Nötegårdsgubben pudlar
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 430 inlägg
För att inte mer än nödvändigt förstöra en tråd för trådskaparen där jag varit ute och cyklat kommer här min alldeles egna pudeltråd. Vem vet, jag kanske får anledning att återkomma till den i fler ärenden.
Som jag redan skrivit i den aktuella tråden hade jag helt fel när jag insisterade på att "annan än fastighetsägaren" i 2:4 JB måste förstås som någon som ändå hade legitima skäl att ha med fastigheten i fråga att göra. Så är det alltså inte, utan annan än fastighetsägaren är precis som det låter vem som helst. Jag hade alltså fel, inte bara en gång, utan upprepade. Eller ja, jag upprepade i alla fall felet ad nauseam.
Så vad fick mig då att spåra ur och med bestämdhet hävda något annat? Det första var den lagmässiga konstruktionen "nyttjanderättshavare eller annan än fastighetsägaren". Den antydde i mitt tycke att det fanns en kvalifikation av vilka som var med, varför skulle annars nyttjanderättshavare nämnas särskilt? När jag sedan läste förarbetena exemplifierades "annan" genomgående med sådana som hade skäl att ha saker på fastigheten, som mjölkcentralen hos mjölkbönder exempelvis. Skyddet, syntes det mig, var alltså till för dem som hade laga skäl att installera något på fastigheten.
Flera sa emot mig, och jag vill särskilt uppmärksamma @Claes Sörmland som ihärdigt sade emot mig med goda exempel och @term som med en frejdigt nedlåtande ton markerade vad han tyckte om det jag skrev. Jag skulle gärna tro att den förra fick mig att tänka om mer än den senare, men egentligen tror jag att det var tvärt om.
Men jag är inte en så blid människa att jag bara ger upp, utan jag grävde på. Närmare bestämt till prop. 1966:24, förarbetet till där motsvarande lagregler först infördes. Och där står det svart på vitt på finaste kansliprosa, först på sidan 21 i beredningens förslag och sen på s.76 i departementschefens motiv (jag citerar det senare) att "jag [vill] i likhet med beredningen framhålla, att det föreslagna stadgandet avses gälla inte endast då det är en nyttjanderättshavare, som tillfört fastigheten något föremål, utan även då den som vidtagit åtgärden varit någon annan, blott inte fastighetens ägare. Även det fall, då föremål tillförts en fastighet utan stöd av något rättsförhållande, omfattas i princip av stadgandet. [min fetning]"
Den där lilla sista meningen, som i propositionen också uttalat ifrågasätts av beredningen och man undrar "om man går för långt", men finner att skälen för överväger var väl det som krävdes för att även jag till slut skulle förstå.
Så, jag hade tvärfel. Ber om ursäkt till dem vilka jag pådyvlat min åsikt samt tackar dem som fått mig på rätt spår.
Som jag redan skrivit i den aktuella tråden hade jag helt fel när jag insisterade på att "annan än fastighetsägaren" i 2:4 JB måste förstås som någon som ändå hade legitima skäl att ha med fastigheten i fråga att göra. Så är det alltså inte, utan annan än fastighetsägaren är precis som det låter vem som helst. Jag hade alltså fel, inte bara en gång, utan upprepade. Eller ja, jag upprepade i alla fall felet ad nauseam.
Så vad fick mig då att spåra ur och med bestämdhet hävda något annat? Det första var den lagmässiga konstruktionen "nyttjanderättshavare eller annan än fastighetsägaren". Den antydde i mitt tycke att det fanns en kvalifikation av vilka som var med, varför skulle annars nyttjanderättshavare nämnas särskilt? När jag sedan läste förarbetena exemplifierades "annan" genomgående med sådana som hade skäl att ha saker på fastigheten, som mjölkcentralen hos mjölkbönder exempelvis. Skyddet, syntes det mig, var alltså till för dem som hade laga skäl att installera något på fastigheten.
Flera sa emot mig, och jag vill särskilt uppmärksamma @Claes Sörmland som ihärdigt sade emot mig med goda exempel och @term som med en frejdigt nedlåtande ton markerade vad han tyckte om det jag skrev. Jag skulle gärna tro att den förra fick mig att tänka om mer än den senare, men egentligen tror jag att det var tvärt om.
Men jag är inte en så blid människa att jag bara ger upp, utan jag grävde på. Närmare bestämt till prop. 1966:24, förarbetet till där motsvarande lagregler först infördes. Och där står det svart på vitt på finaste kansliprosa, först på sidan 21 i beredningens förslag och sen på s.76 i departementschefens motiv (jag citerar det senare) att "jag [vill] i likhet med beredningen framhålla, att det föreslagna stadgandet avses gälla inte endast då det är en nyttjanderättshavare, som tillfört fastigheten något föremål, utan även då den som vidtagit åtgärden varit någon annan, blott inte fastighetens ägare. Även det fall, då föremål tillförts en fastighet utan stöd av något rättsförhållande, omfattas i princip av stadgandet. [min fetning]"
Den där lilla sista meningen, som i propositionen också uttalat ifrågasätts av beredningen och man undrar "om man går för långt", men finner att skälen för överväger var väl det som krävdes för att även jag till slut skulle förstå.
Så, jag hade tvärfel. Ber om ursäkt till dem vilka jag pådyvlat min åsikt samt tackar dem som fått mig på rätt spår.
Är det någon som kan hitta domen, där en installatör monterade en värmepump i ett hus och inte fick betald?
Sambon till fadtighetsägare var beställare och pank. Fastighetsägare hade pengar men behövde inte betala och fick behålla pumpen.
Den har varit uppe i en annan tråd, men kommer inte ihåg vilken.
@Nötegårdsgubben fin pudel för övrigt.
Sambon till fadtighetsägare var beställare och pank. Fastighetsägare hade pengar men behövde inte betala och fick behålla pumpen.
Den har varit uppe i en annan tråd, men kommer inte ihåg vilken.
@Nötegårdsgubben fin pudel för övrigt.
Bra pudlat! Föredömligt i dagens debattklimat där jag ofta tycker att allt handlar om att inte förlora ansiktet och tappa respekt, och folk därför vägrar gå med på att de har fel (hellre lägger de bara av att diskutera).
I min värld _vinner_ man snarare respekt om man medger att man hade fel.
I min värld _vinner_ man snarare respekt om man medger att man hade fel.
Tanken med principen är väl att man inte ska bli av med sina grejer om man av misstag råkat ställa/bygga/installera dem på fel ställe, utan ska få en chans att rätta det.
Harrys exempel visar ju att man som säljare behöver ha koll på ägarförhållanden och beställare.
Harrys exempel visar ju att man som säljare behöver ha koll på ägarförhållanden och beställare.
harry73 skrev:
Fin pudling. Om jag (mot all förmodan) någon gång gör fel ska jag se denna tråd som ett föredöme.
Redigerat:
Gäller detta alltså även växter som grävts ned?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 430 inlägg
Ja, så måste det vara. Det betyder inte på något vis att grannen får ha sina växter på TS fastighet, men processen att få bort dem blir samma som om någon ställer en bil på ens mark; det är den andres lösa egendom som man inte själv får hantera hur som helst, utan man får ta det via Kronofogden om den som planterat växter på ens mark vägrar ta bort dem själv.
Så vad gäller jämförelsen med felparkerade bilar som jag tidigare hävdat vara irrelevant: ja, det är samma tillvägagångssätt som där som gäller. Men det bygger samtidigt på att någon hävdar att växterna tillhör den personen. Till skillnad från en bil som man lätt kan se vem som äger så är ju normalt presumtionen att en växt tillhör den fastighet den står på.
Så vad gäller jämförelsen med felparkerade bilar som jag tidigare hävdat vara irrelevant: ja, det är samma tillvägagångssätt som där som gäller. Men det bygger samtidigt på att någon hävdar att växterna tillhör den personen. Till skillnad från en bil som man lätt kan se vem som äger så är ju normalt presumtionen att en växt tillhör den fastighet den står på.
Stämmer det? Att flytta bilar behandlas i en särskild lag
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...flyttning-av-fordon-i-vissa-fall_sfs-1982-129
Det finns inte en liknande lag för växter
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 430 inlägg
Nu tänker jag av princip inte gå in med några tvärsäkra uttalanden i min egen pudeltråd, men ja, ur hänseendet av hur man får hantera andras lösa egendom funkar det väl på i princip samma sätt.
Sen finns det ju fordonsspecifika saker som att man ska förvara flyttade fordon på ett visst vis osv. Men vare sig du ställer din nedgångna Ford på min gårdsplan, planterar thujor vid min syrenhäck eller dumpar ett lass grus framför min dörr så förstår jag det numera som att mitt förfarande för att bli av med skiten måste vara densamma: fogden.
Sen att du först begått ett brott du med, det är ju så att säga underförstått och i vissa fall är väl mitt potentiella brott att ta bort grejerna så ringa att det knappt ens är otillåtet.
Sen finns det ju fordonsspecifika saker som att man ska förvara flyttade fordon på ett visst vis osv. Men vare sig du ställer din nedgångna Ford på min gårdsplan, planterar thujor vid min syrenhäck eller dumpar ett lass grus framför min dörr så förstår jag det numera som att mitt förfarande för att bli av med skiten måste vara densamma: fogden.
Sen att du först begått ett brott du med, det är ju så att säga underförstått och i vissa fall är väl mitt potentiella brott att ta bort grejerna så ringa att det knappt ens är otillåtet.
Redigerat:
Vid en tidigare arbetsplats hade vi problemet att bilar lämnades titt som tätt på vår parkeringsplats. Detta är nu 20 år sedan, men vi hanterade det via polisen utan inblandning från fogden.
Kunde vi bevisa att vi fått tag på ägaren men denne vägrade att flytta bilen ordnade polisen med transport efter 7 dagar. Fick vi inte tag på ägaren, men kunde bevisa att vi försökt nå denne på senaste angivna adressen ordnade polisen med transport efter 3-4 veckor.
Endast om vi inte kunde lokalisera en ägare blev det en fråga för fogden.
Till slut hade vi en granne med gaffeltruck som löste det utan vi fick reda på hur.
I frågan om växter skulle jag koka ned det till en bevisfråga om ägande. Om de står på min tomt är de mina.
Possession is 99% of the law.
Kudos till Nötegårdsgubben som med all ära och heder äger sitt misstag.
Kunde vi bevisa att vi fått tag på ägaren men denne vägrade att flytta bilen ordnade polisen med transport efter 7 dagar. Fick vi inte tag på ägaren, men kunde bevisa att vi försökt nå denne på senaste angivna adressen ordnade polisen med transport efter 3-4 veckor.
Endast om vi inte kunde lokalisera en ägare blev det en fråga för fogden.
Till slut hade vi en granne med gaffeltruck som löste det utan vi fick reda på hur.
I frågan om växter skulle jag koka ned det till en bevisfråga om ägande. Om de står på min tomt är de mina.
Possession is 99% of the law.
Kudos till Nötegårdsgubben som med all ära och heder äger sitt misstag.