Extra brett mellan höglutande takstolar?

[justusandersson]

1200 mm är vanligt eftersom det är 2x600 mm. Innan modultänkandets tillkomst var normalt takstols-c/c snarare kring en meter, anpassat till förekommande dimensioner på virke. Ur konstruktionssynpunkt är säkert 45 grader den optimala taklutningen. Inte bara med hänsyn till snölasterna utan även pga olika mekaniköverväganden. Det är ingen tillfällighet att de flesta gamla ladugårdar, som har stått sedan 1800-talets början, har 45 graders taklutning. Behöver man bygga högt och med större spännvidd finns många intressanta lösningar som inte bygger på konventionella takstolar, även utan att använda stål. Men det kräver lite kunskap i vad som brukar kallas "structural design", dvs byggnadskonstruktion.

 

[Magnus E K]

Bygg med 1800 till att börja med. Om det sen blir fult efter något/några år så kommer du bli motiverad att stoppa in en takstol till mellan varje så att det blir 900 (vilket jag ungefär råkar ha på mitt hus från -63).

 

[Nötegårdsgubben]

Inte en orimlig tanke om det funkar, och en plan b. Men om risken att 1800 är för långt är stor (vilket den sannolikt verkar vara) blir det tre extra takstolar. Dessa måste då efterhandskonstrueras och -monteras vilket blir två extra takstolar mot ett ”normalt” 1200-bygge plus att det sannolikt innebär att man måste plocka ner taket för att få upp takstolarna.

Så, chansning plus plan b. Låter lockande, men fy för plan b...

 

[Marsman80]

Kan inte ett alternativ vara att du inte sätter en av dina takstolar i gaveln utan bygger en gavel som du täcker med panel vilket borde göra den tillräckligt hållfast (kanske krävs panel på båda sidorna iofs) då borde du kunna få ett CC mått på 135 cm för att få en längd på 5.4 m. Det är ju iaf en rejält mindre avvikelse från 120 cm CC.

 

[Silver78]

Vill du gå upp i avstånd så får du gå upp i storlek på både takstolar och bärläkt. Jag har en gammal lada med 1600 cc med takstolar i 225x75, taklutning 35 grader med faltak och plåt. Snözon 2. Den står kvar är hyfsat rak trots över 100 år på nacken. Plåten las på 60-talet.

 

[Nötegårdsgubben]

Lite sakuppdateringar i det specifika fallet.

Takstolarna är byggda av 45*195-reglar (snarare tvåtum-åtta, men sak samma) och bärläkten är 45*45 och är satt så tätt som cc 500. Takvinkeln är 45 grader.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

När jag mätte takstolsavstånden nu var de redan på cc 1500 respektive 1400, så jag skulle vara långt ifrån först i gårdens historia med att höfta till lite efter eget tycke och smak om jag frångick standardmått.

Vi får väl se hur det blir (om det blir något), men just nu känns det lockande att slå ihop något med cc 1600 och några dm överhäng så att det blir en carport på strax över fem meter. De vertikala stolparna skulle hamna ganska bra i förhållande till normala bildörrar då också, om man skulle välja att lämna ena långsidan öppen.

 

[Mikael_L]

Vad är spännvidden på stolarna?

 

[Nötegårdsgubben]

Det är ungefär tre meter, mätt från hammarbandet. Sen är det lite utstick på det också.

 

[torparavgrund]

Jag gillar frågan och skulle också vilja lära mig mer om stora cc på takstolar. De flesta kyrkor är trots allt stenhus med tak uppburet av träkonstruktioner, och då oftast med en spännvid på gott och väl 10 meter och välvda. Jag tvivlar på att de sitter på ynka 1200cc...

Sedan en praktisk, eller kanske snarare ekonomisk fråga: vinner du verkligen så mycket (i arbetsinsats och pengar) på att "slippa" spika en takstol till jämfört mot att du med bara tre takstolar och 1800cc måste gå upp i dimension på allt annat?

 

[Nötegårdsgubben]

Nej, jag tror inte att jag vinner så mycket, om något alls. Det började mest som en förvåning att det var så svårt att hitta något skrivet i frågan. Och så var jag nyfiken på vart frågan kunde tänkas ta vägen med vad jag tyckte var ett nästan optimalt exempel på när konstruktionen borde kunna tåla glesare takstolar.

Jag gillar helt enkelt både hypotetiska resonemang och udda lösningar om omständigheterna talar för det.

 

[Fotografen]

Att modultänkandet är så starkt även i hemsnickrandet av enkla uthus är fascinerande.

Allt byggmaterial man köper är ju anpassat till 600-måttet så det är ju inte så konstigt. Sen kan man bygga med vilka mått man vill, men då passar inget färdigt...
Jag hade slagit ihop en takstol till, just därför att de du redan har är anpassade för "standardmodulmåttet" varesig du vill eller inte, de är anpassade att stå 1200 från varandra. Alternativet, förutom att bygga helt nya takstolar, är att förstärka dem men då är det nog enklare att bara slå ihop en till, du har ju förlaga.

 

[justusandersson]

Diskussionen blir lite spretig när vi talar om väldigt olika förusättningar samtidigt. Ladugårdstak är ett ämne för sig även om man kan lära sig mycket av det. Jag gissar att c/c avståndet för takstolarna i en lada av skiftesverk låg runt tre eller fyra alnar. På takstolrna låg längsgående åsar med c/c som var lämpligt för att lägga upp takspånet. Den verkligt stora grejen var taklutningen. Med 45 grader blir snölasten halverad. Dessutom behöver man bara räkna med 71 % (cos 45 °) av den utbredda lasten på högbenen. Men det var inga tak som man var uppe och sprang på och isolering förekom inte.

 

[Stiftet]

Diskussionen blir lite spretig när vi talar om väldigt olika förusättningar samtidigt. Ladugårdstak är ett ämne för sig även om man kan lära sig mycket av det. Jag gissar att c/c avståndet för takstolarna i en lada av skiftesverk låg runt tre eller fyra alnar. På takstolrna låg längsgående åsar med c/c som var lämpligt för att lägga upp takspånet. Den verkligt stora grejen var taklutningen. Med 45 grader blir snölasten halverad. Dessutom behöver man bara räkna med 71 % (cos 45 °) av den utbredda lasten på högbenen. Men det var inga tak som man var uppe och sprang på och isolering förekom inte.

Så var min farfars småländska ladugårdstak konstruerat! Ekstolpar med liggande plank. Kraftiga åsar och ett agtak lagt ovanpå, råghalm på nocken. Det var tätt och fint i över femtio år och höll fint för snön som det kunde vara mycket av på höglandet. Sen la man plåt på det.

 

[Nötegårdsgubben]

Ladugårdstak är ett ämne för sig även om man kan lära sig mycket av det. Jag gissar att c/c avståndet för takstolarna i en lada av skiftesverk låg runt tre eller fyra alnar. På takstolrna låg längsgående åsar med c/c som var lämpligt för att lägga upp takspånet. Den verkligt stora grejen var taklutningen. Med 45 grader blir snölasten halverad. Dessutom behöver man bara räkna med 71 % (cos 45 °) av den utbredda lasten på högbenen. Men det var inga tak som man var uppe och sprang på och isolering förekom inte.

Jag tycker att liknelsen har rätt hög relevans då förutsättningarna med takvinkel och oisolerat tak är desamma. Det jag hittills kallat läkt är ju egentligen åsar, och kanske är det deras dimension och täthet snarare än takstolarna man bör fundera kring vid den här typen av resonemang. Om man nu vill fortsätta underhålla tanken att det kan finnas fler praktiska mått än standarden bjuder.

Det är inte utan att man skulle vilja få in lite tankar från personer som @heimlaga och @DennisCA som väl båda lagar efter läge emellanåt.

 

[DennisCA]

Jag kan nog ingenting om hållfasthetsberäkningar och sånt, jag har fått rekommendationer på tjockleken på åsarna av heimlaga att använda (6-8 tum) och det förråd jag planerat bygga är bara 5x5 meter så det blir bara takstolar på varje gavel. Jag har inte tänkt på dom ens som takstolar utan bara en del av gaveln. Valde åsar så man kommer bort från kraven som finns kring takstolar.

Men jag har inte ens tagit första spadtaget till det där projektet...