Val av virke till foder

[Marcussjogren]

Hej!

Jag ska ta fram (ev. fräsa själv) foder och vattbräda över/under för att ha runt fönster utomhus.
Är medveten om både risk och så vidare med att göra detta i trä, men det gör verkligen sitt till huset.

Men jag har fått för mig att planhyvlad furu är lite mer formstabilt och kupar sig mindre än vanliga sketna granbrädor, finns det någon sanning i det?

Vill ju gärna att det ska kupa och vrida sig så lite som möjligt för att uppnå mest täta konstruktion.

Så frågan är, ska man välja hyvlad furu eller gran till foder?
Kommer målas med linoljefärg sedan.

 

[AndersS]

Det man brukar rekommendera för t.ex. vindskivor är att gå upp i dimension till 28mm. Kvalité brukar även vara bättre på 28 mm än de vanliga 21 mm. Sedan om du ska måla har det inte så stor betydelse om det är fur eller gran. Men på hyvlad yta fäster även färg sämre än sågad då man får sämre inträngning, men jag är ingen expert på linjeoljefärg om den är okänsligare här.

 

[Marcussjogren]

Tack - ska kolla vad de har kört för tjocklek på nuvarande foder för de ser verkligen ut som skit och har bågnat till skateboardramper (viss överdrift, men det glipar bra här och var).

Det jag får för mig när jag tittar på planhyvlad furu är dels att det är fler årsringar per cm, dels ser det ut som att årsringarna har en mindre radie vilket borde tala för att de är mer formstabila, men det kanske är något jag har fått för mig?

Men ju tjockare en bräda är, desto mindre vrider och bågnar den om jag förstår dig rätt?

 

[Oldboy]

Idealt ska det vara stående årsringar, i båda ändarna av en bräda eller regel för den delen. Då vrider de sig inte, eller bågnar. Sådana excellenta brädor och plank tar väl sågverken aldrig ut nuförtiden? Det gjorde man förr. Bättre kvalitet, men mer spill på en stock. Leta efter något med så nära stående årsringar som möjligt. Eller gå till en "bondsåg" och beställ.

Har själv på några ställen tagit vanlig panelbräda och lagt som vattbräda ovan fönster. Vissa av dem skulle nog snart gå att sätta ihop till ett Möbiusband...

 

[heimlaga]

Traditionellt använde man furu till foder och antingen gran eller utvald långsamvuxen kärnfuru till vattbrädor.

Det beror på att man hyvlade fodren och tappade ihop dem i hörnen till en sammanhängande ram som man spikade fast i karmen men inte i väggen. Furu är lättare att hyvla och ger bättre yta och nötte mindre på handhyveln. Framför allt är det mycket lättare att hugga tapphål i furu.
Här i trakten var fodren ofta omkring 1 1/4 tum tjocka. Eftersom fönsterkarmar i allmänhet var insatta utan ankarjärn (för att inte tala om karmskruv och andra moderna påfund) behövdes det rejäla dimensioner.

Gran har relativt slutna porer och suger inte upp vatten lika snabbt som furu. Därför passar gran bra till vattbrädor. Fast om man har gott om långsamvuxen kärnfuru är det givetvis ännu bättre.

Då man brädslår är det viktigt att vattbrädan går in igenom bräderna så det inte kan rinna vatten bakom den.
På timmerhus kan man inte göra någonting åt det men man försöker ju få det så tätt man kan.

I modernare hus skruvade karmar och väggar som inte sättnar och ohyvlade foder utan tappningar så ser jag ingen orsak att använda furu till foder. Gran håller bättre och kådar inte igenom färgen.

 

[Testarn]

Generell virkeskvalitet nu och förr skiljer sig rätt mycket då det ofta är snabbvuxen skog som blir reglar och brädor idag och som säljs på byggvaruhusen. Hur man tar ut brädor ur en stock skiljer också då man maximerar uttaget på ett annat sätt.
Sen är det som någon sa tidigare, man valde ut virke för ändamålet i större utsträckning än idag.

Kan du få tag i brädor med stående årsringar så är de formstabilare än annars, tätvuxet bättre än breda årsringar, kärnfuru är bra men gran är inte dåligt om man hittar "rätt" kvalitet. Som heimlaga skriver så är granens porer stängda i jämförelse med furu och fungerar bra både som foder och vattbrädor.

När det gäller hyvlat eller finsågat så är det bättre med hyvlat virke om man ska ha linoljefärg. Glöm inte schellacken på kvistar för att stoppa kådgenomslag. (Blanda kvistlacken/schellacken själv då den är en färskvara, försämras efter ca 6 månader). Sågad yta används mest för slamfärger traditionellt.
Vatten rinner även av bättre från en hyvlad yta.

Att hyvlat virke på brädgården har tätare årsringar stämmer nog, bättre kvalitet, men att de har mindre radie handlar mer om var på stocken de tas ut. Närmare mitten -> mindre radie, vilket kan betyda att det är kärnvirke men även att det är från ett mindre träd.

Ofta så handlar det om att titta på varje bräda och se hur den ser ut och välja det bästa man kan hitta för ändamålet

 

[Styrman_jansson]

Snyggt hus och kul med ”lösvirke” i betong. Vad är det för färg du har på huset? Vi är själv i byggartagen och vill ha ett grönt hus och gillar din färg skarpt.

 

[Marcussjogren]

Förlåt för att jag är så himla dålig på att hålla igång mina trådar! Det säger jag ju med jämna mellanrum

 

[Marcussjogren]

Idealt ska det vara stående årsringar, i båda ändarna av en bräda eller regel för den delen. Då vrider de sig inte, eller bågnar. Sådana excellenta brädor och plank tar väl sågverken aldrig ut nuförtiden? Det gjorde man förr. Bättre kvalitet, men mer spill på en stock. Leta efter något med så nära stående årsringar som möjligt. Eller gå till en "bondsåg" och beställ.

Har själv på några ställen tagit vanlig panelbräda och lagt som vattbräda ovan fönster. Vissa av dem skulle nog snart gå att sätta ihop till ett Möbiusband...

Jag har även ett häng 31 eller 33mm som vattbrädor, tror även några utav dessa skulle kunna skickas till sig för användande i samma Möbiusband

Min tolkning av den erfarenheten är att årsringarnas form är viktigare än tjockleken för att de ska vara formstabila.
De som sitter uppe nu har jag absolut inte kollat årsringarna på så de är nog runda och fina.

 

[Marcussjogren]

Traditionellt använde man furu till foder och antingen gran eller utvald långsamvuxen kärnfuru till vattbrädor.

Det beror på att man hyvlade fodren och tappade ihop dem i hörnen till en sammanhängande ram som man spikade fast i karmen men inte i väggen. Furu är lättare att hyvla och ger bättre yta och nötte mindre på handhyveln. Framför allt är det mycket lättare att hugga tapphål i furu.
Här i trakten var fodren ofta omkring 1 1/4 tum tjocka. Eftersom fönsterkarmar i allmänhet var insatta utan ankarjärn (för att inte tala om karmskruv och andra moderna påfund) behövdes det rejäla dimensioner.

Gran har relativt slutna porer och suger inte upp vatten lika snabbt som furu. Därför passar gran bra till vattbrädor. Fast om man har gott om långsamvuxen kärnfuru är det givetvis ännu bättre.

Då man brädslår är det viktigt att vattbrädan går in igenom bräderna så det inte kan rinna vatten bakom den.
På timmerhus kan man inte göra någonting åt det men man försöker ju få det så tätt man kan.

I modernare hus skruvade karmar och väggar som inte sättnar och ohyvlade foder utan tappningar så ser jag ingen orsak att använda furu till foder. Gran håller bättre och kådar inte igenom färgen.

Tack!

Pratade även med ett hyvleri avseende om de skulle hyvla lite foder och de hade samma erfarenhet som du säger. Gran eller Furu spelar inte så stor roll, eventuellt hållet till och med gran av hög kvallite något bättre än tall av samma (ej kärnfuru) då deras porer är mer slutna.

 

[Marcussjogren]

Snyggt hus och kul med ”lösvirke” i betong. Vad är det för färg du har på huset? Vi är själv i byggartagen och vill ha ett grönt hus och gillar din färg skarpt.

Undra om det blev rätt tråd? Mitt hus är gult trähus så jag tror inte du syftade på det