Bästa svaret
Först kostade det 180'. Då bråkade han lite.
Sen kostade det 160'. Då bråkade han lite till.
Då kostar det 120'. Han chansade, bråkade lite till.
Nu senast är prislappen 100'.
Är det någon som tror att han kommer sluta sätta sig på tvären? Vilken lysande timpenning!
Sen kostade det 160'. Då bråkade han lite till.
Då kostar det 120'. Han chansade, bråkade lite till.
Nu senast är prislappen 100'.
Är det någon som tror att han kommer sluta sätta sig på tvären? Vilken lysande timpenning!
Precis analys. Höj till 200’ och släng dit en bom.Nyfniken skrev:
Jag tror ni är lite fel ute med analysen allihop.
Jag tror inte det är något fel på grannens betalningsvilja, han har nog pengar och är villig att betala. Det är bara det att grannen inte vill ha något inoficiellt avtal utan vill bilda en riktig vägsamfällighet. Jag har förståelse för detta, saker som tillfartsvägar ska inte vara några lösa avtal mellan personer utan fastigheten ska vara avtalspart vilket uppnås med en vägsamfällighet tillkommen genom en lantmäteriförrättning.
Alla andra lösningar riskerar att skapa misshälligheter över tiden, inte minst när fastigheter byter ägare vilket detta är ett exempel på.
Jag skulle tro att grannen har lite svårt at "köpa in sig i vägen" genom att ge en privatperson pengar utan att ha några garantier för fortsättningen. En vägsamfällighet är en juridisk person med stadgar och styrelse vilket ger en mer garanterad kontinuitet, även om ingående fastigheter byter ägare.
Lite beroende på omständigheter hade jag troligen agerat på liknande vis.
Jag tror inte det är något fel på grannens betalningsvilja, han har nog pengar och är villig att betala. Det är bara det att grannen inte vill ha något inoficiellt avtal utan vill bilda en riktig vägsamfällighet. Jag har förståelse för detta, saker som tillfartsvägar ska inte vara några lösa avtal mellan personer utan fastigheten ska vara avtalspart vilket uppnås med en vägsamfällighet tillkommen genom en lantmäteriförrättning.
Alla andra lösningar riskerar att skapa misshälligheter över tiden, inte minst när fastigheter byter ägare vilket detta är ett exempel på.
Jag skulle tro att grannen har lite svårt at "köpa in sig i vägen" genom att ge en privatperson pengar utan att ha några garantier för fortsättningen. En vägsamfällighet är en juridisk person med stadgar och styrelse vilket ger en mer garanterad kontinuitet, även om ingående fastigheter byter ägare.
Lite beroende på omständigheter hade jag troligen agerat på liknande vis.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 304 inlägg
Klokt resonerande i sak, @Fotografen, men hur du får det till att det är grannens tankar, det förstår jag inte.
Sen ett litet klargörande av tjänande och härskande fastigheter: Tjänande fastighet är den på vilken vägen ligger. Härskande fastigheter är de som har rätt att använda vägen. Per definition blir alltså grannens fastighet härskande om han får servitut på vägen.
Sen ett litet klargörande av tjänande och härskande fastigheter: Tjänande fastighet är den på vilken vägen ligger. Härskande fastigheter är de som har rätt att använda vägen. Per definition blir alltså grannens fastighet härskande om han får servitut på vägen.
Jag tycker det går att läsa lite mellan raderna, här tex:
Står ju nästan rakt ut, det är inte pengarna det kommer an på, utan formen.Ivor Howard skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 304 inlägg
Fotografen skrev:
Jag läser det som synes tvärt om.
Fotografen: Ett registrerat servitut är kopplat till fastigheten. Det är inte något luddigt avtal som kan sägas upp ensidigt. Men jag förstår inte riktigt hur nuvarande fastigheter har reglerat vägen.
Nä, det förstår inte jag heller, framgår inte rikigt.D Daniel 109 skrev:
Ivor har uppenbarligen inte riktigt koll på begreppen. Det blir något rörigt då.
Ett avtalsservitut är inte ett löst inofficiellt avtal mellan personer, men ett bindande avtal mellan fastigheter. Rätt utformat har det lika mycket värde som ett officialservitut, bara mycket billigare och snabbare.
Ja gott så då.
Men jag har fortfarande en känsla av att det snarare är formerna än pengarna det handlar om.
Men jag har fortfarande en känsla av att det snarare är formerna än pengarna det handlar om.
Jag tror det är både och plus brist på kunskap om hur servitut funkar
Medlem
· Västernorrland
· 2 108 inlägg
Om jag skulle betalat för 1/3 av vägens byggkostnad så skulle jag kräva att bli fullvärdig delägare i den.
Inte servitut eller nyttjanderätt. För det ska det ekonomiska avtalet se annorunda ut, t.ex. årlig avgift (på nivån driftkostnader + liten kapitalavbetalning som är lägre än vid köp och fördelad på 50-100 år pga. en grusvägs "evigt" bestående värde)
Inte servitut eller nyttjanderätt. För det ska det ekonomiska avtalet se annorunda ut, t.ex. årlig avgift (på nivån driftkostnader + liten kapitalavbetalning som är lägre än vid köp och fördelad på 50-100 år pga. en grusvägs "evigt" bestående värde)
Servitut är det sätt man normalt sett äger en väg på. Nu framgår det inte vilken fastighet marken hör till, men enligt TS har ju de första fastigheterna någon typ av servitutupplägg.