Det är ju det som är finessen med den gamla byggmetoden. Kallasfalt på källarväggen, återfyllas med befintliga massor, eventuellt lite sand närmast väggen. Vad uppnår du då, jo du leder inte ner en massa dagvatten i en infiltrationsbädd som modernt byggande är då det fylls med grus eller annat dränerande material. Vad är finessen med att leda ner massa dagvatten till dräneringen?Eric Öbo skrev:
Grundvatten och nedsipprande dagvatten hanterar tegelrören galant, men inte en störtflod av dagvatten som led ner i ivern om att ha det så torrt och fint
Jag förstår vad du menar, det som är bra i teorin fungerar inte alltid i praktiken..GoC skrev:
Det är ju det som är finessen med den gamla byggmetoden. Kallasfalt på källarväggen, återfyllas med befintliga massor, eventuellt lite sand närmast väggen. Vad uppnår du då, jo du leder inte ner en massa dagvatten i en infiltrationsbädd som modernt byggande är då det fylls med grus eller annat dränerande material. Vad är finessen med att leda ner massa dagvatten till dräneringen?
Grundvatten och nedsipprande dagvatten hanterar tegelrören galant, men inte en störtflod av dagvatten som led ner i ivern om att ha det så torrt och fint
Men: Jag har varit med om ganska många fall av gamla, uttjänta dräneringar där det stått vatten och tryckt mot grundmur. Fördelen med infiltrationsbädden är ju att den faktiskt leder bort vattnet, men när du har återfyllnad med befintliga massor kommer de istället att ackumulera det. Visst, allt vatten dunstar/sipprar bort med tiden, men i perioder av mycket regn har du ett konstant vattentryck mot grundmur/källarvägg vilket (enligt min erfarenhet) kallasfalten inte klarar att stänga ute efter en viss tid.
Jag gillar gamla byggmetoder och håller med om att det finns ett slags hysteri när det gäller dränering, men ibland är den nödvändig att genomföra. Framför allt i områden med ett konstant högt grund- och dagvattentryck.
Å andra sidan, där skulle man ju inte ha byggt från början...