Det fungerar till viss del, men det finns många faktorer som påverkar detta:
1) ålder på skog vid nybygge
2) bygge på åkermark
3) bygge på berg/sten
4) nyanläggning av träd, skall man välja snabbväxande sorter?
5) Osv
I mitt fall så är det stora problemet kvällssolen, där jag bor är det faktiskt varmast så sent som vid 18-tiden på kvällen för då slutar det att blåsa från havet. Denna kommer naturligtvis från en riktning där det är omöjligt att stoppa den då jag bor i en sluttning och kvällssolen skiner in genom alla fönster på suterrängvångingen också. Jag får inte plantera träd på grannens tomt eller på vägen.
Det är inte alltid så lätt.
1) ålder på skog vid nybygge
2) bygge på åkermark
3) bygge på berg/sten
4) nyanläggning av träd, skall man välja snabbväxande sorter?
5) Osv
I mitt fall så är det stora problemet kvällssolen, där jag bor är det faktiskt varmast så sent som vid 18-tiden på kvällen för då slutar det att blåsa från havet. Denna kommer naturligtvis från en riktning där det är omöjligt att stoppa den då jag bor i en sluttning och kvällssolen skiner in genom alla fönster på suterrängvångingen också. Jag får inte plantera träd på grannens tomt eller på vägen.
Det är inte alltid så lätt.
Vi byggde 1.5 plans hus förra året. Välisolerat och jordvärme. Vi har en hel del fönster men inget ut över det vanliga. Vi har planterat en del där ute men det finns inget som ger någon skugga på många år ännu. Markiser kommer gå på minst 50 tusen. Behövs ju automatik om de ska göra någon nytta. Funderar även på frikyla, LL Värmepump och AC också. Tror inte frikyla är särskilt effektivt med jordvärme men vet inte. Vi får 30 grader fram på eftermiddagen. Något måste göras men vad är frågan.pacman42 skrev:
LLVP är otroligt effektiva, även för att kyla. Helt klart bästa investeringen!
Man kan ha solceller + batterilagring och köra Ac/luftvärmepump utan att belasta elnätet samt för att slippa göda elbolagen. Helt klart behövs kylningen även i Sverige heta sommardagar!
Fast solceller är det perfekta komplementet till luftkonditionering. De skapar mest elektricitet i stark solsken vilket händelsevis också råkar vara då som kylan behövs som mest.
Behövs inget batterilager för denna funktion.
Behövs inget batterilager för denna funktion.
Vi har markiser runt hela huset och så klart är de nere hela sommaren för att göra nytta. Du ser ju ut även om de är nedfällda och sommartid är det så pass ljust att ljuset kommer in även om du har markis utanför. Vill man fälla helt ner så får man ju gå ut i solen om man nu saknar utsidan. Markis är galet bra och man måste inte ha på alla fönster om man nu inte är i alla rum hela tiden.R rufsig skrev:
Vi kollade även på solfilm som tar bort solen men framför allt VÄRMEN! men jag är lite old school och vågade inte lita på att det verkligen skulle funka. Men solfilm är ett tips också.
Ett annat tips är att byta till moderna fönster, vi valde en variant som har u-värde 0.7 W/m2 (C) och ca 50% värmetransmission men det finns säkert fönster med ännu lägre värden. Bytte i hela huset på försommaren och det märktes en enorm skillnad i värmepåslaget utifrån nu under sommaren.
Vissa rum som utan kylning blev som en bastu tidigare med vanliga 2-glasfönster blev plötsligt helt normaltempererade bara av denna åtgärd. Betyder att AC behöver arbeta betydligt mindre för att hålla den temp vi vill ha inomhus året runt, 23 grader C.
Litet markiser på vissa ställen skulle kunna minska kylbehovet ytterligare.
Vissa rum som utan kylning blev som en bastu tidigare med vanliga 2-glasfönster blev plötsligt helt normaltempererade bara av denna åtgärd. Betyder att AC behöver arbeta betydligt mindre för att hålla den temp vi vill ha inomhus året runt, 23 grader C.
Litet markiser på vissa ställen skulle kunna minska kylbehovet ytterligare.
Höjd energiförbrukning är inget problem då det finns en teknik som kärnkraft..
Det håller jag med om, men värmen från strålning är betydligt större än vad värmeförlusterna ut genom fönstret är.
Om fönstrets egenskaper dämpar denna strålning så missar man ju denna gratisvärme.
I vårt uterum blir det lätt 30 grader varmare än ute när solen ligger på, oönskat en liten del av året, men mer välkommet större delen.
Ang värmetransmission genom moderna fönster med lågt u-värde:
- har bara haft dessa installerade under sommaren, noterar att de släpper igenom betydligt mindre värmestrålning utifrån än tidigare kopplade 2-glasfönster, det är bara ett faktum.
Under vintertid förmodar jag att effekten blir den omvända, dvs att de släpper ut betydligt mindre värmestrålning (IR-spektrat) från det uppvärmda huset än tidigare. Det låga u-värdet dvs den mycket höga isolationsgraden gör att ytterglaset i högisolerande 3-glasfönster blir så kallt att fuktig uteluft kan kondensera och bilda imma på ytterglaset. Just det här glaset har någon tillsats i ytterglaset som gör att det absorberar IR inifrån huset och ska förhindra dylik kondensering/imma.
Jag är ingen fysiker men kan i viss mån föreställa mig hur konceptet 50% värmetransmission via en IR-absorberande tillsats i det yttersta fönsterlagret kan fungera. Hur detta får effekter både under sommarförhållanden med hög IR-strålning från utsidan som då absorberas av ytterglaset, samtidigt som samma IR-absorbtion under vintertid (från IR-strålning från husets uppvärmda rum) fångas upp av ytterglaset och hindrar kondensation utifrån genom att ytterglaset blir en smula varmare än det annars skulle ha blivit.
Men... jag kan inte påstå att jag vet exakt hur detta fungerar, välkomnar mer initierade forummedlemmar att berätta hur det egentligen ligger till.
- har bara haft dessa installerade under sommaren, noterar att de släpper igenom betydligt mindre värmestrålning utifrån än tidigare kopplade 2-glasfönster, det är bara ett faktum.
Under vintertid förmodar jag att effekten blir den omvända, dvs att de släpper ut betydligt mindre värmestrålning (IR-spektrat) från det uppvärmda huset än tidigare. Det låga u-värdet dvs den mycket höga isolationsgraden gör att ytterglaset i högisolerande 3-glasfönster blir så kallt att fuktig uteluft kan kondensera och bilda imma på ytterglaset. Just det här glaset har någon tillsats i ytterglaset som gör att det absorberar IR inifrån huset och ska förhindra dylik kondensering/imma.
Jag är ingen fysiker men kan i viss mån föreställa mig hur konceptet 50% värmetransmission via en IR-absorberande tillsats i det yttersta fönsterlagret kan fungera. Hur detta får effekter både under sommarförhållanden med hög IR-strålning från utsidan som då absorberas av ytterglaset, samtidigt som samma IR-absorbtion under vintertid (från IR-strålning från husets uppvärmda rum) fångas upp av ytterglaset och hindrar kondensation utifrån genom att ytterglaset blir en smula varmare än det annars skulle ha blivit.
Men... jag kan inte påstå att jag vet exakt hur detta fungerar, välkomnar mer initierade forummedlemmar att berätta hur det egentligen ligger till.