Fönsterbalkar lyfts på plats.
De minsta går att lyfta för hand men vi gjorde klart hela skiftet så att det gick att lyfta in alla när vi ändå hade kranen där.
Hela andra våningens väggar är nu murade men det kom mer snö och blev för kallt så vi fick ge upp för vintern.
De minsta går att lyfta för hand men vi gjorde klart hela skiftet så att det gick att lyfta in alla när vi ändå hade kranen där.
Hela andra våningens väggar är nu murade men det kom mer snö och blev för kallt så vi fick ge upp för vintern.
Nu har det hunnit bli lite mera vår.
Vi har nu fått dit platon-mattan.
Sen 2 lager 10cm cellplast.
De läggs omlott för att minska mängden vatten som rinner in i skarvarna.
Jordtrycket borde trycka ihop dem tillräckligt för att det ska bli hyfsat tätt.
De understa innersta skivorna står direkt på marken och de översta innersta fäst med några långa skruv i överdelen. Hålen går igenom platonmattan men de kommer hamna över marknivå så det borde inte spela någon roll. Ville inte limma cellplasten mot platon eftersom man inte vet vad limmet gör med den på sikt. Dessutom tror jag inte att det sitter speciellt bra.
Lager 2 fäst sen med cellplastspik mot det undre. När geotextilen fästs utanför sitter allt fast tillräckligt bra för att inte blåsa bort i väntan på återfyllnaden.
Som nån säkert sett är det vanlig S80 kvalitet.
Den är väldigt mycket billigare än den XPS300 som rekommenderas under mark.
När jag tittade på hur mycket S80 skulle tryckas ihop och hur mycket vatten den skulle ta upp så var skillnaden mot XPS300 marginell. Jag fick 20 cm tjockt med S80 för en fjärdedel av vad 10cm S300 skulle kosta.
Ytterst ett lager markduk för att skydda cellplasten och hindra jord från att rinna ner och täppa till dräneringsgruset. För övrigt samma duk som låg runt grunden på de första bilderna när vi gjorde grunden.
Den ligger in under grunden och runt dräneringsrören så att det blir helt tätt.
Vi har nu fått dit platon-mattan.
Sen 2 lager 10cm cellplast.
De läggs omlott för att minska mängden vatten som rinner in i skarvarna.
Jordtrycket borde trycka ihop dem tillräckligt för att det ska bli hyfsat tätt.
De understa innersta skivorna står direkt på marken och de översta innersta fäst med några långa skruv i överdelen. Hålen går igenom platonmattan men de kommer hamna över marknivå så det borde inte spela någon roll. Ville inte limma cellplasten mot platon eftersom man inte vet vad limmet gör med den på sikt. Dessutom tror jag inte att det sitter speciellt bra.
Lager 2 fäst sen med cellplastspik mot det undre. När geotextilen fästs utanför sitter allt fast tillräckligt bra för att inte blåsa bort i väntan på återfyllnaden.
Som nån säkert sett är det vanlig S80 kvalitet.
Den är väldigt mycket billigare än den XPS300 som rekommenderas under mark.
När jag tittade på hur mycket S80 skulle tryckas ihop och hur mycket vatten den skulle ta upp så var skillnaden mot XPS300 marginell. Jag fick 20 cm tjockt med S80 för en fjärdedel av vad 10cm S300 skulle kosta.
Ytterst ett lager markduk för att skydda cellplasten och hindra jord från att rinna ner och täppa till dräneringsgruset. För övrigt samma duk som låg runt grunden på de första bilderna när vi gjorde grunden.
Den ligger in under grunden och runt dräneringsrören så att det blir helt tätt.
Redigerat:
Så här ser det nu ut i källaren.
Inte så spännande ännu.
De murade väggarna ska snart bli trappan upp till nästa våning.
Ett antal pallar med bruk för bla trappa och puts av innerväggarna i källaren.
Passade på att få dem levererade tidigare när jag beställde annat och de ändå skulle köra ut en lastbil.
I mitten syns också de två pelarna som bär upp mittendelen av huset.
Inte så spännande ännu.
De murade väggarna ska snart bli trappan upp till nästa våning.
Ett antal pallar med bruk för bla trappa och puts av innerväggarna i källaren.
Passade på att få dem levererade tidigare när jag beställde annat och de ändå skulle köra ut en lastbil.
I mitten syns också de två pelarna som bär upp mittendelen av huset.
Vilket jävla grymt jobb!
Hur har du lärt dig alla momenten? Antar att om man jobbar med akustik och vet allt om hur man hindrar ljudet av älskog från sovrum så har man dagarna fullt upp med andra saker än att lära sig bygga stenhus och gjuta bjälklag?
Mkt bra skrivet också
Hur har du lärt dig alla momenten? Antar att om man jobbar med akustik och vet allt om hur man hindrar ljudet av älskog från sovrum så har man dagarna fullt upp med andra saker än att lära sig bygga stenhus och gjuta bjälklag?
Mkt bra skrivet också
Början till trappform. Den understa delen får bäras av cellplast som blir kvar där så länge.
Ev hackar jag upp väggen från sidan senare och tar ut den.
Ritade upp steghöjden på pelaren och överförde dem till rätt position på båda sidorna med lasern.
Början till form för den delen efter svängen.
Trappan är osymetrisk så att delen efter svängen ska hamna över huvudhöjd.
Gör det enkelt för mig och gör en form av skivor.
Blev inte speciellt snyggt men gick snabbare än med brädor.
Kommer till betydligt fler stag innan gjutningen men jag var tvungen att ta tag i annat i mellan.
Ev hackar jag upp väggen från sidan senare och tar ut den.
Ritade upp steghöjden på pelaren och överförde dem till rätt position på båda sidorna med lasern.
Början till form för den delen efter svängen.
Trappan är osymetrisk så att delen efter svängen ska hamna över huvudhöjd.
Gör det enkelt för mig och gör en form av skivor.
Blev inte speciellt snyggt men gick snabbare än med brädor.
Kommer till betydligt fler stag innan gjutningen men jag var tvungen att ta tag i annat i mellan.
Imponerande dokumentering. Ska bli väldigt intressant att följa. Har du nån anknytning till byggbranchen eftersom du verkar kunna en hel del och har driv att få det framåt rätt fort?
//Lasse
//Lasse
T tobbbias skrev:Vilket jävla grymt jobb!
Hur har du lärt dig alla momenten? Antar att om man jobbar med akustik och vet allt om hur man hindrar ljudet av älskog från sovrum så har man dagarna fullt upp med andra saker än att lära sig bygga stenhus och gjuta bjälklag?
Mkt bra skrivet också
S Stingray468 skrev:
E Jiiimmy skrev:
Tack
Jag är ingenjör men har ingen koppling till byggbranchen.
Ägnade 2 år på kvällstid åt att projektera allt in i minsta detalj.
Finns så otroligt mycket information tillgängligt på nätet idag så det är möjligt att lära sig hur alla delar ska göras.
Isoleringen av källarväggens utsida är tex tagen rakt ur platon-mattans och leca-blockens anvisningar.
Bjälklagen har konstruktören designat så det var bara att följa ritningen.
Antal och placering av stämpen inför gjutningen ritade och räknade uthyrningsfirman på
så jag behövde inte oroa mig för att det skulle rasa. (Fast som kontroll-freak man är kontrollräknade det själv också
)Gjutningen av bjälklagen lämnade jag glatt över till gjutare. Det gör man inte själv.
Det var tur att det mesta konstruktionen var gjord i förväg för när bygget väl drog igång fanns inte tid att hålla på med det.
Det mesta stämde bra men jag var tex tvungen att ta fram detaljritningarna till murarna nästan dagligen på olika delar för att allt skulle fungera ihop.
När jag byggde formen för bjälklagen uppstod det också behov av att rita och räkna på höjder av balkar, pelare, murblock, formskivor mm så att det skulle hamna på rätt höjd när allt var klart.
Några pelare hamnade tex inte helt perfekt, men när man är upp på tredje våningen är det inte läge att riva allt och flytta den ingjutna pelarfoten i grunden 3cm för att pelaren uppe på tredje våningen är i vägen för något rör
.Alla pelare måste ju stå exakt rakt på varann så det går inte att justera sådant i efterhand.
Nu är det dags för att bygga form för den ena balken som ska bära nästa bjälklag.
Balken bärs upp av stålpelare och ligger liksom dem infälld i väggen på insidan av ett smalare lättbetongblock.
Om en stålbalk hade används som i första bjälklaget hade det varit svårt att få till isolering och stenar att putsa ytskikt på sen.
Vid det stora fönstret fick det inte plats någon fönsterbalk utan den stora balken går ända ner till fönstret.
Underkanten av formen blir där u-block av lättbetong.
Som ni kanske ser ligger underkant av formen vid fönstret lägre än underkant på den stora fönsterbalken bredvid. Det beror på att man av hållfasthetsskäl vill lägga fönsterbalkarna på hela 200mm höga stenar. Underkant hamnar då på 220cm över golv så för att få rätt höjd på översidan av fönstren limmas sen 10cm tjocka lättbetongblock på undersidan av balkarna. De sätts enkelt fast med lättbetonglimmet och några långa skruv.
Balken bärs upp av stålpelare och ligger liksom dem infälld i väggen på insidan av ett smalare lättbetongblock.
Om en stålbalk hade används som i första bjälklaget hade det varit svårt att få till isolering och stenar att putsa ytskikt på sen.
Vid det stora fönstret fick det inte plats någon fönsterbalk utan den stora balken går ända ner till fönstret.
Underkanten av formen blir där u-block av lättbetong.
Som ni kanske ser ligger underkant av formen vid fönstret lägre än underkant på den stora fönsterbalken bredvid. Det beror på att man av hållfasthetsskäl vill lägga fönsterbalkarna på hela 200mm höga stenar. Underkant hamnar då på 220cm över golv så för att få rätt höjd på översidan av fönstren limmas sen 10cm tjocka lättbetongblock på undersidan av balkarna. De sätts enkelt fast med lättbetonglimmet och några långa skruv.
Montering av stålbalkarna som ska bära andra bjälklaget.
Jag har i förväg mätt ut rätt höjd på pelarna i förhållande till murkrönet med laser och och kapat av dem.
Allt måste vara exakt rakt, både för passformen och hållfastheten.
Om något lutar lite blir det krafter åt håll konstruktionen inte är tänkt för.
Som synes är det trångt om plats för stålbalken bredvid balken över entrédörren.
Lättbetongbalkarna har inre armering med ändplattor så de får absolut inte kapas av.
De säljs i ett antal fasta längder så bland annat på grund av det
har det krävts en hel del ritande på många ställen i huset för att får plats med allt.
Jag har ångrat många gånger att jag inte ritade i 3D :/
Svetsandet lämnar jag till dem som kan
Jag har i förväg mätt ut rätt höjd på pelarna i förhållande till murkrönet med laser och och kapat av dem.
Allt måste vara exakt rakt, både för passformen och hållfastheten.
Om något lutar lite blir det krafter åt håll konstruktionen inte är tänkt för.
Som synes är det trångt om plats för stålbalken bredvid balken över entrédörren.
Lättbetongbalkarna har inre armering med ändplattor så de får absolut inte kapas av.
De säljs i ett antal fasta längder så bland annat på grund av det
har det krävts en hel del ritande på många ställen i huset för att får plats med allt.
Jag har ångrat många gånger att jag inte ritade i 3D :/
Svetsandet lämnar jag till dem som kan
Gjutform för balkongen som kommer att bli ovanför gästrummet.
Eftersom balkonggolvet som är utomhus ligger ovanför gästrummet måste det till isolering.
Den bärande delen av betongen är en del av det uppvärmda bjälklaget så det måste hamna inomhus.
För att balkonggolvet ska kunna hamna i samma höjd som golvet på övervåningen måste bjälklaget sänkas där och isoleringen appliceras på betongens ovansida på samma sätt som vid entrén.
Här har konstruktören specat vanlig gjutform med armeringsnät.
Balken som bär balkongen gjuts delvis in i den övre golvnivån och på andra sidan vilar balkongen på underkanten av balken.
Eftersom balkonggolvet som är utomhus ligger ovanför gästrummet måste det till isolering.
Den bärande delen av betongen är en del av det uppvärmda bjälklaget så det måste hamna inomhus.
För att balkonggolvet ska kunna hamna i samma höjd som golvet på övervåningen måste bjälklaget sänkas där och isoleringen appliceras på betongens ovansida på samma sätt som vid entrén.
Här har konstruktören specat vanlig gjutform med armeringsnät.
Balken som bär balkongen gjuts delvis in i den övre golvnivån och på andra sidan vilar balkongen på underkanten av balken.
Bygga form till andra bjälklaget.
Peva plåt på samma sätt som första bjälklaget.
Vi lyfte upp alla i bunt och la på stämp så slapp vi bära upp alla för hand.
De är kapade efter mina mått så de är bara att lägga dit och skruva ihop, nästan överallt...
Ytan där det inte finns någon plåt kommer att bli trapphus med en öppen yta ner mot vardagsrummet.
Den bortre balken i bilden är grövre på grund av att det kommer att stå en pelare mitt på den som sen ska bära upp mittbalken som bär taket. Om pelaren skulle så rakt ovanför den på undervåningen som alla de andra gjort tidigare skulle den hamnat mitt i ingången till ett av sovrummen.
Här syns nivåskillnaden mellan golvet på balkongen och resten.
Peva plåt på samma sätt som första bjälklaget.
Vi lyfte upp alla i bunt och la på stämp så slapp vi bära upp alla för hand.
De är kapade efter mina mått så de är bara att lägga dit och skruva ihop, nästan överallt...
Ytan där det inte finns någon plåt kommer att bli trapphus med en öppen yta ner mot vardagsrummet.
Den bortre balken i bilden är grövre på grund av att det kommer att stå en pelare mitt på den som sen ska bära upp mittbalken som bär taket. Om pelaren skulle så rakt ovanför den på undervåningen som alla de andra gjort tidigare skulle den hamnat mitt i ingången till ett av sovrummen.
Här syns nivåskillnaden mellan golvet på balkongen och resten.
Redigerat:
Plåtarna på plats så dags för golvvärme.
Har även najat en armeringskorg och lagt ner i dem blivande betongbalken som gjuts tillsammans med bjälklaget.
Golvärmen fäst i plastlister som skruvas fast i plåtarna. Fästlisterna är dyra som f-n men värda pengarna.
På undersidan av plåtarna skruvas även fästband som innertaket ska hänga i senare.
Man vill undvika att borra i bjälklaget underifrån senare eftersom det ligger golvvärmeslang.
Man kan råka borra hål på dem då har jag hört...
Slangvindan som jag byggde när jag gjorde golvvärmen till grunden lever fortfarande
Golvvärmecentral och den mittmonterade pelaren.
Har även najat en armeringskorg och lagt ner i dem blivande betongbalken som gjuts tillsammans med bjälklaget.
Golvärmen fäst i plastlister som skruvas fast i plåtarna. Fästlisterna är dyra som f-n men värda pengarna.
På undersidan av plåtarna skruvas även fästband som innertaket ska hänga i senare.
Man vill undvika att borra i bjälklaget underifrån senare eftersom det ligger golvvärmeslang.
Man kan råka borra hål på dem då har jag hört...
Slangvindan som jag byggde när jag gjorde golvvärmen till grunden lever fortfarande
Golvvärmecentral och den mittmonterade pelaren.
Ursparning för ventilationsrör, im/rök-kanal och inte den mittplacerade pelaren...
Kanten på bjälklagets gjutform.
Efter brädan ligger betongen som är under balkongen lägre.
På den läggs sen isoleringen.
Armeringen är till för att betongen inte ska spricka över balkryggen.
Golvvärmecentralen ligger inte i ett våtutrymme så jag ha dragit avloppsrör dit som kan ta hand om ev läckage. Man får sätta vattenlarm också så man vet om att det läcker inne i skåpet.
Röret som fortsätter förbi centralen är för kondensvatten från eventuella konvektorkylare i sovrummen.
Stämp under gjutformen
Kanten på bjälklagets gjutform.
Efter brädan ligger betongen som är under balkongen lägre.
På den läggs sen isoleringen.
Armeringen är till för att betongen inte ska spricka över balkryggen.
Golvvärmecentralen ligger inte i ett våtutrymme så jag ha dragit avloppsrör dit som kan ta hand om ev läckage. Man får sätta vattenlarm också så man vet om att det läcker inne i skåpet.
Röret som fortsätter förbi centralen är för kondensvatten från eventuella konvektorkylare i sovrummen.
Stämp under gjutformen
Avlopp till badrummet på övervåningen.
Ursparningen där golvbrunnarna ska sitta så att det går att få dem på rätt höjd.
Ursparningen där golvbrunnarna ska sitta så att det går att få dem på rätt höjd.
