Vet du hur djupt avloppet ligger utanför den gamla delen? I fall det dyker ner utanför plattan så du kan koppla på dig där och tjäna höjd på så sätt
 
J JerreEssberg skrev:
Vet du hur djupt avloppet ligger utanför den gamla delen? I fall det dyker ner utanför plattan så du kan koppla på dig där och tjäna höjd på så sätt
Tyvärr går den under hela huset (huset från 1932). Dyker först utanför huset. Sen har vi ett nybyggt Attefall (med värmekulvert, el, vatten) bergvärmerör, ny el och vatten till garage samt ny dränering innan vi når den dykande avloppspunkten den vägen... inte så lockande att gräva dit ;)
 
Då borde det vara enklast att anlägga en pumpbrunn för duschen. Är ju en vedertagen och fungerande lösning. Du kan ju ha den utanför huset så att det inte väsnas.
 
GoC GoC skrev:
Då borde det vara enklast att anlägga en pumpbrunn för duschen. Är ju en vedertagen och fungerande lösning. Du kan ju ha den utanför huset så att det inte väsnas.
Jobbar faktiskt själv i ett koncernbolag som säljer avloppspumpar och även om det funkar så får jag en till brunn i trädgården (har regnvattentank 4000L redan) och ett visst underhåll. Men med 225 mm limträ funkar det även om jag helst skulle vilja minska till 150 mm för att slippa spränga ner källaren de ytterligare 75 mm.

Såhär ser golvnivå plan 1 till undre vattengången ut nu:
32 cm mellanbjälklag + parkett mm
212 cm nuvarande takhöjd
12 cm golvbrunn Jafo 75 mm
2 cm extrafall
11 cm 110 markrör
Totalt: 269 cm

Planerad ny:
Krav: 230 cm (troligt)
269-230=39 cm kvar
Parkett 1,5 cm
Underlagsfoam 0,5 cm
Golvspån 2,2 cm
Bjälklag 115*225, 22,5 cm
Glespanel (varför inte OSB tex?) 2,2 cm
Gips 1,3 cm
Fall på avloppsledning 4 m, 4 cm
Lågbyggande golvbrunn/duschsil rektangulär 50 mm anslutning, 7,4 cm inkl klinker och fix
Fall i dusch 2 cm

Dvs måste höja duschens golv 4,4 cm. Optimalt vore att få ner glespanel alt bjälklag 225+22 till runt 210 mm och slippa höja golvet.

Gah.. kanske ska gå på prefab lättbetong 200 mm ändå då jag då kan putsa undertaket och skippa golvspånskivan. Total besparing 25+22+13+22 = 82 mm.
 
Varför nappar du inte på 215x180 limträbalkar? Dvs 180 mm höga.
 
J justusandersson skrev:
Varför nappar du inte på 215x180 limträbalkar? Dvs 180 mm höga.
Kan bli så men hittar ingen som säljer dem? 115*225 ligger på runt 200 kr/m. Är 215*180 dubbelt upp?
 
Ska man jämföra pris på limträ så är det volymen som gäller. 215x180 bör vara ca 40 % dyrare än 115x225. Även om de inte finns i lager kan alla seriösa bygghandlare beställa hem de limträdimensioner som är standardiserade. Man får dem dessutom avkapade till rätt längd, vilket sparar en del pengar.
 
J justusandersson skrev:
Ska man jämföra pris på limträ så är det volymen som gäller. 215x180 bör vara ca 40 % dyrare än 115x225. Även om de inte finns i lager kan alla seriösa bygghandlare beställa hem de limträdimensioner som är standardiserade. Man får dem dessutom avkapade till rätt längd, vilket sparar en del pengar.
Behöver 34 st (CC300 under badrummen) så blir rejält med pengar. Till det kommer limträ till taket. Försöker beräkna dem nu men inte helt lätt :(
 
Du behöver inte c/c 300 i badrummen. Det är en branschstandard (dvs inte byggnorm) som dessutom är schablonmässigt uttryckt. Den önskade effekten kan uppnås på andra sätt. Byggkeramikrådet är bara ute efter att sälja kakel.
 
  • Gilla
witten
  • Laddar…
Smidigt program! Som takbalk räckte det med 1 st. Jag hade tänkt 5 st...

Någon som vet vad nyttjandegrad betyder? Även om jag överskred 1/300 kunde nyttjandegrad vara under 100%... Men det hänger inte ihop?

Varför beräknas tak med 1/300 medan mellanbjälklag med 1/400?
 
  • Skärmbild av dimensioneringsresultat för en träkonstruktion i ett byggprogram med detaljerad specifikation.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Tak är tak, mellanbjälklag är golv, mindre svikt är viktigt. Utnyttjandegrad är hållfastheten. Det brukar ofta vara utböjning som dimensionerar.
 
L largab skrev:
Tak är tak, mellanbjälklag är golv, mindre svikt är viktigt. Utnyttjandegrad är hållfastheten. Det brukar ofta vara utböjning som dimensionerar.
Misstänkte det men då verkar det konstigt att programmet visade nyttjandegrad under 100% men över 1/300. Men det är bara pelarna för innervägg som ligger på 96% och resten ligger på 30-40%. Kan alltid gå upp en dimension just för dem.

Vet du hur man dimensionerad bjälklag där man får pelaren? Har ju kraften, men ser väldigt mycket ut även om snöbelastningen /ligger på ca 0,8 kN/m2 pga 45 gradigt tak samt egenvikt 0,9 kN/m2.
 
De flesta byggnadskonstruktioner upphör att vara användbara pga för stor nedböjning eller svikt långt innan de går sönder. Nyttjandegrad under 100% och större nedböjning än 1/300 är helt normalt. Sviktkriteriet är ofta mest begränsande för bjälklag som man går på eftersom den momentana nedböjning från en definierad punktlast får vara högst 1,5 mm oberoende av spännvidden.
 
  • Gilla
JoakimSwe
  • Laddar…
JoakimSwe JoakimSwe skrev:
Misstänkte det men då verkar det konstigt att programmet visade nyttjandegrad under 100% men över 1/300. Men det är bara pelarna för innervägg som ligger på 96% och resten ligger på 30-40%. Kan alltid gå upp en dimension just för dem.

Vet du hur man dimensionerad bjälklag där man får pelaren? Har ju kraften, men ser väldigt mycket ut även om snöbelastningen /ligger på ca 0,8 kN/m2 pga 45 gradigt tak samt egenvikt 0,9 kN/m2.
Vid långa balkar så får man stor utböjning (tex >1/300) trots att hållfastheten inte utnyttjas fullt ut. Om man tittar på en kortare balk så blir det tvärt om, dvs hållfasthet dimensionerar. Båda dimmensioneringsmetoderna ska ju innehållas. Men ingen dör om man tummar på utböjning tex garagetak, enklare uterum. Hållfastheten är viktigare ur den synvinkeln (utnyttjandegrad som dom kallar det).
Pelare med 96% ska väl funka. Det finns ju säkerhetsmarginaler på dessa siffror. Man bör också fundera på hur säkra lastfallen är man dimensionerat mot. Kanske försöka få in en storlek grövre?
Jag skulle använda beräkningen för pelare med taklast. Se till att de är lika höga. Jämför utnyttjandegrad och aktuell kraft.
De dimensioneras säkerligen mot knäckning och yttryck.
 
  • Gilla
JoakimSwe
  • Laddar…
L largab skrev:
Vid långa balkar så får man stor utböjning (tex >1/300) trots att hållfastheten inte utnyttjas fullt ut. Om man tittar på en kortare balk så blir det tvärt om, dvs hållfasthet dimensionerar. Båda dimmensioneringsmetoderna ska ju innehållas. Men ingen dör om man tummar på utböjning tex garagetak, enklare uterum. Hållfastheten är viktigare ur den synvinkeln (utnyttjandegrad som dom kallar det).
Pelare med 96% ska väl funka. Det finns ju säkerhetsmarginaler på dessa siffror. Man bör också fundera på hur säkra lastfallen är man dimensionerat mot. Kanske försöka få in en storlek grövre?
Jag skulle använda beräkningen för pelare med taklast. Se till att de är lika höga. Jämför utnyttjandegrad och aktuell kraft.
De dimensioneras säkerligen mot knäckning och yttryck.
Jag har 4+ m i takhöjd så en grövre får jag lätt in. Funderar faktiskt på om jag ska ha sidobalkar också, men de enda som vinner på det är väl bygghandlaren.

Men med pelaren som får ca 13 kN behövs mao den kraften överföras till en enda punkt på bjälken under... Nu har jag tur som kan få till genomgående vägg hela vägen ner på just den punkten så problemet är löst. Men då bör jag kanske förstärka med limträ 115*115 på mellanvåningen också istället för 45*120 på just den punkten.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.