsatsen till syllen som ligger längst ner i samma ramverk.
Katt
Redskap för att hålla distansen mellan två tvärläktar.
Kortling
Kort virkesbit. Används ofta för att stadga upp ett ramverk och fästs då mellan stolparna.
Läkt
Är virke som är högst 50 mm tjockt och 63 mm brett.
Masur
Kallas de missbildningar i trä som uppkommer till följd av abnorm knopputveckling.
Nägla
Spika. Kommer av ordet nagel som är ett fornsvenskt ord för spik.
Post
Är en vertikal eller horisontal fönsterluftsskiljande del av fönsterkarm.
Raft
Är en stång eller stör till takstolssparre.
Regel
Är virke med 34 till 63 mm tjocklek och 70 till 125 mm bredd.
Ryggås
Översta bärande bjälken på ett sparrtak. Ryggåsen är den regel som bär själva taknocken.
Skiftesverk
Är en väggkonstruktion med liggande plank eller brädor som är infällda i en stomme av stående stolpar. Konstruktionen hålls samman nedtill av syll och upptill av väggband.
Slana
Är långt, smalt obarkat virke.
Smyg
Kallas den fördjupning eller vinkel som finns mellan två plan.
Sparre
Virke med nästan kvadratiskt genomsnitt. Ursprungligen var det de reglar, balkar, som bildade takstolen.
Syll
Är den virkesdel som är upplag för bärande vägg eller bjälklag. Jämför Hammarband som är väggens övre regel.
Taklag
Är den bärande stommen i yttertak.
Takskägg
Kallas humoristiskt den del av takfallet som skjuter ut över fasaden.
Tass
Sparrens nedersta ände i en takstol.
Trossbotten
Ett brädlag som är lagt mellan bjälklaget och på så sätt bär upp isoleringen. Kallas också för blindbotten.
Tum
Avskaffat mått men fortfarande väldigt populärt. Numera används en engelsk tum som är 2,54 cm.
Hund
Fyrbent djur som används till jakt, vakt, drag eller som rent sällskap. ;D
snodde lite text från did.se
Gustavsson. Jag har hört dom där argumenten förut, men har aldrig riktigt förstått problemet eller vad plasten skulle göra för onytta. Du kanske kan utveckla din teori lite grann. Om det inte är din egen teori får du gärna peka på var du läst det.
Exemplet du beskriver har jag nämligen i mitt hus som jag inte heller värmer upp under sommarperioden. Varm dag och kalla natt har man ju hela sommarperioden. Kan jag förvänta mig fultproblem i mina innerväggar i huset med andra ord? Varför skulle ett garage vara kallare invändigt än mitt hus. Det är ju exakt samma byggsätt med isolerad platta och isolerade väggar och tak.
Låt oss säga att detta ändå är ett problem och att den kalla luften i garaget möter den varma uteluften dessa extrema sommarkvällar. Platsen för utfällning vid daggpunkten blir ju alltid där varm fuktig luft möter den kalla ytan eller kalla luften vid en viss temperatur. Det skulle isåfall vara någonstans inne i väggen om man inte har diffspärr på utsidan vill säga.
Om nu plasten finns på insidan av garaget anliggande mot isoleringen. Det som borde hända är att utfällning sker någonstans inne i väggen i vilket fall som helst, eller menar du att det sker på insidan av plasten istället? Hur kan fukten vädras ut om den fällts ut i isoleringen i fallet då plast saknas?
OBS! Jag är inte ute efter att sätta dit någon, Jag vill bara förstå detta fenomen.
/CC
Exemplet du beskriver har jag nämligen i mitt hus som jag inte heller värmer upp under sommarperioden. Varm dag och kalla natt har man ju hela sommarperioden. Kan jag förvänta mig fultproblem i mina innerväggar i huset med andra ord? Varför skulle ett garage vara kallare invändigt än mitt hus. Det är ju exakt samma byggsätt med isolerad platta och isolerade väggar och tak.
Låt oss säga att detta ändå är ett problem och att den kalla luften i garaget möter den varma uteluften dessa extrema sommarkvällar. Platsen för utfällning vid daggpunkten blir ju alltid där varm fuktig luft möter den kalla ytan eller kalla luften vid en viss temperatur. Det skulle isåfall vara någonstans inne i väggen om man inte har diffspärr på utsidan vill säga.
Om nu plasten finns på insidan av garaget anliggande mot isoleringen. Det som borde hända är att utfällning sker någonstans inne i väggen i vilket fall som helst, eller menar du att det sker på insidan av plasten istället? Hur kan fukten vädras ut om den fällts ut i isoleringen i fallet då plast saknas?
OBS! Jag är inte ute efter att sätta dit någon, Jag vill bara förstå detta fenomen.
/CC
Det finns någon tråd om detta! men vill du ha svar kan du kolla lite på http://www.kvalitetsansvariga.se/villa/kondens.htm
hoppas du blir klokare!, jag ska erkänna att jag inte heller riktigt begriper mig på detta 100%-igt...
mvh
hoppas du blir klokare!, jag ska erkänna att jag inte heller riktigt begriper mig på detta 100%-igt...
mvh
Om vi nu ändå är petiga..Gustavson skrev:
Att en tum 2,54 är faktiskt en svensk uppfinning.
När CE Johansson gjorde sin revolutionerande måttsats i tum-skala så orkade han inte med att göra en för Imperial inch (=brittisk tum) och en för US Inch, så han la sig mitt emmelan, på 25,4 mm
Efersom det vid den tiden inte fanns något mätsystem med i närheten så bra precision fick svensktum-måttsatsen ett otroligt genomslag och tum-måttet ändrades både u usa och i england...
Sånt är kul att känna till. Var alla tvungna att ändra storleken på sina tummar också?
Jag kan nämna att jag tills rätt nyligen faktiskt trodde att en tum var måttet mellan yttersta tumleden och nagelspetsen (och jag vet att jag inte är ensam), men det är förståss bredden på tummen när man trycker den mot något. Man la vänster och höger tumme om vartannat och mätte på det viset längder i X antal tum förr i tiden innan tumstocken fanns.
/CC
Jag kan nämna att jag tills rätt nyligen faktiskt trodde att en tum var måttet mellan yttersta tumleden och nagelspetsen (och jag vet att jag inte är ensam), men det är förståss bredden på tummen när man trycker den mot något. Man la vänster och höger tumme om vartannat och mätte på det viset längder i X antal tum förr i tiden innan tumstocken fanns.
/CC